Arbetslivets behov av kompetent arbetskraft har lett till att efterfrågan på en kvalificerad eftergymnasial utbildning har vuxit sig allt starkare. Den snabba tekniska utvecklingen och en allt kunskapsintensivare produktion har förändrat produktionen av varor och tjänster. Det ställer nya krav på medarbetarnas kompetens inom många olika områden. Allt oftare krävs en kompetens som ligger över den som gymnasieskolan erbjuder. Det har länge rått brist när det gäller en sådan kvalificerad yrkesutbildning inom utbildningsväsendet.
En särskild utredare tillkallades därför som lämnade sitt förslag ”Yrkeshögskolan – kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning” under våren 1995.
Den proposition som blev följden av utredningen avvek ganska kraftigt från de förslag betänkandet innehöll, vilket vi beklagar. Kristdemokraterna anser nämligen att en yrkeshögskola med en egen organisation på ett positivt sätt skulle markera denna utbildnings identitet. Att skapa en ny högskolemodell med en kultur som inte är uttalat akademisk men ändå har en relevant forskningsanknytning tror vi skulle vara ett framgångsrikt sätt att stimulera fler att satsa på en högre utbildning. En yrkeshögskola skulle på det sättet också kunna vara ett aktivt instrument för att minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning. För att komma till rätta med den krävs mer än bara ord.
Risken för att en yrkeshögskola skulle betraktas som en B-högskola anser vi klart överdriven. Tvärtom menar vi att en yrkeshögskola med tydlig egen identitet skulle få status genom sin särart. Genom att på ett genomtänkt sätt förena praktisk inriktning, integrerad i produktionen, med fördjupade teoretiska studier skulle yrkeshögskolan kunna leda fram till just den typ av kvalificerad yrkeskompetens som det råder stor efterfrågan på idag. Det är viktigt att utformningen blir sådan att tillträdet inte stryps eller att det skapas återvändsgränder.
Den nuvarande regeringen har fått riksdagens stöd för en försöksverksamhet med kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Det är positivt att något händer på detta område. Den stora efterfrågan som inte mortsvaras av antalet platser visar att behovet är stort. Försöksverksamheten begränsas dock av att riksdagsmajoriteten redan från början bestämt sig för att avfärda den modell som föreslogs i den tidigare nämnda utredningen och som av många anses som den mest framtidsinriktade, nämligen en yrkeshögskola.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvidgning av försöksverksamheten med kvalificerad eftergymnasial utbildning.
|
Inger Davidson (kd) |
|
|
Åke Carnerö (kd) |
Holger Gustafsson (kd) |
|
Ingrid Näslund (kd) |
Chatrine Pålsson (kd) |
|
Fanny Rizell (kd) |
Tuve Skånberg (kd) |
|
Rolf Åbjörnsson (kd) |