De internationella jämförelser av olika skolsystem, som redovisades under våren visar att svensk skola håller hög klass inom många ämnesområden. Det svenska skolsystemet har lyckats förena en hög genomsnittlig standard med mycket goda kunskaper hos stora grupper elever. På ett område är dock framgångarna inte lika markanta. I början av åttiotalet redovisades stora brister i svenska elevers matematikkunskaper. Det ledde till ett utvecklingsarbete, som höjt standarden hos svenska elever markant. Fortfarande är det dock en rejäl bit innan svenska elever håller samma höga internationella standard som i ämnen som modersmål och främmande språk.
Trots att svenska krav på matematikkunskaper inte ligger i internationell toppklass är det alltför många ungdomar, som inte klarar godkäntnivån både i grundskolan och gymnasieskolan. ”Matteskräck” hos eleverna, inte minst bland många flickor, leder också till att andelen elever, som söker sig till det naturvetenskapliga programmet fortfarande är väl lågt i förhållande till det behov Sverige har av tekniker och naturvetare.
Andelen elever på samhällsvetenskapliga/humanistiska program, som väljer D-eller E-kurser i matematik, är litet trots att matematiken ingalunda bara har betydelse för naturvetenskapliga studier. Ekonomi och filosofi är ämnen inom samhällsvetenskap/humaniora, där matematiken kan spela en viktig roll, men där intresset bland ungdomarna är för litet. Inte heller inom yrkesinriktade program som industri- eller byggprogrammen finns ett ordentligt intresse för utökade matematikkurser som tillval trots att ökade mattekunskaper kan ha stor betydelse för ungdomarnas fortsatta yrkesverksamhet.
Skolverket har i sin kommentar till kursplanen för matematikämnet på grundskolan markerat att modern forskning visat en rikare bild av elevernas syn på matematik och lärande än tidigare.
De bilder eleverna själva ger av matematikundervisningen i skolan visar att vi har långt kvar innan elevernas engagemang för matematiken blir lika starkt, som i de länder, som kan uppvisa de bästa resultaten. Alltför många av de nu aktiva lärarna inom grundskolan har själva ganska trista erfarenheter av sina egna matematikstudier. Många föräldrar, som i övrigt är positiva till lärande och kunskap, har slagit locket till när det gäller just matematikstudier och lämnar sina barn ensamma i mattedjungeln. Matematik tillhör de ämnen, som blir allra svårast att forcera för många ungdomar, som inte kommer från studievana miljöer. Eleverna tycker alltför ofta ”att lärarna inte klarar av att förklara”.
Erfarenheterna från det utvecklingsarbete, som bl.a. bedrivits vid grundskolorna i Torsby visar att insikterna om behovet av individualisering av undervisningen i matematik är betydligt mindre än i ämnen som svenska. Läsutvecklingsscheman som tar hänsyn till varje elevs behov är väl utvecklade på de flesta svenska skolor, medan metoder för att ungdomarna successivt ska bygga upp sina matematikkunskaper är sämre utvecklade. Det leder till att många elever tidigt bygger upp känslomässiga barriärer mot matematikämnet och i onödan blockerar sina möjligheter till framtida framgångar i ämnet. Bristande intressse för matematik hos andra lärare än naturvetarna har länge varit ett hinder för att använda matematikundervisningen i andra ämnen än kemi, fysik eller teknologi.
Det finns därför all anledning till prioritering av matematikämnet och metodutveckling i ämnet såväl i ungdomsskolan som inom ramen för det kunskapslyft, som främst riktar sig till lågutbildade vuxna. Lärarhögskolorna bör ges ett särskilt uppdrag att prioritera metodutveckling inom matematikområdet och de resurser, som satsas på fortbildning och metodutveckling inom skolan bör i högre utsträckning inriktas på matematikämnet. Inom ramen för det arbete, som bedrivs av Utbildningsradion bör också särskilda resurser avsättas för att öka intresset för matematikämnet. Till de åtgärder, som bör övervägas för att rejält öka intresset för matematik både hos ungdomar och vuxna hör också särskilda stimulansbidrag för att utveckla nya läromedel i matematikämnet, inte minst i form av bra dataprogram riktade till ungdomar och vuxna, som har särskilda behov av stöd i matematik.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av insatser som syftar till metodutveckling och ökat engagemang för matematikämnet i ungdomsskolan och den satsning på vuxenutbildning som görs inom ramen för Kunskapslyftet.
|
Inger Lundberg (s) |
|
|
Maud Björnemalm (s) |
Hans Karlsson (s) |
|
Helena Frisk (s) |
Nils-Göran Holmqvist (s) |
|
Håkan Strömberg (s) |