Motion till riksdagen
1997/98:Ub271
av Gunnar Goude m.fl. (mp)

Gymnasieskolans betygssystem


Det nya betygssystemet för gymnasieskolan har nu varit i bruk en tid och de första elevkullarna med praktisk erfarenhet av systemet har lämnat gymnasiet. När betygen infördes hävdades att de hade två funktioner, dels som motivationshöjande pedagogiskt inslag, dels som urvalsinstrument för antagning till högre studier. Då det nu visar sig att en stor del av eleverna på vissa yrkesförberedande program inte når godkänt i alla kärnämnen, är nog betygen snarast att betrakta som motivationssänkande. Eftersom huvuddelen av eleverna på de teoretiska linjerna har de två högsta betygen, så fungerar betyg inte heller där som motivationshöjande faktor eller som urvalsinstrument (de diskriminerar inte på denna nivå). Dessutom tillkommer att betygs­kriterierna är mycket vaga och allmänt formulerade med resultat att lärare tolkar betygsanvisningar på mycket olika sätt. I det tidigare, relativa betygssystemet, antogs eleverna vara normalfördelade över betygsskalans olika steg. I det nya systemet är det sannolikt i stället så att en stor del av variationen i betyg beror på att det är lärarnas tolkningar av betygsnivåerna som varierar (och kanske är normalfördelade).

Ingen undersökning av betygens reliabilitet eller validitet har gjorts. Vi vet alltså inte i vilken utsträckning betyg är att lita på; de är förmodligen ganska slumpmässiga och godtyckliga. Någon undersökning av huruvida betygen säger någonting om elevens förmåga att tillgodogöra sig högre utbildning eller framtida yrkesframgång finns inte. Tidigare studier av andra betygs­system har inte kunnat påvisa något nämnvärt samband med studie- eller yrkesframgång. Det finns inget skäl att tro att det nya systemet, med sina vagare betygsanvisningar och kriterier, skulle vara bättre i dessa avseenden.

Betygssystemet har således, helt i linje med vad Miljöpartiet hävdade då det infördes, visat sig olämpligt. Betygen bör tas bort och ersättas med andra former för bedömning även när det gäller antagningsförfaranden vid högre utbildningar, t ex i form av väl utformade antagningsprov. Om inte detta går av politiska skäl så måste under alla omständigheter kunskapskraven och reglerna för betygssättning ses över. Miljöpartiet föreslår att en utredning tillsätts med uppdraget att mycket skyndsamt föreslå åtgärder så att betygs­systemet i gymnasieskolan kan avskaffas eller starkt reduceras.

Allmänt sett är gymnasiestudierna överbelastade med kunskapsstoff och alltför litet utrymme finns för estetisk verksamhet, studier av livsfilosofiska frågor, etc. Detta är allvarligt med tanke på att gymnasiestudierna gäller en period i människans liv då hon är som mest öppen för konstnärliga upp­levelser, sökande och undrande inför de stora livsfrågorna och i färd med att ta det stora klivet in i vuxenvärlden. Det är därför viktigt att innehållet i program och kurser ses över. Inte minst gäller detta de stora kärnämnenas omfattning. Kärnämnena måste också infärgas, dvs anpassas till innehåll och metodik efter de program de skall ingå i. Relevant matematik, engelska etc ser ganska olika ut för den som läser på industriprogrammet, textil, hotell och restaurang eller går naturvetenskapligt program för att bli lärare i fysik. Denna infärgning och därmed sammanhängande variationer i betygskriterier­na ryms helt inom ramen för gällande läroplaner och kräver inga ändrade lagar eller regler.

Det är emellertid uppenbart att betygssättningen med sin fixering vid olika målkriterier varit och är en starkt hämmande faktor när det gäller utveck­lingen av det nya gymnasiets pedagogik, innehåll och organisation. Man kan inte komma ifrån att idén om betygsinriktade studier står i strid med de bärande idéerna bakom gymnasiereformen och de mål som uttalas i skollag och läroplan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en utredning tillsätts med uppdrag att undersöka möjligheterna att avskaffa betygen i gymnasieskolan och som alternativ föreslå ett starkt reducerat betygssystem med endast två betygssteg (godkänd, icke godkänd),

  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en total översyn av kvaliteten av betygssystemet i gymnasieskolan, såväl vad avser betygens reliabilitet som deras värde som prognosinstrument för elevers framtida studie- eller yrkesframgång.

Stockholm den 6 oktober 1997

Gunnar Goude (mp)

Kia Andreasson (mp)

Barbro Johansson (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)