Vi delar uppfattningen att det är viktigt att elever i grundskolan får mat i skolan och att maten skall vara gratis för den enskilda familjen. Kostnaderna för skolmat skall finansieras av kommunens skatteintäkter. Därför delar vi propositionens avsikt vad gäller kostnadsfria skolmåltider för elever i det obligatoriska skolväsendet. Ändå avvisar vi lagförslaget.
Vi gör det på principiella grunder.
Staten har överlämnat ansvaret för skolan till kommunerna och därmed är det en fråga för kommunalpolitikerna. Det är de som måste väga in skolmåltidernas betydelse för elevernas totala situation och resultat i skolan och i förhållande till andra kommunala verksamheter.
Skolmåltiderna är, som vi ser det, en pedagogisk fråga. Eleverna äter tillsammans och måste ta hänsyn till varandra. De vänjer sig vid goda matvanor och att glädjas över att duka och äta snyggt.
Dels är skolmåltiderna en folkhälsofråga. Det finns alltför många barn som inte får mat ordentligt hemma och för vilka skolmaten är dagens enda lagade mål. Dels bidrar bra skolmat till att eleverna förmår hålla sin koncentration på högsta nivå hela dagen och det har stor betydelse för inlärning och goda resultat i skolan.
Dessa skäl skall kommunalpolitiker väga in när de prioriterar olika insatser i kommunen.
Vi är säkra på att det inte finns en enda folkpartist i någon svensk kommun som kan tänka sig avgifter för skolmåltider i den obligatoriska skolan. Vår huvudprincip är att ansvaret för skolan är överlämnad av staten till kommunerna. Därför är det inte rätt att staten nu lagstadgar om kostnadsfria skolmåltider. Vi avvisar förslaget.
Av den kartläggning om svenska elevers hälsa som Folkhälsoinstitutet genomför regelmässigt framgår att åtta procent av Sveriges femteklassare och sex procent av landets niondeklassare mobbas. Andra undersökningar visar på än mer skrämmande siffror. Under tio år har antalet polisanmälda misshandelsbrott mot barn nästan fyrdubblats. Det ökade skolvåldet är ett viktigt inslag i denna dystra statistik. En rikstäckande undersökning visade att under 1994 hade 3 procent (ungefär 1 500) av pojkarna och 1 procent (ungefär 500) av flickorna i landets niondeklasser blivit misshandlade så att de behövde vård av sköterska, läkare eller tandläkare. Var femte skolledare på Stockholms gymnasier tillkallade vid flera tillfällen läsåret 1993/94 polisen på grund av våld. Våldet är i sig ett hinder för framåtskridande och innebär en smygande devalvering av människovärdet. Våldet i elevernas arbetsmiljö är oacceptabelt. Skolans huvuduppgift är och skall vara elevens kunskapsuppbyggnad och utveckling som individ i samverkan med andra. Det är föräldrarna som har ansvaret för barnens fostran, men skolan måste än tydligare i samverkan med föräldrar agera med kraft mot alla former av våldstendenser, mobbning och främlingsfientlighet. Under ett par års tid har flera allvarliga händelser klart visat behovet av tydliga signaler och behov av kommunal mobilisering mot alla former av våld och mobbning. Den nya läroplanen skärpte skolans och skolpersonalens särskilda ansvar.
Regeringen har nu valt att ytterligare skärpa skollagen som stöd för det lokala arbetet mot mobbning. Vi välkomnar detta förslag.
Men kanske är det än viktigare att det finns tydliga rutiner och metoder, till exempel rapporteringsskyldighet för lärarna och för hur skolorna skall agera.
Ett åtgärdsprogram mot mobbning och därmed en handlingsberedskap, om problem skulle uppstå, måste finnas på alla skolor. Ytterst handlar det om rättssäkerheten för elever och föräldrar.
En ny tid ställer nya krav. Med genomförandet av de nya skolreformerna har kunskapsmålen blivit ett avgörande styrmedel i skolan. Regeringen öppnade i våras för en diskussion om timplanens roll i grundskolan. Vi välkomnar denna. I den aktuella propositionen preciserar regeringen att den avser att öka utrymmet för skolans val för att minska timplanens styrande roll. Timplanerna har under en lång tid haft en dominerande ställning som styrinstrument i skolan. Det är nu tid att tydligt markera att grundskolan skall vara målstyrd. För att grundskolan fullt ut skall bli flexibel och anpassningsbar efter elevernas varierande behov måste skolan även i praktiken bli målstyrd.
Vi avvisar regeringens förslag att ämnena idrott och hälsa samt slöjd skall få fler timmar eftersom vi anser att alla ämnen skall ha de timmar som krävs för att nå läroplanens mål. Varje skola och varje lärare skall i samarbete med elever och hem komma fram till de behov varje elev har.
Ledsamt nog minskar regeringen timmarna för elevens eget val för att göra sitt förslag möjligt. Regeringen har även valt att ta bort den restriktion som tidigare fanns, nämligen att antalet timmar för svenska, engelska, matematik, språkval och elevens val inte får minskas. Vi beklagar detta.
Folkpartiet liberalerna anser att det skall vara målen i skolans kursplaner som skall vara styrande när det gäller antalet timmar i varje ämne. Elevens val bör inte minskas. Vi anser också att det bör vara upp till varje skola att använda de timmar som är avsatta till skolans val till timmar i de ämnen eleven behöver bäst. Eleverna behöver inte mer av centralstyrd utbildning utan mer av individualisering.
Regeringen föreslår i propositionen att den som vill driva en fristående förskola, fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg eller verksamhet som motsvarar förskoleklassen skall ha tillstånd från kommunen där verksamheten skall bedrivas. Det innebär att en kommun som inte gillar fristående förskolor eller förskoleklasser helt enkelt kan låta bli att ge tillstånd för etablering.
Folkpartiet liberalerna avvisar regeringens förslag. Vi anser att de regler som gällde före den 1 januari 1997 för fristående skolor skall gälla även för fristående förskolor och förskoleklasser. Skolverket skall vara den som utfärdar tillstånd och kommunerna skall ge ekonomisk ersättning motsvarande den som ges till de kommunala.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår regeringens förslag om att lagstifta om fria skolmåltider,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mobbning,
att riksdagen avslår regeringens förslag om förändringar i timplanen vad avser idrott och hälsa och slöjd,
att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om avskaffande av timplan i grundskolan,
att riksdagen avslår regeringens förslag om att etablering av fristående förskola m.m. skall godkännas av respektive kommun.
|
Margitta Edgren (fp) |
|
|
Ola Ström (fp) |
Siri Dannaeus (fp) |