Med regeringens förslag om ökat timtal för idrott och hälsa samt slöjd minskas balansen och likvärdigheten mellan de sk praktiskt-estetiska ämnena. Hemkunskapen har det lägsta antalet timmar (118) för dessa ämnen i grundskolan och ämnesområdet förekommer inte i gymnasieskolan. I promemorian framhålls de praktiskt-estetiska ämnenas stora betydelse för läromiljön på hela skolan samt att god balans måste finnas mellan praktik och teori. I detta sammanhang måste även hemkunskapen nämnas.
I samband med Läroplan-94 framfördes krav på ett ökat tidsutrymme för hemkunskapen för att kunna ge eleverna förutsättningar att nå de i läroplanen och kursplanen uppsatta målen. I Nationell handlingsplan för nutrition (regeringsbeslut 1995-10-26) föreslås som angelägen åtgärd att ”ämnesområdet mat och hälsa bör stärkas i grundskolan”.
Kostens betydelse för hälsa och sjukdom har uppmärksammats alltmer under senare år. Aktuell forskning visar att olämpliga matvanor är en av de viktigaste påverkbara orsakerna bakom våra stora folksjukdomar. Näringsriktig mat är en viktig faktor för att bevara och förbättra folkhälsan. Vi vet idag att flera av våra vanligaste sjukdomar, bl.a. hjärt-kärlsjukdomar, vissa cancersjukdomar, diabetes typ II och fetma är kostrelaterade. Rätt kost är en förutsättning för hälsa och utveckling. Tydligast framträder detta samband under uppväxtåren. Under dessa år grundläggs vanor och beteenden som ofta blir bestående. En förutsättning för att upprätthålla kvalitet i utbildningen är att undervisningen bedrivs av en lärare med kompetens i ämnesområdet.
Hemkunskap är ett kunskapsområde om mat, boende, miljö och ekonomi som ger eleverna möjlighet och inspiration till att hantera den alltmer komplexa vardagen. Det är ett kunskapsområde som handlar om elevens situation idag. Vi anser att det är oerhört viktigt att skolelever få möjligheter att tillgodogöra sig kunskaper i hemkunskap för att de ska kunna göra medvetna val som främjar både hälsa, ekonomi och miljö i ett långt perspektiv. Dessutom är hemkunskapen ett viktigt instrument för ökad jämställdhet både i hemmet och dess omvärld. Därför är det av yttersta vikt att ämnet hemkunskap får en utökning av antalet undervisningstimmar.
Hemkunskapen bidrar till att ge eleverna ökad självkänsla och möjlighet att utvecklas till självständiga, medvetna och kunniga konsumenter. I Nordiska ministerrådets handlingsplan för konsumentundervisningen i skolan 1996–1999 preciseras att ”Följande elevens utveckling och mognad och i överensstämmelse med andra av läroplanens mål skall de unga förvärva kunskaper så att de vid skoltidens slut kan hushålla med resurser och hantera sin ekonomi, tillvarata sina rättigheter och känna till sina skyldigheter som konsumenter, hantera den kommersiella påverkan de utsätts för, bedöma den egna konsumtionens betydelse för miljön, välja och tillaga näringsriktig och ur miljösynpunkt bra mat samt arbeta rationellt i hemmet, bedöma olika produkters säkerhet och kvalitet samt tillgodogöra sig produktinformation”. Samtliga av dessa kunskapsområden ingår i hemkunskapen.
Ekonomi ingår som en central del i hemkunskapsämnet. I det moderna samhället har eleverna ofta en mycket vag insikt i ekonomin. Det kärva ekonomiska läget i Sverige kräver att djupare kunskaper blir nödvändiga för att inom hushållet minska på slöseriet med våra naturresurser. Det är viktigt att eleverna känner till hur hushållsekonomin fungerar och hur beslut man fattar, får konsekvenser för familjens ekonomi.
Hemkunskapen bidrar i hög grad till barns och ungdomars sociala fostran och utveckling. Den sociala och kulturella skolningen får eleverna i hemkunskapen. Ett annat starkt argument för fler undervisningstimmar i hemkunskap är jämställdhetsfrågorna. I hemkunskapen får flickor och pojkar likvärdig utbildning om vård och skötsel av ett hushåll.
Genom hemkunskapen kan barns och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik väckas och stärkas. I hemkunskapen ingår dessa områden vid beredning och tillagning av livsmedel, vid skötsel av hushållsteknisk utrustning och inredning m m. Miljöfrågorna är en väsentlig del i hemkunskapens samtliga moment: mat, boende och ekonomi.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utöka antalet timmar för ämnet hemkunskap.
|
Birgitta Carlsson (c) |
Lennart Brunander (c) |