Regeringen och riksdagen har beslutat om det så kallade Kunskapslyftet. Tanken att människor skall kunna förkovra sig och utvecklas i sitt yrke är lovvärt och att arbetslösa lättare skall kunna komma ut i arbetslivet igen efter utbildning är bra.
Det har dock brustit i samordning och information. Många fackförbund har inte varit informerade om hur ersättningen har fungerat. I och med detta har introduktionskurser startat samtidigt med huvudkursen, vilken då har blivit omöjlig att gå med i.
När en så här stor satsning startar är det också av största vikt, att de som skall medverka till projektets genomförande har en organisation, som motsvarar de förväntade insatserna. I detta fallet är inte skolor och lärarkapacitet förberedda på att ta emot så mycket elever, som det här är fråga om.
Kunskapslyftet har också blivit av tvingande karaktär, eftersom avstängning från a-kassa eller övrig ersättning inträffar om vederbörande inte tycker den erbjudna utbildningen passar för henne eller honom.
Ersättningen för Kunskapslyftet varar i ett år. En komvux-utbildning kan omfatta upp till fyra års studier. Resten av tiden skall då finansieras med studielån. De som nu är över 45 år kan enligt reglerna inte få studielån. Hur skall de över 45 år då finansiera sitt kunskapslyft. Reglerna för finansiering i det s.k. Kunskapslyftet bör ju vara enhetliga för alla, så att även de över 45 år får ta studielån.
En annan grupp, som ingår i Kunskapslyftet är de som studerar med KAS-ersättning eller annan låg ersättning och därför tvingas till komplettering med socialbidrag, kan inte få denna komplettering p.g.a. att gymnasienivå inte accepteras som grund för socialbidrag.
En ytterligare grupp, som svävar i ovisshet, är de under 25 år, där det inte är klart om de, som har rätt till a-kassa kan studera med denna som Kunskapslyftspengar. Enhetliga regler för dem som studerar i Kunskapslyftet bör införas; också samordning och information är viktiga inslag.
Dyslektiker är en grupp, som har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden p.g.a. sitt handikapp och av att inte ha kunnat fullfölja sin skolgång. De är inte inne i systemet med a-kassa och får nu utbildningsbidrag, vilket under sommaren halverades. Denna grupp drabbas mycket hårt p.g.a. att ersättningsreglerna är så olika.
Miljöpartiet anser att det är nödvändigt att regelsystemet ses över och att det blir enhetligt för deltagare i Kunskapslyftet. Nivån bör höjas till att gälla gymnasiestudier. Deltagares intresse, förutsättningar och behov bör också få styra den enskildes utbildningsbehov, och får inte utgöra grund för avstängning från ersättning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att enhetliga regler skall gälla för deltagare i det s.k. Kunskapslyftet,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att samordning och information till berörda anordnare skall gälla i Kunskapslyftet och vid införandet av liknande åtgärder,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att deltagares intresse, förutsättningar och behov bör vara styrande vid utbildning i Kunskapslyftet.
|
Barbro Johansson (mp) |
Elisa Abascal Reyes (mp) |