Grunden för morgondagens välfärd ligger i att utveckla det företagsamma Sverige, där initiativ, kunnande och företagsamhet stöds och stimuleras, och där ett gynnsamt företagsklimat lägger grunden för utveckling och framåtskridande.
Dagens unga, informationssamhällets barn, är betydligt mer studievana, resvana och internationellt orienterade än tidigare generationer. De är också mer flexibla och projektinriktade. De kommer under sitt yrkesverksamma liv att få uppleva en mycket annorlunda arbetsmarknad än industrisamhällets och de kommer med stor sannolikhet att i denna nya arbetsmarknad få uppleva såväl många som olika arbetsvillkor och arbetsformer. Många vill och kommer att ägna sig åt eget företagande.
Denna utveckling, där de många små och nya företagen står för innovation och tillväxt är redan en del av framtiden och måste på alla sätt underlättas och stimuleras.
Under ett antal år har småföretagandet och småföretagarens verksamhet inte fått den samhällets uppskattning och stimulans som är naturlig och nödvändig. Idag inser dock allt fler, att det är i fler nya, fler små och fler växande företag som möjligheten att åstadkomma välstånd och ökad sysselsättning finns. Följaktligen måste den samlade politiken inriktas på att stödja denna utveckling.
Bland annat måste företagsamheten grundläggas i skolan. Det räcker inte med att någon enstaka gymnasielinje läser lite grand om entreprenörskap.
Företagsamhetens källa är en fråga om attityder. Dessa måste grundläggas på ett mycket tidigt stadium. I utredningen ”I entreprenörskapets tecken – en studie av skolning i förnyelse” av Bengt Johannisson och Torsten Madsén framkommer att Sverige ligger långt efter de övriga nordiska länderna när det gäller att stimulera till företagsamhet.
Så finns t.ex. i Danmark ett nationellt handlingsprogram vars syfte är att uppmuntra till entreprenörskap och i Norge integreras den här typen av frågor redan på lågstadiet.
Skolans uppgift måste bl.a. vara att bejaka och uppmuntra barns naturliga nyfikenhet och driftighet. Då är det naturligt att företagsamhet/entreprenörskap ingår, utvecklas och fördjupas som en naturlig och integrerad del såväl i grundskolan som i gymnasiet.
Praktiska övningar och konkret handling i riktiga projekt i samarbete med lokala företag och organisationer har, där sådan verksamhet bedrivits, visat sig vara till ömsesidig nytta för såväl skola som företag.
I läroplanen uppmuntras till företagande, men i realiteten är det idag ett stort glapp mellan teori och praktik. Den skolning som idag ges i företagande är oftast beroende av enstaka eldsjälar och är mestadels riktad till gymnasieskolans ekonomprogram. Sällan nås exempelvis eleverna på de praktiska programmen av denna utbildning, trots att de ofta i högre utsträckning är potentiella företagare.
Med hänvisning till ovanstående föreslås att en översyn, syftande till en integrering av företagsamhet/entreprenörskap i såväl grundskolans som gymnasieskolans utbildning, görs. Denna översyn med åtföljande förslag bör ske i samverkan mellan företrädare för utbildning och näringsliv.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildning i företagsamhet/entreprenörskap i grundskola och gymnasium.
|
Sivert Carlsson (c) |