Det kommer allt oftare alarmerande uppgifter från storstadskommunernas förortsområden. Från flera grundskolor kommer rapporter om att eleverna inte klarar de nationella kunskapstesten i det svenska språket.
I dessa områden har en majoritet av barnen minst en förälder med rötterna i en annan etnisk kultur och många har ett annat modersmål än svenskan. Dessa barn har stora problem att på allvar få kontakt med det svenska språket. Många barn med invandrarbakgrund växer upp i en språkmiljö där svenska språket inte är en naturlig del i vardagen. Detta trots att många av barnen är födda i Sverige.
Tyvärr står dessa barn i mycket stor utsträckning utanför den reguljära barnomsorgen. En orsak är att deras föräldrar i större utsträckning har drabbats av arbetslöshet, eller att man löser barnomsorgen på annat sätt. Ofta tar man hjälp av äldre släktingar som själva har stora problem att tala det svenska språket och känner till det svenska samhället dåligt.
Dåliga språkkunskaper bidrar även till andra svårigheter och problem för barnen i framtiden. Utan ett gemensamt språk uppstår t o m problem i leken. Språkutvecklingen hos barn med invandrarbakgrund är därför avgörande för integrationsprocessen. Språkutveckling kräver övning och möjlighet till sådan.
För att barnen ska kunna tillgodogöra sig det svenska språket krävs insatser redan i tidig ålder. För barn med annat modersmål än svenska är förskoleverksamheten därför nödvändig.
Kommunerna ansvarar för både grundskolan och förskolan. Det är kommunernas uppgift att ge alla barn lika möjligheter och förutsättningar att tillgodogöra sig kunskaper. Med stort engagemang bedriver i dag våra storstadskommuner ett målmedvetet arbete med barns språkutveckling. Som exempel kan nämnas särskilda språkförskolor, öppna förskolor samt mamma/barn-projekt. Tyvärr räcker ändå inte dessa insatser.
I Storstadskommitténs delbetänkande ”Att växa bland betong och kojor” SOU 1997:61 har man uppmärksammat barnens uppväxtvillkor i dessa områden. Delbetänkandet föreslår att det på försök inrättas en ny deltidsförskola för barn i åldern 3–5 år i vissa bostadsområden. Storstadskommittén menar att staten har ett mycket stort ansvar för storstädernas utsatta områden, vi håller med.
Detta delbetänkande blev av något skäl aldrig utsänt på remiss, varför en mer grundläggande diskussion i ett större forum hittills uteblivit.
Storstadskommuner, med en högre andel barn som inte har svenska som modersmål, får ta ett mycket stort ekonomiskt ansvar för något som ligger i hela nationens intresse och kräver speciella insatser. För att bryta utvecklingen och ge alla barn likvärdig start i livet krävs insatser på nationell nivå.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om barn och förskola i invandrartäta områden/utsatta stadsdelar.
|
Carina Moberg (s) |
Cinnika Beiming (s) |