Transport- och kommunikationsfr�gorna r�r mycket konkreta
villkor f�r m�nniskors vardag och f�retagens produktion. De
ber�r f�ruts�ttningarna f�r nationell och regional utveckling,
effektivitet och milj�anpassning. De ber�r f�ruts�ttningarna
f�r industrins, handelns och transportakt�rernas lokalisering i
ett allt mer integrerat Europa. Arbete och boende v�ljs ofta
med regionerna som bas. D�rf�r �r dessa fr�gor centrala.
Den svenska infrastrukturen f�r transport och kommunikation beh�ver
f�rb�ttras och utvecklas i fr�ga om alla former av samband, internationellt
s�v�l som mellan och inom landets olika regioner. S�rskild uppm�rksamhet
kr�vs f�r den roll som terminaler och andra brytpunkter kan spela f�r att
bygga upp sammanh�ngande fysiska transportsystem samt s k p�farter till de
informationstekniska systemen inom h�ghastighet och bredbands-
kommunikation.
En f�r�ndring och utveckling �r s�rskilt angel�gen att �stadkomma mot
bakgrund av att de nuvarande strukturerna tillkommit under tider med
mindre interaktion �ver gr�nser �n nu och d� r�rligheten generellt var
betydligt l�gre f�r b�de personer och gods. Infrastrukturen ger l�sningar som
varar i decennier och olyckligtvis �nnu l�ngre. En n�got annorlunda
till�mpning och mer effektivt utnyttjande av befintliga strukturer och resurser
b�r kunna �stadkommas p� flera omr�den och leda till f�rb�ttrad konkurrens-
kraft och goda milj�effekter.
I det framv�xande "nya" Europa framst�r det regionala perspektivet p�
infrastruktur och dess betydelse f�r olika n�tverk allt tydligare. I en
f�r�ndring av planeringsprocesserna i riktning mot regionala samband av
fysiska och kommunikativa n�tverk v�xer kraven p� mer tydliga m�l,
prioriteringar f�r effektivitet samt delegering f�r ett b�ttre utnyttjande av
kompetens. Erfarenheterna fr�n Holland, bl.a. Region Eastern Netherlands,
pekar bl.a. p� att regionala visioner kan tj�na som ett instrument f�r att
informellt styra utvecklingsinsatser p� olika h�ll.
F�r den �stsvenska regionens n�ringsliv, med en utrikeshandel �ver-
stigande riksgenomsnittet, �r tillg�ngen till effektiva transportsystem i
luften,
p� marken och till sj�ss samt anpassade informationssystem av allra st�rsta
betydelse, inte minst f�r m�jligheterna att bibeh�lla och �ka konkurrens-
kraften i en perifer del av Europa. B�de gods- och persontransporterna
genomg�r idag f�r�ndringar i en takt som f�rv�ntas �ka �ven i framtiden,
f�r�ndringar som ber�r sammans�ttning, organisationsformer och geo-
grafiska m�nster. Mot bakgrund av de tendenser till �kat logistikmedvetande
som finns inom n�ringslivet och de krav p� transportsystemen som vissa
branscher och varuslag st�ller blir sambandet mellan n�ringslivets utveckling
och regional utveckling tydligt.
Integreringen mellan olika l�nkar i en varas v�g fr�n tillverkning till kund
kommer att �ka i omfattning och betydelse. Tillverkning, lager, hantering
och transporter utg�r l�nkar i ett system d�r materialadministrativa metoder
inf�rs f�r att optimera verksamheter utifr�n bl.a. ekonomi, milj�, s�kerhet,
frekvens och service. Ur transportsynpunkt �r dessa f�r�ndringar av stor
betydelse och ett resultat av ett gr�nsl�st produktionst�nkande.
Tiden blir f�r n�ringslivet en allt viktigare konkurrensfaktor. Uttrycket "tid
�r pengar" f�r d�rmed st�rre aktualitet i dagens och morgondagens samh�lle.
S�v�l exakta leveranstider som korta ledtider, dvs tid mellan order,
tillverkning och leverans, har betydelse i valet av leverant�r. D�rmed
p�verkas formerna f�r transporter och deras lokalisering geografiskt.
Den geografiska koncentrationen inom olika produktionsprocesser
forts�tter att �ka. St�rre f�retag inom tillverkning, handel och transport-
tj�nster tenderar att samla verksamheterna till ett begr�nsat antal platser.
Detta f�r till f�ljd att �ven transporterna koncentreras till huvudstr�k eller
korridorer. Skalekonomi och balanserade godsfl�den tillsammans med h�g
tillg�nglighet �r viktiga argument f�r olika integrerade transportformer
mellan land och sj�.
Vad det nu handlar om �r att positionera den �stsvenska regionen f�r att
uppn� kraft i internationella program och projekt f�r utveckling av
�stersj�regionens handel och transportfl�den. En sammanh�llen strategi f�r
att p� b�sta s�tt tillvarata regionens resurser i form av n�ringsliv,
forsknings-
resurser och infrastruktur �r en n�dv�ndighet. Det �r ocks� n�dv�ndigt att
s�kerst�lla fortsatta investeringar i regionens infrastruktur inom angivna
omr�den och transportstr�k.
Ett s�tt att arbeta vidare med en tydlig strategi f�r den �stsvenska regionen
och �stersj�omr�det �r tillskapandet av en s�rskild �stersj�akademi i
anslutning till universitetet i Link�ping-Norrk�ping. Tidigare har en motion
av liknande karakt�r som denna p� olika s�tt avf�rdats av riksdagen, bl a med
motivet att universitetet �r of�rhindrat att ta initiativ i denna fr�ga. Fr�gan
om en �stersj�akademi kan dock inte ses som ett isolerat intresse f�r
universitetet Link�ping-Norrk�ping utan det handlar om ett nationellt
intresse f�r att ge st�d �t ett kvalificerat utbildnings- och utvecklingsarbete
avseende �stersj�omr�det. S�rskilda medel f�r en s�dan utveckling b�r
d�rf�r ansl�s f�r att m�jligg�ra en s�dan utveckling.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om utformningen av en policy f�r utvecklingen av �stersj�omr�det,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att utreda formerna f�r en till Link�pings universitet i Norrk�ping
anknuten �stersj�akademi.1