Vårdgymnasiets omvårdnadsprogram omfattar en utbildningslängd på tre år. Efter avslutad studietid lämnar elverna skolan utan någon yrkesexamen och därmed ingen yrkestitel. De studerande har genomgått en ren yrkesinriktad utbildning till undersköterska men yrkesidentiteten saknas. När de söker en tjänst så kan de inte kalla sig för något efter nuvarande regler. Vi anser att det är oerhört viktigt för eleverna att få erhålla en examen med en yrkestitel som undersköterska.
Innan omvårdnadsprogrammet infördes på vårdgymnasiet så erhöll de en titel som undersköterska. Nuvarande system med avsaknad av en yrkestitel innebär att motivationen för studierna hämmas.
Efterfrågan på undersköterskor inom landstingsvården har markant minskat. Däremot ökar efterfrågan av denna yrkesgrupp inom kommunerna i och med ädelreformens genomförande. Genom att landstingens långvårdskliniker försvann ersattes dessa med olika vårdformer i kommunens regi och i viss mån av enskilt drivna vårdenheter. Inom dessa vårdverksamheter ökar behovet av undersköterskor vilka har en betydelsefull roll.
Det ställs också allt högre medicinsk kompetens på denna yrkesgrupp som arbetar på vårdenheterna och i det egna hemmet hos vårdbehövande människor.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en yrkesexamen på vårdgymnasiets omvårdnadsprogram.
|
Maud Ekendahl (m) |
Gullan Lindblad (m) |