Människor måste få makt att förändra sin egen tillvaro. Den viktigaste kraften kommer alltid från människorna själva. Den enskildes kraft att förändra tillsammans med andra måste släppas fri. Skolan skulle i högre utsträckning än idag kunna bli en kraft i utsatta bostadsområden, för integration och delaktighet.
I dessa tider när integration tycks bli en fråga om att regeringen inrättar en ny myndighet gäller det att i stället inventera alla de insatser på olika samhällsområden som måste till för att just frigöra kraften hos människor. Barnen är framtidens vuxna och vi vet att utanförskap lätt förs vidare till nästa generation. Därför är barn- och ungdomars uppväxtvillkor av yttersta vikt för att klyftorna skall kunna överbryggas.
Inget är viktigare för att ge människor jämlika livschanser än en skola där alla har goda möjligheter att utvecklas. Förskolan skall också vara en del av utbildningen; grundskolan bör göras tioårig med start från sex år. Utbildningen i både grund- och gymnasieskolan måste anpassas efter den enskilda elevens behov och förutsättningar. Skolan skall ge utmaningar och stimulans åt alla så att lusten att lära hålls levande. Ingen skall få lämna grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna.
Det finns knappast något samhällsområde där segregationen blir så tydlig som i skolan. I skolan förstärks den bostadssegregation som innebär att det i några områden bor väldigt många människor med låga inkomster och som ofta har råkat ut för arbetslöshet. Det mesta tyder på att segregationen har ökat i storstäderna under de senaste åren.
Skolor i olika bostadsområden har oerhört olika förutsättningar. Naturligtvis sätter det sina spår i en skola när 90 procent av barnen har ett annat modersmål än svenska eller i skolor där många barn kommer från stökiga hemmiljöer. Det behövs ofta undervisning i mindre grupper, fler speciallärare och mer resurser för elevvård. Det har inte alltid fungerat så att dessa skolor har fått kompensation så att de kan ge en vettig undervisning.
Precis som miljön i övrigt i många av miljonprogramsområdena har skolmiljön varit dålig och byggnaderna präglats av trista fasader och dålig byggmateriel och enformiga inomhusmiljöer. Istället för att vara bostadsområdets pärla och stolthet har skolan stått för något fult, nedklottrat och trist. Den signal som en sådan byggnad sänder ut är givetvis motsatsen till vad det borde vara: ett kunskapens tempel där morgondagens vuxna medborgare skall få lika livschanser.
Men skolor i utsatta områden har också många möjligheter. Lärarkåren är ofta mycket engagerad och består av personer som aktivt har valt att arbeta i skolor där utmaningarna är stora. Många har haft flertalet chanser att flytta till andra skolor i områden som anses lättare, men ändå bestämt sig för att vara kvar.
Den mångkulturella miljön ger också stora möjligheter. Den skatt det innebär att många elever har kunskap i språk och andra kulturer kan användas i undervisningen och för att ge skolan en speciell prägel.
I boken "Riv skolan – börja lära, reformrörelser i USA" beskriver Sven Wiberg de s k magnetskolorna i New York City. Dessa 133 skolor görs särskilt attraktiva genom speciella program och resurser och har tillkommit som en ersättning för och alternativ till den allt mer impopulära bussningen. Istället för att transportera barnen skapas skolor som förmår locka till sig barn från ett större område. Forskare från Columbiauniversitetet har visat att magnetskolorna tenderar att vara bättre än traditionella grannskapsskolor. Eleverna hoppar inte av skolan i förtid lika ofta som i andra skolor och presterar i genomsnitt bättre resultat. Lärarna är stolta och engagerade. En annan studie ger samma resultat.
På samma sätt borde grund- och gymnasieskolor i utsatta bostadsområden profileras och/eller genomgå en särskild kvalitetssatsning som kan innebära:
Extra satsning på svenskan.
Ökat antal undervisningstimmar.
Dans, musik eller sportprofil.
Profil i något teoretiskt ämne: t ex matte, språk, miljö.
Speciella attraktiva fritidsaktiviteter.
I kombination med fritt skolval kan detta uppnå två syften. Dels får de barn som bor i området en extra bra skola, dels kan elever från andra områden söka sig dit.
Andra exempel på viktiga förbättringar är organiserad hjälp med läxläsning, skola på loven, egen dator till varje elev. För att skapa sådana magnetskolor av de vanliga skolorna måste ett ökat självstyre tillåtas, och större budgetar medges för de skolor som lyckas nå denna typ av mål. Exempelvis måste det bli möjligt att locka med och uppmuntra med högre löner för personalen.
Frihet att välja skola skall vara en rättighet för alla. Särskilt i utsatta bostadsområden kan detta ha stor betydelse för att öka mångfalden och kvaliteten i skolan. De enskilda alternativen behöver bli betydligt fler och de skall kunna konkurrera med de offentliga skolorna på ekonomiskt lika villkor. Staten skall se till att alla skolor uppfyller grundläggande krav på kunskap och demokratiska värderingar.
Det har ett särskilt värde att minoritetsgrupper som så önskar, inom ramen för gällande regler, kan bygga upp egna institutioner, t ex skolor. Att tillsammans verka för att den egna kulturen och språket lever vidare och blomstrar ger självförtroende och styrka som främjar integrationen i samhället i övrigt. De estniska skolorna i Sverige drevs länge i motvind. De motarbetades därför att de ansågs bidra till segregation. Men tvärtom blev skolan en viktig motor för sverigeesterna att behålla sin kultur och sitt språk samtidigt som de smälte väl in i majoritetsamhället.
Med de nya reglerna för godkännande av friskolor har dock kommunerna möjlighet att säga nej om de anser att friskolan påverkar den kommunala skolan negativt. Inskränkt revirtänkande, oförmåga att tilltro människor kraften att själva välja sin framtid och rädsla för konkurrens och olikhet är väl några skäl till varför många kommuner nu säger nej till nya friskolor, oftast sådana som vänder sig till invandrare eller lokaliseras till utsatta områden. Denna inskränkning i möjligheten att etablera friskolor måste upphöra.
Flera rapporter på senare tid visar att segregation och utanförskap motverkas, inte förstärks, av etniskt och kulturellt baserade skolor. Genom att bli trygg i sin egen identitet kan också slussar öppnas till det svenska samhället. Att passera en skolgång i ”svensk” skola, utanför och utan att lära något leder inte in i det gemensamma, det leder ut i utanförskap. Föräldrar måste ha rätt att skapa och välja den skola de tror ger deras barn den bästa starten i livet.
Språkkunskaper blir allt viktigare i ett samhälle med mer och mer internationella kontakter. Språkens ställning måste därför stärkas i skolan. Det innebär också att den rika flora av språkkunskaper som många invandrare har måste ses som en resurs. Det är en stor fördel att ha många människor i vårt land som t ex talar flytande spanska – ett av världens största språk. Också andra stora språk i världen t ex arabiska skulle kunna bli B- eller C-språk i några skolor med hjälp av de hemspråkslärare som redan är anställda av staden.
Ett led i detta är hemspråket. Gör hemspråket till tillval i skolan och engagera invandrarorganisationerna i hemspråksundervisningen som ett komplement. Det är en stor fördel att ha många människor i vårt land som t ex talar flytande spanska - ett av världens största språk. Dessutom bör fler stora språk i världen t ex arabiska kunna bli B-och C-språk i några skolor med hjälp av de hemspråkslärare som redan är anställda av staden. I klasser eller skolor med många barn med med invandrarbakgrund kan svenskundervisning med fördel utökas. Så sker idag i många friskolor. Detta underlättas av om timplanerna avskaffas.
Folkpartiet vill att alla barn ska erbjudas pedagogisk förskola från tre års ålder. För vissa barn är denna reform mer bråttom. I utsatta områden är arbetslösheten hög, och svenska språket sparsamt förekommande. De barn som mest behöver förskola står ofta utanför. Språkdeltidsförskola skall erbjudas alla barn i utsatta områden. I dessa förskolor skall personalen ha särskilt språkpedagogisk kompetens. För att åstadkomma det bör ett samarbete med lärarhögskolan inledas.
Skolan har en avgörande roll när det gäller att ge eleverna vana vid datorer. I snart sagt varje yrke kommer IT-kunskaper att vara viktiga och genom datorer kan nya effektiva undervisningssätt utvecklas. Därför måste det ske en kraftig satsning på datorer i skolan. Det är särskilt viktigt i skolor där många barn inte har andra möjligheter att komma i kontakt med datorer. Vår vision är en egen dator till varje elev.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans roll som murbräcka mot segregation,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om magnetskolor,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten att starta friskolor,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av timplaner,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätt till förskola för alla barn i utsatta områden.
|
Karin Pilsäter (fp) |