Motion till riksdagen
1997/98:Ub209
av Ola Sundell (m)

Idrott och hälsa i skolan


Människokroppen behöver kroppsrörelse. Vår kropp är programmerad för fysisk aktivitet och den genetiska koden är densamma som hos våra förfäder, stenåldersmänniskorna. En längre tid av fysisk inaktivitet får alltid till följd att den fysiska funktionsförmågan försämras. Muskelmassan minskar, konditionen försämras, skelettet blir skörare och rörligheten i kroppens leder försämras. För den växande individen är detta förhållande av särskild betydelse. Flera vanligt förekommande sjukdomar är också relaterade till fysisk inaktivitet, t.ex. hjärt- och kärlrelaterade sjukdomar, diabetes, fetma samt led- och ryggbesvär.

I takt med förbättrade kommunikationer, ökad automatisering och datorisering har arbetsuppgifterna blivit allt mindre fysiskt krävande. Den förändrade livsstilen, med mindre fysisk aktivitet i den dagliga gärningen, innebär ett växande problem för både individen och samhället. Vi behöver alla, oavsett intresse för fysisk ansträngning, fysisk aktivitet för ett optimalt liv och för att kunna klara vardagslivets påfrestningar. Det måste således till någon form av extra kroppsansträngning för att upprätthålla adekvat fysisk kapacitet.

Andelen barn som ägnar sig åt s.k. spontanidrott (sådan idrott som barnen själva initierar och leder) sjunker dramatiskt. Vidare minskar andelen barn och ungdomar som är anslutna till idrottsföreningarna. För en allt större grupp av barn och ungdomar utgör skolans idrottsundervisning den enda formen av fysisk träning. Det samlade intrycket blir att en stor grupp ungdomar får bristfällig fysisk träning. Mycket talar för att vi kommer att få alltfler vuxna med försämrat hälsotillstånd och bristfälliga förutsättningar för aktivt deltagande i motion och friluftsliv.

För barn och ungdomar är fysisk aktivitet nödvändig för såväl den fysiska och motoriska som den personlighetsmässiga utvecklingen. Vidare vet vi att barn har ett naturligt behov av kroppsrörelser. Att få leka, springa och hoppa utgör en naturlig och viktig del i barnets uppfostran till en hel och harmonisk människa. För att upprätthålla eller förbättra sin kondition och styrka krävs regelbunden träning. Sammantaget visar både medicinsk och beteende­vetenskaplig forskning att fysisk aktivitet är en viktig komponent för välbefinnande och gott hälsotillstånd.

Nedskärningen av antalet veckotimmar för ämnet idrott och hälsa i läroplanerna på grund- och gymnasieskola är, i perspektiv av beprövad vetenskap och pedagogisk erfarenhet, obegriplig. Visserligen kan ned­skärningen kompenseras av det fria val som varje elev har möjlighet till, men sannolikt är att de elever som bäst behöver fysisk träning undviker ett sådant tillval. Endast en grupp av privilegierade ungdomar kommer att få tillräcklig fysisk träning. De yngsta barnen bör ha ett träningstillfälle per dag och de äldre barnen och ungdomarna tre träningspass per vecka.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om antalet veckotimmar i ämnet idrott och hälsa.

Stockholm den 26 september 1997

Ola Sundell (m)

Gotab, Stockholm 2002