Det är glädjande att regeringen nu föreslår att elever i grundskolan skall garanteras kostnadsfria skolmåltider. Förslaget är ett svar på riksdagens och utbildningsutskottets begäran att regeringen borde överväga möjligheten att lagstifta om elevers rätt till fria skolmåltider i grundskolan och gymnasieskolan.
Regeringen framför i propositionen många goda skäl som motiv för att lagstifta om avgiftsfria skolmåltider i grundskolan. Samtliga dessa skäl är också relevanta för elever i gymnasieskolan, men mot bakgrund av att eleverna är äldre och att gymnasieskolan är en frivillig utbildning föreslår regeringen ingen lagreglering för gymnasieskolan.
Det är helt riktigt att gymnasieskolan rent juridiskt är frivillig, men i alla andra sammanhang uppmanas ungdomarna att efter grundskolan söka till gymnasiet. Och det gör också en stor majoritet, 1996/97 sökte nästan alla. Alla är vidare medvetna om att ungdomar i 16–20-årsåldern både äter mycket och är dyra i drift, varför de ekonomiska argumenten t.o.m. väger tyngre för kostnadsfri skolmat på gymnasiet.
Skolmaten har stor betydelse för folkhälsan. I budgetpropositionen föreslås fri sjukvård för ungdomar upp till 20 år. Slarv med maten kan således förutom sämre hälsa för eleverna och sämre skolresultat medföra högre kostnader på andra ställen i statsbudgeten.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kostnadsfri skolmat även i gymnasieskolan.
|
Åsa Stenberg (s) |
|
|
Eva Arvidsson (s) |
Cinnika Beiming (s) |
|
Kristina Nordström (s) |