med anledning av prop. 1997/98:6 Förskoleklass och andra skollagsfrågor
Motion till riksdagen
1997/98:Ub13
av Beatrice Ask m.fl. (m)
med anledning av prop. 1997/98:6 F�rskoleklass och andra skollagsfr�gor
1. Inneh�llsf�rteckningInledning
I propositionen f�resl�r bl a regeringen att en ny skolform inr�ttas s k
f�rskoleklass. Regeringen f�resl�r att antalet timmar i sl�jd och idrott
�kar p� bekostnad av att elevens val i grundskolan reduceras.
Propositionen inneh�ller �ven f�rslag om att kommunerna skall ha hand
om tillst�ndsgivningen f�r enskild f�rskola, f�rskoleklass, integrerad
skolbarnomsorg och fritidshem. Dessutom f�resl�r regeringen att
kommunerna inte skall f� ta ut skolm�ltidsavgifter i grundskolan och
sk�rpningar i skollagen som st�d f�r det lokala arbetet mot mobbning.
Regeringen skriver p� sidan 33:
S�rskilt angel�get �r att st�rka och utveckla grundskolans inre arbete f�r att
kunna m�ta elever utifr�n deras skilda f�ruts�ttningar och behov. Alla har
r�tt till en god grundl�ggande utbildning. En god start i livet ger
f�ruts�ttningar f�r individen att forts�tta och l�ra.
Dessa tre meningar st�ller vi oss till fullo bakom. Men fr�gan �r om
regeringen st�r bakom det de sj�lva skriver eftersom regeringen i
handling g�r tv�rtom. Utifr�n bl a denna principiella utg�ngspunkt har
regeringen f�r avsikt att g�ra f�r�ndringar genom att inf�ra s� kallade
f�rskoleklasser. F�rskoleklass skall bli ett eget begrepp och d�rmed bli
en del av utbildningssystemet. Regeringen f�resl�r vidare att timplanen
skall f�r�ndras p� ett s�tt som medf�r att elevens fria val reduceras.
2. Vilka reella m�jligheter har skolan att m�ta
eleven?
Idag finns m�jlighet f�r den elev som fyllt sex �r att b�rja i den
obligatoriska skolan. F�r de allra flesta �r �nd� s.k sex�rsverksamhet
inom barnomsorgen det f�rsta steget in i skolan. Kommunen har
skyldighet att informera f�r�ldrar om reglerna f�r skolstart, liksom att
verka f�r att anvisad plats utnyttjas. N�gra f� v�ljer, av olika sk�l, att helt
avvakta n�got �r innan skolstart sker.
Att kunna ta emot en elev efter dennes individuella behov och intresse har
kommit att bli allt mer viktigt f�r skolan. Det �r d�rf�r en tillg�ng om
f�rskolepedagogernas kunskaper kan tas tillvara �ven i grundskolan.
M�jligheten att integrera f�rskola och grundskola �r ett viktigt steg f�r att
b�ttre kunna m�ta eleven efter dennes egna f�ruts�ttningar och behov.
I bet�nkandet betonas att f�rskoleklasser inte skall uppfattas som det f�rsta
�ret i en tio�rig grundskola. Regeringens avsikt �r ist�llet att f�ra in
f�rskolepedagogiken i skolan. I verkligheten kommer f�r�ldrar och elever
nog �nd� att uppfatta f�rskole�ret som ett f�rsta skol�r. �ven om man g�r
som regeringen f�resl�r, bildar en s�rskild skolform f�r f�rskoleklass,
kommer inte den enskilde att m�rka n�gon skillnad i vardagen.
Redan idag kan den som �r 5 �r, i m�n av plats, f�rbereda sin skolstart som
sex�ring i en f�rskoleklass/sex�rsverksamhet. Andra barn �r hemma med
f�r�lder och skaffar andra erfarenheter. I dagens skola kan det f�rsta skol�ret
erbjuda en blandning i s�v�l �ldrar som f�rkunskaper. En klass kan i
praktiken best� av sex�ringar som antingen g�tt ett �r i sex�rsverksamhet
som fem�ring eller sex�ringar som kommer direkt hemifr�n, sju�ringar som
g�tt ett �r i skolf�rberedande verksamhet eller som kommit direkt till skolan.
Detta st�ller stora krav p� skolans f�rm�ga att organisera och anpassa sitt
arbetss�tt f�r att kunna m�ta den individuella elevens behov och
f�ruts�ttningar. F�r regeringen verkar detta vara ett sv�rt problem att l�sa.
Att inr�tta en f�rskoleklass som egen skolform inneb�r inte att behovet av att
bem�ta individen minskar, snarare komplicerar regeringen det som formellt
redan g�ller och vad elev och f�r�ldrar egentligen uppfattar.
3. S�nk den allm�nna skolstarten till sex �rs �lder
Vi anser att den allm�nna skolstarten skall s�ttas till det �r barnet fyller
sex �r. F�r de barn som inte �r mogna att b�rja skolan skall det finnas
m�jlighet att v�nta. V�r modell �r b�ttre eftersom skolan tvingas till att
anpassa pedagogiken till sex�ringarna, till skillnad fr�n i dag d�r
sex�ringarna oftast f�r anpassa sig till sju�ringarna (eftersom skolplikten
intr�der vid 7 �rs �lder). Alla elever skall personligen bem�tas.
Skolstarten ska s�ledes �ven framgent vara flexibel, och vi delar
regeringens uppfattning att skolstarten skall kunna senarel�ggas ut�ver
vad som idag �r m�jligt. Genom v�rt f�rslag som �ven inneh�ller
�nskem�l om f�rs�ksverksamhet med individuell skolstart (se
partimotion 1997/98:Ub208) beh�vs inte n�gra s.k. f�rskoleklasser.
D�rf�r avsl�r vi regeringens f�rslag om att inr�tta f�rskoleklass som en
egen skolform.
4. Individualisera undervisningen och ut�ka elevens
val
All inl�rning som syftar till att n� b�sta m�jliga resultat m�ste utg� fr�n
individens f�rkunskaper, erfarenheter och mognad. Det �r ocks� den
enskilde som m�ste l�ra. Skolan kan aldrig tvinga p� n�gon kunskaper,
utan det �r n�dv�ndigt att vinna elevernas intresse f�r det skolan vill
f�rmedla. Den enskildes motivation har stor betydelse f�r med vilket
engagemang skolarbetet bedrivs och vilka resultat som kan uppn�s.
Elevernas erfarenheter och intressen �r d�rf�r viktiga utg�ngspunkter.
Elevernas olika beg�vningar m�ste tas tillvara i skolan. Att v�ga lita p� den
egna f�rm�gan och ta egna initiativ �r en central drivkraft f�r all utveckling
och fram�tskridande. Elevernas kreativa f�rm�ga ska stimuleras i skolan.
Regeringen uttalar behovet av att �ndra skolans arbetss�tt f�r att b�ttre
m�ta elevernas skilda f�ruts�ttningar och behov. M�nga skolor arbetar
utifr�n detta syns�tt och utnyttjar m�jligheten till att anv�nda timmar till
skolans val f�r att profilera sig i vissa �mnen och karakt�rer, det g�ller allt
fr�n milj�- till Europaskola. N�r nu regeringen v�ljer att "peta" i timplanen
och styra �mnesvalet och samtidigt reducera elevernas egna m�jligheter till
p�verkan, f�r det en kontraproduktiv effekt.
Syftet med elevens val �r att l�ta varje elev sj�lv ta ansvar f�r vidgade
studier i n�got eller n�gra �mnen som skolan ger undervisning i. Vi anser att
elevens val �r ett uttryck f�r att skolan respekterar och har tilltro till
elevens
egen f�rm�ga att ta ansvar i skolarbetet. Elevens fria val b�r p� sikt ut�kas.
Regeringen utg�r fr�n perspektivet att skolans f�r�ndrade m�jligheter att
lokalt p�verka timplanen �r avg�rande f�r elevens b�sta. Vi anser tv�rtemot
att det �r utifr�n den individuella elevens egna intressen och behov som den
b�sta f�r�ndringen kan g�ras f�r eleven. Vi avvisar f�rslaget om att reducera
timmarna f�r elevens fria val. D�rtill anser vi att grundskolans timplan b�r
avskaffas. Vi f�resl�r att riksdagen avskaffar grundskolans timplan f�r att ge
skolan ut�kade m�jligheter att via sina pedagogiska bed�mningar n� de
fastst�llda kunskapsm�len. Detta medf�r dessutom att skolans m�jligheter att
profilera sig ytterligare st�rks.
5. Regeringen har gl�mt ett steg - enskilda
f�rskoleklasser
Enligt f�rslaget skall kommunernas f�rskoleklasser h�nf�ras till det
offentliga skolv�sendet och kommer d�rf�r n�r det g�ller tillsyn,
uppf�ljning m.m. att ligga under skolv�sendets ansvarsomr�de.
F�rskoleklasser i friskolor skall d�remot enligt f�rslaget godk�nnas av
kommunen, p� samma s�tt som g�ller f�r enskilt bedriven
f�rskoleverksamhet. Kommunen skall besluta om tillst�nd och om r�tt
till bidrag samt vara tillsynsmyndighet. En s�dan ordning f�r till f�ljd att
det blir fr�ga om tv� olika sorters f�rskoleklasser. Den ena, den
kommunala - som en skolform, den enskilda - som en barnomsorgsform.
Den f�reslagna ordningen inneb�r att frist�ende skolor ges s�mre
f�ruts�ttningar att erbjuda barn skolf�rberedande verksamhet. Vis av
erfarenheter som hittills uppdagats n�r det g�ller kommunernas negativa
behandlingar av ans�kningar att f� starta frist�ende skolor m�ste
f�rslaget omarbetas. Vi avvisar regeringens f�rslag att ge kommunerna
r�tten till tillst�ndsgivning f�r enskild f�rskola, f�rskoleklass, integrerad
skolbarnomsorg och fritidshem.
Vi anser att om riksdagen inte fattar beslut om att s�nka den allm�nna
skolstarten till sex �r s� ska frist�ende skolor som vill inr�tta
f�rskoleklasser
s�ka tillst�nd hos Skolverket. Skolverket skall p� grunder som motsvarar
pr�vningen fatta beslut, och en godk�nd skola med f�rskoleklasser skall
d�rmed vara ber�ttigad till bidrag fr�n kommunen.
6. Mobbning skall m�tas med f�rebyggande
�tg�rder
Alla elever har r�tt att k�nna trygghet i skolan. F�rdomar och bristande
tolerans m�ste m�tas med kraft och kunskap. Mobbning skall m�tas med
s�v�l f�rebyggande som aktiva insatser vid varje skola. Det �vergripande
ansvaret vilar p� rektor, men alla som arbetar i skolan och alla elever har
ansvar f�r att skaffa sig kunskap, se och ingripa n�r elever mobbas eller
mobbar.
De som arbetar i skolan skall visa respekt f�r andra. Det st�ller krav p�
ordning och uppf�rande hos s�v�l elever som personal. I skolan skall
eleverna f�rberedas f�r vuxenlivet, och att kunna h�lsa, visa v�nlighet, vara
hj�lpsam och passa tider �r s�dant som ing�r i den sociala tr�ning som bl a
skolan m�ste bidra till. Fr�nvarorapporteringen m�ste fungera i skolan. Skolk
�r ett uttryck f�r att n�got �r fel. Det �r skolans uppgift att ta initiativ
till
kontakter mellan hem och skola.
En sv�righet i all uppfostran �r att s�tta gr�nser och h�vda dem. Det �r
viktigt att d�ligt uppf�rande eller brott mot v�l k�nda regler bem�ts.
Skadeg�relse och f�rsummelser m�ste f�ljas av tillr�ttavisning och krav p�
att bidra till att r�tta till, eller ers�tta skadan. Eleven, f�r�ldrarna och
skolan
skall tillsammans komma �verens om hur det skall genomf�ras. F�r att
f�rebygga och ingripa vid kriminalitet beh�ver skolan ett v�l utvecklat
samarbete med f�r�ldrar, polis och sociala myndigheter.
7. Skolm�ltidsavgifter �r ingen fr�ga f�r regering
och riksdag
Sedan 1940-talet har elever p� fasta tider serverats v�llagad och
n�ringsriktig mat, vilket givit bra f�ruts�ttningar f�r att orka med
skoldagen. Oss veterligen finns det inga kommuner i dag som tar ut
skolm�ltidsavgifter i grundskolan, �nd� v�ljer regeringen att lagstifta om
ett f�rbud mot att ta ut en avgift.
F�r oss moderater �r den kommunala sj�lvstyrelsen en viktig princip. Det
�r m�rkligt att regeringen kan f�rbig� kommunernas r�tt att sj�lva best�mma
hur skolm�ltiderna skall finansieras. Det �r fr�gor som mycket v�l kan
avg�ras av hem, skola och kommun i samverkan. Vi avsl�r d�rf�r f�rslaget
om att lagstifta om ett f�rbud f�r m�ltidsavgifter inom grundskolan.
8. Hemst�llan
8. Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen avsl�r regeringens f�rslag till inr�ttande av
f�rskoleklass som en egen skolform i enlighet med vad som anf�rts i
motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om timplanen och elevens val,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om skolm�ltidsavgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om kommunens skyldighet att ge ers�ttning till
frist�ende skolor som har f�rskoleklass,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i
motionen anf�rts om att mobbning skall m�tas med �vergripande
�tg�rder.