Det är, enligt svensk lag, förskoleverksamhetens uppgift att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.
För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnets behov av omsorg i en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Verksamheten skall utgå från varje barns behov.
Men förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bara erbjudas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier. Här krävs en ändring så att även arbetslösa föräldrar har rätt till barnomsorg till sina barn. Om barnomsorgen skall styras utifrån barnets behov kan inte barn till arbetslösa undantas från denna verksamhet. Det är inte utifrån barnets bästa man tar ifrån barnet barnomsorgsplatsen.
Det är dessutom stor risk att arbetslösa föräldrar som förlorar barnomsorgsplatsen riskerar att mista sin a-kasseersättning. Den som inte har barnomsorgen ordnad står inte heller till arbetsmarknadens förfogande.
I barnkommitténs slutbetänkande, "Barnets bästa i främsta rummet", slår kommittén fast att det inte överensstämmer varken med svensk lag eller med barnkonventionen att ha generella regler om att barn till arbetslösa inte har rätt till barnomsorgsplats. Barnets bästa skall sättas främst och en individuell bedömning skall göras i varje enskilt fall.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även barn till arbetslösa bör erbjudas plats i barnomsorgen.
|
Eva Arvidsson (s) |
|
|
Inger Segelström (s) |
Monica Green (s) |
|
Birthe Sörestedt (s) |
Siw Wittgren-Ahl (s) |
|
Agneta Brendt (s) |
Elisebeht Markström (s) |