En studie av gymnasieungdomar i Västsverige visar att 16–17-åringarna har ökat 3–4 kg i vikt de senaste tio åren. Eleverna har testats med avseende på kondition, styrka, rörlighet och vikt. Studien pekar på att det finns tydliga tecken på att ju mer överviktig man är, desto sämre prestationsförmåga har man. Elever med god kondition är friskare, starkare, rörligare och snabbare.
Enligt studierna finns det ingen anledning att tro att ungdomarna i Halland, Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Göteborg skulle skilja sig från andra svenska gymnasieelever.
Mindre skolgymnastik, skräpmat och TV/datorspel är tre orsaker som säkerligen ligger bakom den försämrade hälsan. Speciellt pojkar fastnar framför dataskärmarna och blir stillasittande på sin fritid. Hos flickor ser man tyvärr ofta det motsatta där vissa flickor tränar för mycket och samtidigt svälter sig med grav undernäring, urkalkning m m som följd. Denna utveckling är oroande och beteendet bottnar i bristande kunskaper och självkänsla.
Ökad idrottsutövning befordrar en bättre livsstil hos den uppväxande generationen. Många har genom sport och idrott lyckats att ta sig upp till en bättre tillvaro ur en social situation med negativa förtecken. Det visar sig t. ex. att idrottande ungdomar dricker hälften så mycket alkohol och röker hälften så mycket som ungdomar i allmänhet enligt en undersökning som gjorts om ungdomars drogvanor.
Kunskap om kroppen och hur man tar hand om den för att må bra är ofta mycket otillräcklig p.g.a. bristande undervisning i skolan och kunskap hos föräldrar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheten att utöka timplanerna både på grundskolan och gymnasieskolan för att därmed få till stånd en utökning av antalet lektionstimmar i idrott och hälsa i enlighet med vad som anförts i motionen.
|
Elizabeth Nyström (m) |
Birgitta Wistrand (m) |