Sammanfattning och slutsatser
Det �r avg�rande f�r hela Europas utveckling att �steuropa utvecklas i en positiv riktning. Det g�ller b�de ekonomiskt, socialt och milj�m�ssigt. En viktig slutsats �r att Ryssland inte �r ett milit�rt hot. Det finns andra mer akuta hot i form av milj�problem som motiverar och m�jligg�r en �verf�ring av resurser fr�n milit�r verksamhet till civila investeringar. Detta skulle fr�mja ett demokratiskt samh�lle baserat p� ett kretsloppst�nkande i �steuropa. V�nsterpartiet vill flytta resurser - b�de ekonomiska och personella - fr�n icke- produktiv milit�r verksamhet till civil verksamhet. Behoven inom en rad civila omr�den �r enorma och akuta.
I aktuella landanalyser av Ryssland, Polen, de baltiska staterna och Vitryssland visar vi p� den senaste utvecklingen, troliga framtida problem och framg�ngar. Vi konstaterar att Polen ligger fr�mst i reformprocessen, de baltiska l�nderna strax efter och att utvecklingen i Ryssland hittills varit negativ men nu visar tecken p� en stabilisering. Priset f�r reformpolitiken har i Ryssland varit h�gt. Bland annat kan vi se en unik nedg�ng i medellivsl�ngden f�r ett land i fred. Vitryssland �r ett bortgl�mt land som beh�ver omedelbart st�d om man inte ska fastna i ett utarmat, odemokratiskt Albanien-liknande tillst�nd.
Vi f�respr�kar och visar p� betydelsen av f�rst�rkta svenska insatser i dessa l�nder. Det �r av vikt att insatserna f�rst�rks nu - speciellt i Ryssland och Vitryssland. Annars finns det risk att utvecklingen avstannar eller g�r bak�t. Det som beh�vs �r fr�mst insatser f�r uppbyggnad av demokratins kultur och institutioner, det g�ller kunskaps�verf�ring p� en rad omr�den och i vissa fall investeringsst�d, t.ex. n�r det g�ller att bygga ut reningsteknik och �tg�rder f�r att eliminera radioaktiva f�roreningar.
Vi vill uppmuntra och st�rka svenska kommuners v�nortssamarbete med �steuropeiska kommuner. Det �r en effektiv samarbetsform. Vi pekar p� det faktum att en relativt st�rre del av de svenska milj�problemen h�rr�r fr�n �steuropa vilket ytterligare f�rst�rker intresset och vikten av svenska insatser f�r milj�n i �steuropa. Vi pekar s�rskilt p� det akuta l�get i S:t Petersburg- omr�det.
Olika former av st�d blir effektiva om de riktas till de yngre generationerna. Barnens utsatta situation har inte synliggjorts tillr�ckligt. De innefattar initiativ inom forskning och utbildning, nyckeln till framtiden. �ven kvinnans situation i �st m�ste uppm�rksammas. Det finns tendenser till att kvinnan nu ska �terg� till den gamla rollen - att vara hemma och sk�ta hush�llet. Alla svenska insatser ska sk�rsk�das ur ett j�mst�lldhetsperspektiv.
Inledning
I b�rjan av 1990-talet var l�nderna p� andra sidan �stersj�n i stort sett ok�nda f�r svenskarna. Kontakterna var f�, kunskaperna ringa. Charterresorna �sterut existerade knappt. Allt �ndrades drastiskt under n�gra f�, men desto intensivare �r. Det som skedde hade ingen statsvetare eller ekonom f�rutsett. Ett antal europeiska l�nder upph�rde att existera - i st�llet uppstod en handfull nya l�nder. Det sovjetiska v�ldet gick in i historien.
M�nniskors frihetsl�ngtan och str�van efter ett b�ttre, m�nniskov�rdigt liv sl�ppte loss krafter som den byr�kratiska planhush�llningen och den efterblivna �steuropeiska ekonomin inte kunde st� emot. Solidaritet i Polen och Gorbatjovs perestrojka var logiska reaktioner p� de dramatiska f�r�ndringarna. Inom en oerh�rt kort tidsrymd fick Sverige fyra nya grannl�nder och det sovjetiska riket f�ll samman. En historiskt sett unik utveckling.
De �steuropeiska l�nderna och deras medborgare st�lldes inf�r en ny v�rld n�r b�de politiska villkor och social infrastruktur pl�tsligt �ndrades i grunden. Sociala r�ttigheter, lagar, arbetsmarknaden, politiska villkor och yttrandefrihet �ndrades dramatiskt. Vilsenhet blev stor, tryggheten - verklig eller inbillad - f�rsvann. S�rskilt f�r de �ldre generationerna, vilkas liv grundats p� ett ortodoxt samh�lle och en dito historia, blev v�rlden os�ker. Det �r de yngre som driver p� reformarbetet. M�nga �ldre menar att det �r f�rst n�r de yngre tar �ver som vi fullt ut kan ta till oss och dra f�rdel av de nya m�jligheterna.
�stersj�n �r v�rldens skarpaste gr�ns mellan fattig och rik. V�ster om �stersj�n �r BNP per inv�nare cirka 26 000 dollar - p� �stra sidan cirka 2 000 dollar. Med andra ord har en svensk mer �n tio g�nger st�rre inkomster �n sina n�rmaste grannar. Detta �r ett br�ddjup som successivt m�ste fyllas ut.
Fr�nsett de solidariska och humanit�ra sk�len finns det ett krasst svenskt egenintresse av en positiv ekonomisk och social utveckling i �steuropa. Det handlar om att minska v�ra gemensamma milj�problem, att �ka s�kerheten i Europa och att skapa fungerande produktionssystem och marknader som ger oss alla b�ttre levnadsvillkor. V�xande marknader i �steuropa kommer att bidra till �kad avs�ttning av svenska produkter b�de inom tj�nstesektorn och varusektorn, vilket bidrar till �kad svensk syssels�ttning.
Vi i V�nsterpartiet kan inte acceptera eller likgiltigt se p� en annan och mer negativ utveckling. V�r egen historia g�r att vi k�nner ett s�rskilt ansvar. Ryssland m.fl. l�nder f�r inte sjunka till samma kaos och mis�r som Libanon var i eller bli ett nytt anarkistiskt och destruktivt Albanien eller Afghanistan. Det har inte det globala samfundet r�d med. Varken ur m�nsklig eller ekonomisk synvinkel.
I regeringens proposition 1996/97:1 avsnitt 7 Internationellt bist�nd behandlas Sveriges st�d till de forna �ststaterna. Regeringen konstaterar att utvecklingen �r positiv i de l�nder svenskt st�d har utg�tt till - Polen, de baltiska staterna. Ryssland f�r ocks� svenskt st�d men d�r �r utvecklingen mer os�ker. V�nsterpartiet kan till stor del inst�mma i regeringens beskrivning av situationen och de prioriteringar som m�ste g�ras. Fr�nsett en del synpunkter och omprioriteringar vi g�r i denna motion vill vi h�r bara n�mna f�ljande:
F�r �r 1999 och fram�t har regeringen inte v�gat sig p� en gissning om anslagsbehovet. V�nsterpartiet g�r den bed�mningen att st�det m�ste �ka och i allt h�gre grad riktas till Ryssland och delvis Vitryssland. Vi tror ocks� att det beh�vs ett tidsm�ssigt mycket l�ngvarigt st�d. Vi anser ocks� att stora f�r�ndringar m�ste ske inom EU f�r att bidra till en positiv utveckling i �steuropa, exempelvis minska EU:s protektionism och minska st�det till det egna jordbruket. F�r budget�ret 1998 ansl�r V�nsterpartiet 100 miljoner kronor mer till �steuropasamarbetet, vilket vi tar upp i v�r bist�ndsmotion.
Ryssland �r inte ett milit�rt hot
Vi vill s�rskilt visa p� att det milit�ra hotet fr�n Ryssland mot omv�rlden �r f�rsumbart. Det milit�ra hotet fr�n Ryssland mot v�stliga grannl�nder har varit l�gt under flera �rtionden och �r nu och f�r �versk�dlig tid fram�ver icke- existerande. Detta skapar ett politiskt och ekonomiskt utrymme f�r kraftfulla offensiva insatser f�r uppbyggnad av demokratiska civila samh�llen. Ekonomiska medel och personella resurser ska f�ras �ver fr�n milit�r verksamhet till civil. Detta ska ske b�de i v�st och i �st.
Det �r speciellt viktigt att i en svensk rapport peka p� Rysslands kombination av of�rm�ga och ovilja till milit�ra interventioner. Starka krafter i Sverige underh�ller, av egenintresse, en f�rvr�ngd bild av Ryssland.
Rysslands f�rsvarsutgifter har fr�n 1992 till 1995 minskat fr�n 140 miljarder dollar till ca 85 miljarder och minskningen forts�tter (K�lla: IISS, ACDA). 1989 hade Sovjetunionens krigsmakt 4 miljoner soldater, i dag finns det knappt 1,3 miljoner. Sovjet hade 1989 en befolkning p� 288 miljoner. Ryssland 1997 har en befolkning p� 149 miljoner och den forts�tter att minska. Produktionen av t.ex. stridsvagnar har sjunkit till f�rre �n 50 per �r och de �r f�r�ldrade redan n�r de l�mnar fabriken. De 500 000 sovjetiska soldater som fanns i �stra Europa �r i dag en historisk parentes. Materiel f�rslits och underh�lls inte, utbildningsniv�n sjunker. Rysslands f�rsvarsminister Rodinov har uttryckt att han �r "extremt orolig" �ver den sjunkande stridsdugligheten. L�g moral, bristf�llig tr�ning och utbildning, brister i personaluppfyllnad och usel ekonomi f�r regementen g�r att den ryska f�rsvarsmakten har sv�rt att ens h�lla sig vid liv hemma i kasernerna.
Krisen i Tjetjenien visar att den ryska arm�n har sv�rt att besegra en fiende som p� papperet �r mer �n hundra g�nger svagare. Amerikanska och andra v�stliga milit�ra bed�mare menar att det kommer att ta l�ng tid innan Ryssland kan �terf� f�rm�gan till n�gra st�rre offensiva operationer. �nnu l�ngre tid skulle det ta - om det fanns ett intresse - att �terskapa f�rm�gan till storskaliga invasionsf�retag. Det finns ett starkt ryskt folkligt krav om att f�ra �ver resurser fr�n den milit�ra sektorn till mycket angel�gna �tg�rder i det civila samh�llet.
Ett kvardr�jande orosmoment �r de �terst�ende k�rnvapnen i Ryssland. Dessa har dock reducerats kraftigt. Den tredje omg�ngen av START-avtalet, som ska reducera antalet k�rnstridsspetsar f�r vardera USA och Ryssland till ca 2000 �r 2007, bekr�ftades vid Helsingforsm�tet i mars 1997 mellan Clinton och Jeltsin. Hittills har dessa avtal om nedrustning av k�rnvapen l�pt utan st�rningar. G�r �ven START III igenom inneb�r det att de strategiska k�rnvapenarsenalerna minskat med 80 % �r 2007 j�mf�rt med 1990.
Detta �r ett exempel p� en oerh�rt positiv h�ndelseutveckling som f�r ringa uppm�rksamhet i svensk debatt. De ryska k�rnvapnen �r heller inget argument f�r ett konventionellt svenskt f�rsvar av dagens �ver- dimensionerade storlek. K�rnvapen eller hot om anv�ndning av dem kan inte m�tas med vanliga milit�ra medel. Det �r fr�gan om helt andra l�ngsiktiga �tg�rder - att st�dja uppbyggandet av det civila samh�llet, att bygga relationer, att skapa f�rtroende, initiativ och hopp. Dvs. det som den h�r rapporten i �vrigt handlar om och som t.ex. USA och Ryssland i dag �gnar sig �t, vilket bland annat hittills resulterat i de drastiska nedsk�rningarna av milit�r verksamhet i Europa.
Sammanfattningsvis - det saknas f�r �versk�dlig tid b�de ryskt intresse och f�rm�ga att invadera Sverige (och andra l�nder) milit�rt. Alltfler forskare ser milj�hoten som betydligt allvarligare �n de milit�ra. Det g�ller vatten- brist, naturresursbrist, klimatf�r�ndringar, trasigt ozonskikt, jordf�rst�ring som leder till sjunkande livsmedelsproduktion och minskade globala fiske- f�ngster. Detta �r allvarligare problem �n de milit�ra och de f�rv�rras dagligen. (Se t.ex. "Tillst�ndet i v�rlden -97".) Starka intressen i USA och i EU:s stormakter ser sina milit�ra styrkor som den yttersta garantin f�r att fl�det av billiga r�varor till de egna l�nderna ska kunna forts�tta.
Den politiska situationen i dag - h�sten 1997
I Polen, som ligger fr�mst i reform- och uppbyggnadsprocessen, g�r utvecklingen fram�t. Trots vissa sm�rre bakslag, t�ta regerings- och parlamentsf�r�ndringar �r viljan och enigheten stabil f�r att forts�tta moderniseringen, effektiviseringen och demokratiseringen av Polen. Polen har i dag Europas h�gsta tillv�xt. N�r tillr�ckligt stort f�rtroende har skapats och f�rdelarna av reformpolitiken framst�r tydligt kan vi f�rv�nta oss reformering av de kvarvarande systemen fr�n den gamla tiden. I Polens fall fr�mst det ofinansierade pensionssystemet.
De baltiska l�nderna �r steget efter Polen i utvecklingen men �ven h�r �r huvudinriktningen klar och inte ifr�gasatt. D�r �terst�r fler reformer och problem �n i Polen (t.ex. vem som �ger vilken mark) men hastigheten i den ekonomiska utvecklingen n�rmar sig Polens. Dock uppvisar dessa nya stater en rad problem som �r typiska f�r unga demokratier men med ett gediget st�d fr�n v�st �r risken f�r allvarliga bakslag liten.
Det mest sv�rbed�mda och det viktigaste �r Rysslands status och utveckling. Nuvarande presidenten Jeltsin har man�vrerat sig till en stark maktposition - mest tack vare svagt motst�nd. Rysslands statliga ekonomi styrs av presidentdekret sedan 1993. Duman (parlamentet) �r splittrad. En blandning av motstridiga, ibland extrema viljor kan i vissa l�gen bjuda presidenten motst�nd. Starkaste motst�ndare till reformarbetet �r gamla subventionerade f�retag och myndigheter som befolkas av personer som fortfarande lever relativt gott p� resterna av den gamla ordningen. �ven starka regionala krafter har visat f�ga lust att bidra till alla nymodigheter som den centrala regeringen har f�reslagit. Ett exempel p� ett stort problem �r att ryska staten har sv�righeter att driva in skatter, och d� inte bara fr�n privatpersoner utan �ven fr�n st�rre statliga (!) f�retag.
Det p�g�r ett maktkrig i Ryssland sedan Gorbatjov utman�vrerades. Utg�ngen �r oviss. Jeltsin liksom andra krafter �r sv�r att f�ruts�ga. B�de deras styrka och vilja �r ober�kneliga. Typiskt �r Jeltsins uttalande under Helsingforsm�tet med Clinton i mars 1997. F�rst s�ger Jeltsin att Ryssland mots�tter sig finskt NATO-medlemskap, senare samma dag att det �r en intern finsk sak.
Som nedanst�ende landanalys visar �r flera utvecklingsv�gar t�nkbara f�r Ryssland. Sverige och �vriga l�nder i v�st m�ste nu st�rka sina insatser i Ryssland. Insatser f�r att b�de f�rdjupa demokratin och f�rb�ttra de sociala och ekonomiska villkoren f�r de mest utsatta i Ryssland. Ett fungerande och v�lm�ende Ryssland inneb�r ocks� �kat v�lst�nd och l�gre arbetsl�shet i Sverige.
Land�versikter
Ryssland
Ekonomi
Vad som sker i Ryssland p�verkar utvecklingen i hela Europa - och �ven resten av v�rlden. Ett s�nderfallande Ryssland som genererar politisk instabilitet och exporterar flyktingar och milj�problem �r ett globalt problem.
Ett Ryssland som f�r ekonomin att v�xa, �tg�rdar milj�problemen, tyglar arbetsl�sheten, bem�strar den sociala utslagningen och betvingar kriminaliteten blir en efterl�ngtad ny marknad och en k�lla till f�rdjupad demokrati och �kad s�kerhet.
Situationen i Ryssland �r komplicerad. Landet �r till ytan v�rldens st�rsta och har en befolkning p� 150 miljoner. Ekonomin �r sv�rbed�md. Tidigare statistik �r p� m�nga punkter missvisande, t.ex. beroende p� att staten best�mde priset p� m�nga varor. I dag har ocks� ryska myndigheter sv�rt att bed�ma utvecklingen i t.ex. nya expanderande branscher. Dock �r den officiella ryska statistiken den enda n�gorlunda solida k�lla vi har att tillg�. Det g�r ocks� att g�ra en skattning av felprocenten i denna statistik. Med h�nsyn tagen till detta kan vi �tminstone grovt uppskatta f�r�ndringarna i den ryska ekonomin de senaste �ren.
Analyser visar att industriproduktionen fallit med 15-20 % per �r fr�n 1992 till 1995, att investeringarna fallit med 15-40 % per �r samma period. BNP har fallit 10-15 % �rligen mellan 1993 och 1995. Fallet i rysk BNP har sammanlagt efter 1989 fram till slutet av 1995 varit mellan 40 och 50 % och fallet fortsatte under b�rjan av 1996. Vissa bed�mare kallar Rysslands BNP- fall f�r hyperdepression. Under den stora depressionen i USA 1929-1933 minskade BNP med 30,5 %. Situationen �r minst sagt orov�ckande. Hittills har allts� den ryska industriproduktionen halverats. Investeringssidan visar ocks� katastrofala siffror - det ackumulerade fallet i investeringar f�r perioden 1991-1995 �r mellan 60 och 70 %. Framtidsutsikterna f�rm�rkas ocks� av det faktum att det �r den rena r�varuproduktionssektorn (olja, kol, j�rn) som �vervintrat samtidigt som tillverkningsindustri, l�tt industri, byggsektor etc. n�stan utpl�nats. Ryssland verkar i ekonomiskt h�nseende g� mot ett u-landstillst�nd och f�r spela rollen som leverant�r av billiga r�varor till v�st.
Tecken finns nu p� att en ekonomisk v�ndning skett och att viss �ter- h�mtning sker i Ryssland. Inflationen har f�r 1996 sjunkit till 22 % (1995 var den ca 150 % och 1992 hela 1 300 %) och fallet i industriproduktionen f�r 1996 �r endast 5 %. M�nga bed�mare tror att botten nu �r n�dd i den ryska ekonomin och att vi kan f�rv�nta oss positiva siffror fr�n och med 1997. Det �r dock os�kert om Ryssland kan f� till st�nd en positiv ekonomisk utveckling eller om man fastnat p� en best�ende l�gre ekonomisk niv�. F�rslitningen och avvecklingen av gamla sovjetiska n�ringsverksamheter och infrastruktur har varit monumental samtidigt som uppbyggnad av nya n�ringar och verksamheter hittills varit ringa. F� bed�mare t�rs i dag sp� om rysk ekonomisk framtid. Det djupa fallet i investeringar �r kanske det mest oroande med tanke p� eventuell ekonomisk �terh�mtning. Bilden av rysk produktion �r m�rk och den oklara politiska situationen vidmakth�ller status quo.
Ryska regeringen r�knar i sina program med att BNP ska stiga med mellan 3,5 och 6 % per �r fram till �r 2000. I sina ekonomiska program baserar man sig p� tre utvecklingsstrategier f�r n�ringslivet. Den f�rsta �r export av r�varor - mineraler, gas, olja - f�rebild Gulfstaterna. Den andra �r produktionen av billiga men bra industriprodukter - f�rebild Japan. Den tredje strategin �r high techproduktion - f�rebild USA. Ryssland �r stort och skillnaderna �r stora mellan olika delar av landet. I olika delar av landet finns olika delar av de n�mnda strategierna. Sv�righeten �r att prioritera och fr�mja verksamheter med en god framtid. Fortfarande slukar f�r�ldrade och ineffektiva strukturer stora delar av de statliga tillg�ngarna och budgetmedlen.
Den ryska utlandsskulden �r l�g och det finns m�jligheter att undvika l�nef�llan. I dag produceras 70 % av BNP utanf�r den statliga sektorn. F�r n�gra f� �r sedan fanns det endast en marginell privat produktion. Rysk arbetsl�shet �r sv�rbed�md och sv�r att definiera. Det finns t.ex. ryska begrepp s�som "p�tvingad semester" med eller utan kompensation. Kanske �r arbetsl�sheten i v�stlig mening 7-10 %, andra menar att den �tminstone regionalt �r 30-40 %.
Alla dessa statistiska siffror ska vi bed�ma ytterst f�rsiktigt. Det vi kan s�ga med s�kerhet �r att det kr�vs omfattande struktur�tg�rder p� en rad omr�den och starkt v�stligt st�d i denna omst�llningsprocess innan en positiv ekonomisk utveckling �r s�krad.
Rysslands ekonomi har i huvudsak styrts av presidentdekret sedan oktoberkuppen 1993. (En kupp som m�nga i dag anser var ett verk av nuvarande president.) De sv�raste hindren f�r en fortsatt framg�ngsrik reformpolitik �r institutionella svagheter. Dels bromsar regionala myndigheter och institutioner som befolkas av tj�nstem�n ur den gamla nomenklaturan som inte vill mista sin makt och sina f�rm�ner. Dels �r den ryska r�ttsapparaten svag och omodern. R�ttss�kerheten �r bristf�llig.
Den marknadsekonomi som �nd� uppkommit hotas av oklar lagstiftning och bristande stabilitet. Ryska statens svaga finansiella st�llning g�r ocks� r�ttssamh�llet svagt. Diplomatiskt uttryckt kan vi s�ga att sannolikheten f�r att ryska aff�rer ska ske hederligt och slutf�ras �r �nnu l�ngt ifr�n hundraprocentig. Ett st�rkande av r�ttssamh�llet och tyglande av en vildvuxen och r� marknadsekonomi �r n�dv�ndigt.
I b�rjan av reformprocessen trodde m�nga att det bara var att �verf�ra v�sts ekonomiska metoder och strukturer. Problemet var att b�de kunskap och grundl�ggande ekonomisk infrastruktur (t.ex. banker som vill l�na ut pengar) f�r att uppr�tth�lla en fungerande marknadsekonomi saknades. Och dessa problem finns fortfarande. De senaste �rens svikna l�ften och fortsatta nedg�ng av det ryska samh�llet g�r ocks� att folk �r vilsna. 62 % anger i opinionsunders�kningar att marknadsekonomi �r skadligt. Detta �r en del av bakgrunden till Jeltsins senaste utspel om att reformarbetet nu m�ste f�rdjupas och p�skyndas.
Andra allvarliga problem �r �kad kriminalitet, brister i skatteuppb�rd, skattesystemet, f�rdelningen av resurserna mellan central respektive regional niv�.
Kriminalitet och korruption bed�ms vara ett av de sv�raste hoten. Kriminalitet leder till direkt resurssl�seri men �ven till l�ngsiktigt f�rs�mrad ekonomisk prestationsf�rm�ga. Kriminaliteten har tre effekter. Den tr�nger undan legal, produktiv och effektiv n�ringsverksamhet. Den f�rs�mrar aff�rsmoralen med risk att samh�llet fastnar i ett maffialiknande (sicilianskt) aff�rs- och r�ttssamh�lle som hindrar kreativitet och utveckling. Slutligen f�rs�mrar korruption och kriminalitet samh�llets effektivitet - transaktions- kostnaderna �kar.
Ett flertal bed�mare menar att bristen p� fungerande institutioner och r�ttssystem �r Rysslands st�rsta problem i dag. En allm�n uppfattning �r att �kad politisk stabilitet och b�ttre fungerande institutionella ramar nu �r det viktigaste f�r Ryssland.
�r d� genomsnitts-Ivanov utblottad och p� v�g mot den ekonomiska avgrunden? Officiellt har medelryssen en l�n p� 100 dollar, dvs. drygt 660 SEK. Det �r en niv� som k�nnetecknar u-l�nder. Befolkningens realinkomst tycks d�remot ha �kat under de senaste �ren. F�rklaringen till detta �r flera, l�nen �r endast 40 % av totalinkomsten, transfereringar st�r f�r 16 %, inkomster av kapital, f�retagsamhet m.m. st�r f�r 44 %. D� blir medelryssens inkomst cirka 1 500 SEK.
En annan f�rklaring �r de snedvridna prisf�rh�llandena. Framf�r allt ger priss�ttningen av tj�nster och kommunala verksamheter en helt skev prisbild. H�gsta m�nadshyra f�r en allm�nnyttig bostad p� 100 kvadratmeter kan vara 2,5 �re per kvadratmeter, dvs. en m�nadshyra p� 2 kronor och 50 �re. Sett ur ett svenskt �ga - 30 % av svenskarnas inkomst g�r till bostaden - framst�r d� problemen i den ryska prisbildningen tydligt. Denna prisbild kompliceras av en andra- och tredjehandsmarknad och privatiseringar av bost�der. Medel- Ivanov �r dock inte rik - i dag g�r cirka 40 % av inkomsten till mat. FN ber�knar att kanske en fj�rdedel av befolkningen lever under sv�r fattigdom.
Social oro och skr�mmande h�lsotillst�nd
F�rdelningen av inkomster och tillg�ngar uppvisar ocks� orov�ckande tecken p� en kraftig segregation sedan kommunismen f�ll samman. Den rikaste femtedelen av befolkningen f�r n�stan 50 % av inkomsterna medan den fattigaste femtedelen f�r n�ja sig med 5 % av inkomsterna. Skillnaderna har successivt �kat. Dessa siffror mots�ger ocks� bilden av en framv�xande rysk medelklass. Det �r de allra rikaste som blir rikare p� bekostnad av alla andra. Det finns ocks� en regional faktor - i vissa regioner breder sv�r fattigdom ut sig medan andra omr�den klarar sig b�ttre. En situation som p�minner om de allra v�rsta r�varl�nderna, Colombia, Haiti, Marocko.
Fattigdomens utseende har f�r�ndrats. Alltfler barnfamiljer f�r problem, kanske 60 % av de ryska barnen lever i fattiga familjer. De fattiga fanns f�rr p� landsbygden, nu finns de i st�derna. Fattigdomen har �nnu inte �verg�tt i omfattande sv�lt, men mis�ren v�xer f�r stora grupper. Det finns risk f�r ytterligare f�rs�mringar eftersom de reella inkomstskillnaderna v�xer och alltfler m�nniskor hamnar i armod och de sociala transfereringarna minskar. F�r att undvika ett socialt sammanbrott m�ste ett av huvudm�len f�r v�stv�rldens st�d vara att v�nda utvecklingen f�r de s�mst st�llda grupperna och bidra till en effektiv f�rdelningspolitik.
Bland det mest oroande i Ryssland �r tecknen p� �kad oh�lsa. Medellivs- l�ngden sjunker f�r b�de m�n och kvinnor - f�r m�n har den f�rv�ntade livsl�ngden sjunkit med fem �r till 58 �r mellan 1985 och 1994 och f�r kvinnor med tre �r till 71 �r. Detta �r u-landsniv� och mycket alarmerande. Det �r ett unikt demografiskt f�rlopp f�r att vara i fredstid.
En blandning av ekonomisk mis�r och stress, skadliga milj�er, alkohol och r�kning i kombination med en allt s�mre och segregerad sjukv�rd ligger bakom f�rs�mringarna. Mortaliteten stiger och nativiteten sjunker. Rysslands befolkning minskar! Amerikanska demografer r�knar med att dagens ryska befolkning p� 149 miljoner ska minska till 127 miljoner �r 2025. Om man vill kan det betraktas som ett skr�mmande pris p� "reformpolitiken".
Andra signaler p� f�rs�mrad f�rm�ga att uppr�tth�lla h�lsov�rd och sociala funktioner �r t.ex. produktionen av mediciner. Rysk tillverkning av t.ex. astmamediciner har minskat med 75 % de senaste �ren, antibiotika- tillverkningen har sjunkit med 70 % osv. Difteri, en sjukdom som drabbar de svagaste, har �kat fr�n 4 000 fall �r 1992 till 40 000 �r 1994.
Dock finns det tecken p� att utvecklingen v�nts i en positiv riktning det senaste �ret. D�dligheten har minskat n�got, medellivsl�ngden sjunker inte l�ngre. Sp�dbarnsd�dligheten �kar inte. Om det �r ett best�ende trendbrott �terst�r att se. Och det �r i s� fall ett trendbrott p� en mycket l�g niv� - en niv� som r�dde i Sverige i b�rjan av 1900-talet.
Milj�situationen
Ryssland utg�r en fj�rdedel av jordens landyta. Det inneb�r att milj�situationen �r mycket skiftande. Det finns ofantliga or�rda n�st intill jungfruliga naturomr�den med mycket h�ga naturv�rdsv�rden. Det finns regioner d�r kvadratkilometer efter kvadratkilometer �r f�rvandlade till �knar av m�nsklig p�verkan.
Det �r tre typer av verksamheter som f�rst�rt milj�n. Det �r industriell verksamhet som genom utsl�pp och r�varuuttag har f�rst�rt landomr�den och vattendrag. Det �r energiproduktion och trafiksektorn som genom ineffektiva system, f�r�ldrad teknik och vansk�tt infrastruktur ger upphov till luftf�roreningar och utsl�pp. T.ex. ber�knas 1 % av den olja som transporteras genom pipelines l�cka ut. En rysk bil orsakar lika mycket milj�- belastning som ett hundratal moderna svenska bilar. Skogs- och jordbruk �r den tredje sektorn som har stor p�verkan genom bl.a. spridning av bek�mp- ningsmedel, ensidig monokulturodling, f�rsaltning av jordar, n�ringsl�ckage till vatten, jorderosion, etc.
Polen
Polens 38 miljoner inv�nare har i �steuropa varit ledande i kampen f�r reformer och ett m�nskligare samh�lle. Staliniseringen blev heller aldrig s� djup som i andra �stl�nder. Kyrkan kv�stes aldrig utan hade kvar ett stort inflytande - �ven om den under l�ng tid var lierad med de v�rldsliga herrarna. Till skillnad fr�n andra �stl�nder f�rblev 80 % av jordbruksmarken i privat �go. En privat inhemsk tj�nste- och tillverkningssektor �verlevde de centrala dekreten. Stalin s�gs med typiskt ryskt bildspr�k ha suckat: "Att inf�ra kommunism i Polen �r som att f�rs�ka s�tta sadel p� en ko." Det var f�reningen mellan katolska kyrkan och den fria fackf�reningen Solidaritet som till slut tvingade fram f�r�ndringar. �ven den relativt stora yttrandefriheten och kulturutbytet med v�st bidrog till frihetskampen. Detta utbyte och kontakter har bl.a. m�jliggjorts av de 12 miljoner polacker som bor i v�stv�rlden - Chicago �r befolkningsm�ssigt Polens n�st st�rsta stad.
Det polska reformprogrammet startade 1 januari 1990 med en rad reformer - alla priser avreglerades, bankv�sendet avreglerades, handeln sl�pptes fri och valutan gjordes internt konvertibel samtidigt som OECD garanterade valutans v�rde. P� kort tid f�rsvann n�stan alla bristsituationer och en fri marknad sl�pptes fram. F�r de allra fattigaste var det bristen p� pengar som f�rsv�rade deras konsumtion. Trots m�nga regeringar av olika politisk kul�r har den ekonomiska stabiliseringspolitiken i stort sett fullf�ljts, vilket torde vara grunden f�r Polens relativa framg�ng.
Reformprogrammet i Polen har varit framg�ngsrikt �ven om mycket �terst�r. Polen har Europas h�gsta tillv�xt, 5-7 % per �r, arbetsl�sheten sjunker och �r nu 12. Inflationen har sjunkit fr�n tresiffriga tal till 20 % f�r �r 1996. 60 % av BNP kommer fr�n den privata sektorn. 1994 kunde de privata investeringarna balansera de minskade statliga investeringarna.
De brister som kvarst�r �r av strukturell art. Den st�rsta �terst�ende knuten �r pensionssystemet som �r ofinansierat och slukar 20 % av statsbudgeten. Det finns kvar 6 000 statliga f�retag som kr�ver stora subventioner. Jordbrukssektorn �r f�r�ldrad, industrin ineffektiv, infrastrukturen f�r�ldrad och missk�tt. De st�ndiga regeringsbytena och �terkommande valen hindrar �terst�ende, n�dv�ndiga men impopul�ra reformer. Polen har en l�ng v�g kvar att vandra om man ska komma i fatt EU-l�nderna. P� femtiotalet var t.ex. medelinkomsten i Spanien och Polen lika - i dag �r den spanska 7 g�nger h�gre.
Utrikespolitiskt har Polen genomf�rt en skicklig balansg�ng mellan �st och v�st. Man ans�kte om EU-medlemskap 1994 och �nskar bli medlem i NATO och andra samarbetsstrukturer i v�st. Samtidigt vill man vara en f�rbindelsel�nk och handelspartner mellan �st och v�st. EU-medlemskapet hindras framf�r allt av EU:s jordbrukspolitik vilken till�mpad p� dagens polska jordbruk skulle medf�ra gigantiska subventioner fr�n EU till det polska jordbruket.
Polens utlandsskulder har omf�rhandlats ett flertal g�nger och bed�ms nu vara under kontroll. Ett intressant arrangemang �r bildandet av en ECO-fond vilken i korthet inneb�r att en viss procentsats av Polens skuld till andra l�nder skrivs av om Polen anv�nder motsvarande belopp till milj�- investeringar.
Milj�- och h�lsosituationen �r j�mf�rt med svenska f�rh�llanden sv�r. Alkoholism, h�lsov�dliga livsmilj�er, fattigdom och andra sociala faktorer neds�tter h�lsotillst�ndet och den f�rv�ntade livsl�ngden. Dock f�rb�ttras situationen kontinuerligt - ett s�kert tecken �r sp�dbarnsd�dligheten som stadigt sjunker.
Milj�tillst�ndet �r blandat. Vissa st�der och industriregioner �r p� gr�nsen till katastrofomr�den och delar av glesbygden �r or�rda p�rlor. Vattenf�roreningar �r kanske Polens allvarligaste milj�problem - alla Polens 52 floder �r f�rorenade. Av grundvattnet �r 25 % f�rorenat. 1992 saknade 338 st�der av 835 avloppsrening.
De baltiska l�nderna
De baltiska l�nderna med en sammanlagd befolkning p� knappt 8 miljoner �r steget efter Polen i reformprocessen men f�re Ryssland. Inflationen har minskat och ligger nu p� 20-30 %. Arbetsl�sheten kanske ligger mellan 5 och 10 %. Efter flera �rs minskad BNP ligger nu tillv�xten p� cirka 3- 6 %.
Eftersom de baltiska staterna var en del av det sovjetiska imperiet fick de s�rskilda problem efter befrielsen. Valutareserver f�rsvann. Import av framf�r allt br�nsle upph�rde. En stor del av handeln avstannade. Centrala ryska myndigheter packade ihop och efterl�mnade ett organisatoriskt vakuum. Ryska milit�rer l�mnade efter sig f�rst�rda milj�er och avfall. Ett antal gigantiska f�r�ldrade industrier som var anpassade till att f�rse det sovjetiska riket med produkter, men som i dag �r omoderna och underm�liga, och en betydande ryskspr�kig minoritet h�r ocks� till det problemfyllda arvet efter sovjetv�ldet.
St�mningen i l�nderna �r, liksom i Polen, f�rsiktigt optimistisk. F�r stora grupper har utvecklingen hittills inneburit f�rs�mringar eller status quo men enigheten �r stor om att det inte finns n�gon �terv�ndo. Samma strukturella problem som i Ryssland och Polen finns, om �n med variationer. Jordbruket beh�ver rationaliseras. �gandef�rh�llandena till marken �r oklara. Regionala och lokala myndigheter och strukturer m�ste byggas. R�ttsapparaten m�ste byggas upp fr�n grunden.
Inkomstskillnaderna �kar. Privatisering av f�retag och mark g�r mestadels sakta. H�lsotillst�ndet �r betydligt b�ttre �n i Ryssland men s�mre �n i v�st.
Naturligtvis saknar fortfarande dessa unga demokratier grundl�ggande politisk stabilitet och erfarenhet. Man �r ovan vid fria organisationer, sj�lvst�ndighet och f�rhandlingsprocesser. En m�ngfald partier deltar i valen med mer eller mindre otydliga budskap vilket l�tt g�r v�ljarna f�rvirrade. Trots sm�rre bakslag �r dock utvecklingen av demokratin lyckad. Man kan dock konstatera att intresset f�r regelr�tt partipolitik �r relativt l�gt. Milj�- och kvinnor�relser spelar en st�rre roll i demokratiutvecklingen �n partiv�sendet i vissa regioner.
EU- och NATO-medlemskap st�r p� den utrikespolitiska agendan. Handel med EU dominerar nu, �ven om handel med Ryssland st�r f�r en betydande del. L�nderna �r med i Europar�det och �r associerade medlemmar i VEU.
Milj�situationen liknar den i �vriga �steuropa. Man har stora problem med luft- och vattenf�roreningar. Ett ineffektivt energi- och transportsystem st�r f�r en stor del av problemen. Speciella problem �r t.ex. oljeskiffer- brytningen i nord�stra Estland som skapat gift�knar, k�rnkraftverket Ignalina i Litauen och f�rorenade marker efter tidigare sovjetisk verksamhet.
Vitryssland
Vitryssland �r ett bortgl�mt land d�r reformprocessen g�r tr�gt eller inte alls. Vitryssland har 10 miljoner inv�nare varav 13 % �r ryssar. Folkvalde (1994) presidenten Lukasjenko f�rs�ker st�rka sin makt. Han har talat v�l om Hitler, f�rtrycker oppositionen s� gott han kan och vill ha n�ra samarbete med ett ortodoxt Ryssland. Jeltsin har dock tr�ttnat p� Lukasjenko. En del bed�mare pratar t.o.m. om en ny diktatur. Pressen �r statskontrollerad och yttrander�tten i praktiken starkt begr�nsad. Regimen har nu uppl�st det valda parlamentet.
Oppositionen och demokratiska krafter i landet �r bittra p� v�st och v�djar om st�d bl.a. fr�n Sverige. V�stliga insatser i Vitryssland har hittills varit skr�mmande sm�.
Internationella valutafonden har h�llit inne l�n eftersom det saknas positiva tecken i landets ekonomiska utveckling. Europar�det godk�nner inte Vitryssland som medlem eftersom landet kr�nker m�nskliga r�ttigheter. Den ekonomiska situationen �r sv�rbed�md. Det finns fortfarande priskontroll, ett starkt statligt �gande, och omfattande subventionssystem. Arbetsl�sheten �r officiellt l�g men det finns en stor dold arbetsl�shet. F� strukturreformer har genomf�rts. En privatisering av fastigheter har p�b�rjats. BNP tycks fortfarande falla. Privat och offentlig konsumtion har minskat sedan 1991. Genomsnittsl�nen �r ca 100 kronor i m�naden.
Sammanfattningsvis kan man bed�ma att det saknas en positiv utveckling ur social, demokratisk och ekonomisk synvinkel. Vitryssland riskerar att f�rbli ett underutvecklat omr�de. Sida har t.ex. finansierat f�rfattar- konferenser i Minsk och vi bed�mer att flera liknande demokratiprojekt �r mycket angel�gna i den nuvarande situationen. Sverige kan inte avvakta med motiveringen att inget positivt har h�nt.
Det �r fel som svenska regeringen skriver att man ska g�ra insatser i Ukraina som ligger l�ngre bort, men inte insatser i Vitryssland som t.o.m. tillh�r �stersj�ns avrinningsomr�de.
�tg�rder
Svensk �steuropapolitik
Svenska regeringars �steuropapolitik har de senaste �ren utg�tt fr�n f�ljande m�l:
Fr�mja en s�kerhetsgemenskap.
F�rdjupa demokratins kultur.
St�dja en socialt h�llbar ekonomisk omvandling.
St�dja en milj�m�ssigt h�llbar utveckling.
Dessa m�l kan f�rvisso V�nsterpartiet inst�mma i men de r�cker inte. M�len ska kompletteras med att:
St�dja j�mst�lldheten mellan k�nen.
St�dja en r�ttvis f�rdelningspolitik.
Regeringen har i budgetpropositionen tagit till sig V�nsterpartiets krav att j�mst�lldhet ska genomsyra �stbist�ndet. Nu v�ntar vi bara p� att man �ven ska ta till sig en riktig f�rdelningspolitik - precis som p� hemmaplan.
Ut�ver dessa m�l finns det en rad andra mer eller mindre uttalade krav och f�rhoppningar som kommer till uttryck i svenska regeringsdeklarationer och dokument. Bland de viktigaste som ofta n�mns �r att Sverige ska bidra till att �tminstone Polen och de baltiska staterna blir medlemmar i EU och att en fri marknadsekonomi snabbt inf�rs. Nuvarande regering skriver i sina landstrategier f�r de prioriterade �stl�nderna att det finns en stark svensk �nskan att de baltiska l�nderna blir medlemmar i EU. Vi ifr�gas�tter detta - m�jligtvis att medlemmar i den nuvarande regeringen har s�dana �nskningar.
G�rna samarbete med EU - och andra l�nder - men effekten av EU- medlemskap kan starkt ifr�gas�ttas. F�r det f�rsta kan det f�r �versk�dlig tid inte bli fr�gan om fullt medlemskap f�r �steuropeiska l�nder utan det blir ett medlemskap under speciella villkor. Fr�gan �r d� om det egentligen �r en union. Nyttan av EU f�r medlemsl�ndernas ekonomier och f�r vanliga m�nniskor �r i dag sv�r att peka p�. EU har genom EMU-processen hittills haft en negativ effekt p� Europas arbetsl�shet. EU har knappast heller bidragit till fr�mjandet av ett uth�lligt kretsloppssamh�lle eller till att l�sa sv�ra s�kerhetskriser (Jugoslavien, Irland, Albanien, Baskien). Den positiva utveckling som skett har i stort sett skett utan EU:s institutioner.
V�nsterpartiet ser ocks� positivt p� att marknadsekonomi inf�rs i �steuropa. Omst�llningsprocessen m�ste dock ske under socialt acceptabla former. De �kande klyftorna mellan rika och fattiga leder till en oh�llbar utveckling. Processen m�ste gynna alla medborgare - inte bara de tidigare v�lm�ende och initiativrika. F�r�ndringarna f�r inte skapa best�ende och �kande klyftor i samh�llet.
L�nder b�de i v�st och i �st m�ste ocks� �verv�ga hur en fri men reglerad marknad ska fungera. Detta �r inte enbart ett problem i �steuropa. Man kan t.ex. fr�ga sig vad staten ska �ga, vad lokala och regionala politiska f�rsamlingar ska kontrollera och vad enskilda och kooperativa sammanslutningar av enskilda ska �ga. Ska t.ex. de baltiska staternas och Rysslands rika och omfattande skogsmarker s�ljas till internationella skogskoncerner (bl.a. svenska)? Det ger s�kert koncernerna maximalt utbyte men �r det b�st f�r lokalbefolkning, f�r ber�rda regioner och f�r naturv�rden?
V�nsterpartiet efterlyser en f�rdjupad svensk diskussion om detta - hur ser det ekonomiska system ut som vi vill st�dja i �steuropa? I dag finns det inte en tillstymmelse till analys av detta i allt det material som handlar om svenskt st�d till �steuropa.
Svensk rysskr�ck h�mmar oss
J�mf�rt med andra l�nder riskerar Sverige och svenska f�retag att hamna p� efterk�lken i kontakterna med och i n�ringsverksamhet i framf�r allt Ryssland. Den gamla rysskr�cken spelar fortfarande en viss roll f�r svenskt agerande �sterut. En rysskr�ck som genom �ren har underh�llits av vissa intressen i Sverige. Kretsar som vill se ett starkt milit�rt f�rsvar i Sverige. D� beh�vs en yttre fiende att h�nvisa till och det enda som har funnits till hands �r Sovjet/Ryssland.
Det �r p� tiden av vi svenskar suddar bort den gamla Rysslandsbilden och skapar oss en modern bild av dagens Ryssland. Vi beh�ver normala kontakter med Ryssland. Femmiljonersstaden S:t Petersburg ligger bara 50 mil fr�n Stockholm. Det finns i dag inte ens en regulj�r f�rjef�rbindelse mellan st�derna. Stockholm och andra svenska kustst�der borde vara porten f�r b�de export och import till denna metropol och dess n�romr�de. Denna uppenbara handelspotential och marknadsm�jlighet borde f� regeringen att aktivt agera p� m�nga plan, i st�llet f�r att sl�ss f�r att beh�lla alkoholskattefria b�tturer till �land.
Som ryska aff�rsm�n s�ger i S:t Petersburg eller Moskva: "Danskarna �r h�r, tyska produkter har vi tillg�ng till, v�ra kontakter med �sterrike �r t�ta, finnarna �r v�ra v�nner och holl�ndarna �r p� g�ng. Men var �r svenskarna?" Tyskarna exporterar till �stl�nder f�r 6 200 kronor per tysk medborgare och �r, Sverige exporterar bara f�r 2 500 kronor per medborgare. Dessa siffror m�ste tas som en v�ckarklocka och en utmaning. Med h�nsyn till Rysslands storlek och n�rhet borde Ryssland inom en snar framtid vara Sveriges st�rsta handelspartner.
Den svenska rysskr�cken �r naturligtvis inte hela f�rklaringen till den svenska tafattheten i Rysslands n�ringsliv. Regeringen borde i samarbete med svenskt n�ringsliv g�ra en kraftsamling f�r att se �ver vad som beh�ver g�ras f�r att f� fart p� svenska aktiviteter i ryskt aff�rs- och handelsliv.
Svenska staten b�r ocks� genomf�ra en informations- och upplysnings- kampanj riktad till hush�llen och mindre f�retag. Kampanjen ska inneh�lla grundl�ggande fakta om Ryssland - som denna motion, hur man reser �sterut, hur man handlar med Ryssland, etc. D� kanske vi �ntligen kan bota den svenska rysskr�cken.
Kraftsamla nu
Det grundl�ggande f�r dessa l�nder �r att ekonomin forts�tter att utvecklas positivt. Om inte ekonomin kan generera en rimlig och v�xande v�lf�rd hotas hela reformprocessen. Ett avg�rande inslag i detta �r att det finns f�rdelningspolitiska mekanismer s� att tillv�xten kommer alla till del. Skillnader i rikedom m�ste accepteras men skillnaderna ska vara rimliga. V�lf�rden beh�ver inte enbart komma till uttryck i ekonomiska termer, det kan ocks� vara milj�f�rb�ttringar, b�ttre utbildning, b�ttre h�lsov�rd, �kat kulturutbud etc.
I grunden beror naturligtvis utvecklingen p� l�nderna sj�lva men den rika omv�rlden m�ste bidra. Behoven �r o�ndliga. Egentligen borde Sverige och �vriga V�steuropas insats beh�va vara i niv� med vad Tyskland satsar i f.d. �sttyskland. Det �r inte m�jligt med en s� h�g ambition men en rimlig ambition b�r vara att ta initiativ och driva p� utvecklingen s� pass att det i varje region p�b�rjas en reform- och �teruppbyggnadprocess.
Svenska f�retag som f�rs�ker etablera sig i �steuropa framh�ller bristen p� kapital som ett grundl�ggande problem. Samarbetspartners i �st har stora sv�righeter att f� fram riskkapital till rimliga kostnader.
V�nsterpartiet anser att svenska staten m�ste vara beredd att ta ett st�rre ekonomiskt ansvar i samarbetet och handeln med �st. Vi f�resl�r �kade m�jligheter f�r f�retag b�de i �st och i Sverige att f� del av statliga ekonomiska garantier och �kade svenska investeringar. Exempelvis har Sverige t.o.m. 1995 beviljat 6,1 miljoner kronor i st�d f�r sm�f�retag i Lettland. Det motsvarar kanske ett hundratal arbetstillf�llen. Om man bet�nker att Sverige �r ett av Lettlands st�rre st�dl�nder inser man att behoven �r stora i f�rh�llande till storleken p� st�den.
Vi f�resl�r att st�det till �steuropa f�r de n�rmaste �ren h�js till �tminstone 2 miljarder om �ret. Medel ska som tidigare sagts slussas �ver fr�n svensk - samh�llsekonomiskt skadlig - milit�r verksamhet till civila projekt.
Vidare b�r regeringen komma med f�rslag f�r att underl�tta import av varor fr�n �steuropa. Det �r fr�gan om information, teknisk hj�lp, f�renkling av tullregler, etc. �ven inom ramen f�r EU b�r det vara m�jligt att underl�tta handeln men d� m�ste �ven de interna st�den inom EU minska och EU:s tullmurar rivas. Med tanke p� de l�ga produktionskostnaderna i �st skulle m�nga produkter vara f�rdelaktiga f�r svenska konsumenter att ta del av. St�den ska naturligtvis inte anv�ndas till att flytta verksamheter mellan l�nder utan till att utveckla nya verksamheter.
Demokrati, kriminalitet och r�ttsstaten
F�r att klara �teruppbyggnaden kr�vs regelverk, lagstiftning som respekteras. Det finns behov av utbildning och kompetensuppbyggnad hos s�v�l r�ttsapparatens anst�llda som hos allm�nheten. Det beh�vs sanktionsm�jligheter och ett polisv�sende som kan motst� korruption och h�vda lagarnas giltighet. Det beh�vs en ny kultur d�r bl.a. ett personligt ansvar lyfts fram. Polisv�sendet, domstolsv�sendet, skatte- och fogdeinstitutioner beh�ver st�rkas. Tull- och sj�bevakningssystem m�ste moderniseras.
Det beh�vs ett kunskapsfl�de fr�n v�st om hur effektiva lokala och regionala offentliga organ fungerar. Erfarenhet av demokratiska partier och fackf�reningar saknas. Att vara med i en organisation eller fackf�rening �r sedan tidigare f�rknippat med tv�ng och en stark centralstyrning - inte med en medlemsstyrd, demokratisk verksamhet.
Kriminaliteten breder ut sig, �ven om det �r mycket sv�rt att avg�ra hur omfattande den �r. Mordfrekvensen i Ryssland �r bland v�rldens h�gsta och man r�knar nu med 6 000 organiserade brottsliga grupper. Det gamla v�rdesystemets sammanbrott, den ekonomiska krisen och �ppna gr�nser har b�ddat f�r �kad kriminalitet, accentuerad av bristen p� nya normer och en vilsenhet i moralv�rderingar. Situationen i Baltikum och Polen �r betydligt b�ttre �ven om t.ex. svarta aff�rer och oredovisade (och d�rmed obeskattade) verksamheter �r mycket omfattande. Det f�rekommer ocks� maffialiknande organisationer men man �r �nnu l�ngt ifr�n den klassiska maffians makt �ver samh�llet.
Ber�rda svenska centrala myndigheter b�r f� i uppdrag att redovisa hur de skulle kunna bidra till uppbyggnaden av fungerande r�ttssystem i v�ra �stra grannl�nder. V�ra centrala myndigheters insatser hittills �r av varierande kvalitet och kvantitet. Lantm�teriverket kan tj�na som gott f�red�me. Mycket �terst�r att g�ra. Utifr�n denna inventering kan vi bed�ma behovet av medel. En rad svenska kommuner, myndigheter, organisationer etc. bidrar i dag till att utbilda och st�dja uppbyggnaden av dessa sektorer. Bidragen varierar, fr�n g�vor i form av begagnade polisbilar till avancerad utbildning i lantm�teri. Vi beh�ver dock en samordning och systematisering av de svenska insatserna. Ingen har i dag en klar �verblick �ver vad som g�rs.
St�rk det kommunala v�nortssamarbetet
Efter Sovjets uppl�sning b�rjade v�nortssamarbetet byggas upp mellan svenska och �steuropeiska st�der och kommuner. Fr�n b�rjan stod kommunerna f�r finansieringen. Sedan 1991 erbjuder svenska regeringen viss till�ggsfinansiering. Max 300 000 per projekt �r det statliga st�det. Hittills har cirka 50 miljoner kronor beviljats, f�rdelat p� 300 projekt fram till april 1996. 40 % av projekten har handlat om demokrati, 20 % om milj�insatser, 20 % om sociala fr�gor och utbildning. Ca 80 svenska kommuner deltar i v�nortssamarbete med kommuner i �st. V�nortssamarbete med Ryssland startade 1994.
Detta v�nortssamarbete bed�ms vara kostnadseffektivt j�mf�rt med andra slag av bist�ndsverksamhet. Ofta finns det eldsj�lar i kommunerna som har varit p�drivande. Samarbetet handlar mycket om kunskaps�verf�ring, kultur, idrott, ungdomsutbyte etc., men �ven om att �ka handel, st�dja f�retag- samhet m.m. I exempelvis Blekinge har ett utvecklat v�nortssamarbete etablerats med Litauen. Med hj�lp av t.ex. �stersj�institutet kan ytterligare s�dana kontakter knytas.
Med tanke p� den orov�ckande h�lsosituationen med sjunkande medellivsl�ngd och den sjunkande befolkningsm�ngden i t.ex. Ryssland och Estland b�r ocks� landstingen och andra institutioner med anknytning till h�lsov�rd stimuleras till att engagera sig mer i v�ra �stra grannl�nder. V�nsterpartiet efterlyser en f�rst�rkning och �kad samordning av insatserna, dock utan att kv�va enskilda initiativ, och att fler svenska kommuner engagerar sig i v�nortssamarbetet. Det beh�vs ocks� mer information till ber�rda kommuners inv�nare om kommunens v�nortssamarbete. Varje kommun borde stimuleras till att ha en �str�dgivare eller samordnare med ett �vergripande ansvar f�r kommunens insatser �sterut. Dessa lokala och folkligt f�rankrade insatser kan ocks� bidra till att utpl�na r�dslan f�r ryssen och underl�tta f�r sm� och medelstora f�retag att etablera sig �sterut. Projekt med inriktning p� barns h�lsa och p� f�rb�ttring av deras sociala situation m�ste tillkomma. Barn som lever under sv�ra sociala f�rh�llanden �r den grupp som �r mest v�rnl�s och kan fara mycket illa.
Milj� och h�lsa
�ven p� detta omr�de �r det m�nga g�nger fr�ga om grundl�ggande utbildnings- och informationsinsatser. Det �r �ven fr�ga om stora investeringar inom t.ex. reningsteknik, energisektorn, transportsektorn och kretsloppsbaserad produktion.
NUTEK, BITS, Naturv�rdsverket m.fl. har bidragit med milj�- och energi- investeringar som minskat milj�belastningen. Vad som saknas �r en l�ngsiktig strategi f�r hur utvecklingen ska bli ekologiskt uth�llig. Det beh�vs ocks� en h�jning av niv�n p� de svenska insatserna. Stod de ekonomiska investeringarna i n�gon rimlig proportion till allt vackert som sagts om allt som ska g�ras skulle m�nga miljarder mer ha investerats. N�r nu �steuropa i princip f�r en helt ny infrastruktur m�ste den allra senaste, mest kretsloppsanpassade tekniken anv�ndas.
Tyv�rr finns det tendenser till att vi exporterar v�r gamla milj�farliga teknik. Begagnade bilar och kylsk�p smugglas eller exporteras till �steuropa. Gamla tekniker och metoder som �r milj�farliga och skapar arbets- milj�problem flyttar till �steuropa. �tg�rder f�r att �ka s�kerheten vid k�rnkraftverken �r n�dv�ndiga men parallellt med det m�ste energieffek- tiviserings�tg�rder vidtas och nya kraftverk byggas som baseras p� biobr�nslen, vindkraft, solenergi och v�rmepumpar. NUTEK driver till- sammans med bl.a. Sida ett antal energiprojekt kring energieffektivisering, biobr�nslen och fj�rrv�rme. Detta �r extremt l�nsamma investeringar. Ser man till milj�vinsten kan den vara tio g�nger st�rre �n f�r motsvarande investering i Sverige.
Vi saknar b�de �tg�rder och en diskussion om �tg�rder inom kommunikationssektorn. Vi m�ste undvika en situation d�r �ven �stst�derna kv�vs av en massiv bilism. De ska slippa v�ra politiska misstag och ekologiska �terv�ndsgr�nder s�som Dennispaketet, Vedabron och �resunds- bron. Satsningar m�ste g�ras p� snabb- och h�gfartst�g, kollektiva f�rdmedel, biobr�nslen, cykel, automatiska sp�rsystem i st�derna. Svenska f�retag som t.ex. AssiDom�n, IKEA, ABB g�r stora investeringar som inneb�r spr�ng i ny teknik och minskad milj�belastning. AssiDom�n bygger t.ex. en ny pappersmassefabrik f�r mer �n 100 miljoner kronor.
Trots dessa insatser framst�r det som hittills gjorts som alltf�r litet. V�nsterpartiet anser att det kr�vs st�rre insatser f�r att p�skynda processen. Inte minst i Ryssland och Vitryssland. Detta f�r att minimera milj�skadorna och f�rb�ttra h�lsotillst�ndet. Den sjunkande livsl�ngden i Ryssland och �kningen av milj�relaterade sjukdomar �r signaler som m�ste leda till kraftfulla insatser fr�n omv�rlden. Det f�rs�mrade h�lsotillst�ndet i kombination med en allt sv�rare social situation kan snabbt leda till social oro. Endast 10 % av barnen i Ryssland kan betecknas som friska.
1992 listades de 132 allvarligaste utsl�ppsk�llorna (Hot Spots) till �stersj�n. Kostnaderna ber�knades till 150 miljarder kronor. 8 stycken har �tg�rdats - samtliga i Sverige, Tyskland och Finland - under de g�ngna 4 �ren. Detta visar tydligt p� att insatserna m�ste �ka om vi ska kunna r�dda �stersj�n. Med nuvarande hastighet i investeringar hinner �stersj�n bottenfrysa i n�sta istid innan den �r frisk. Det g�r inte att, som svenska regeringen, enbart prata om vikten av �stersj�samarbetet. Ekonomiska resurser m�ste till.
S:t Petersburgsomr�det b�r prioriteras. I denna region lever mellan 5 och 9 miljoner m�nniskor. Utsl�ppen och avfallsm�ngderna fr�n denna region g�r till stor del helt orenade ut i naturen, framf�r allt till Finska viken. Kanske lika stora m�ngder gifter och n�rings�mnen n�r �stersj�n fr�n denna region som fr�n �vriga �stl�nder. M�rkertalen �r stora. Av de medel som V�nsterpartiet f�resl�r ska anv�ndas till �st b�r cirka h�lften g� till milj�- och energiinvesteringar.
N�r det g�ller k�rns�kerheten har en hel del gjorts men mycket �terst�r. Det handlar om b�de radioaktivt avfall - ofta av milit�rt ursprung - och om k�rnkraftsreaktorer. Samtidigt som sanering sker av avfall och s�kerheten h�js vid kvarvarande reaktorer m�ste Sverige aktivt bidra till att alternativa energisystem s� snart som m�jligt g�r de �steuropeiska k�rnreaktorerna �verfl�diga.
Forskning och utbildning
Ett effektivt s�tt att anv�nda resurserna �r att satsa p� de unga. Det �r f�rst n�r en ny generation tar �ver som f�r�ndringar sker p� allvar. Detta tycks Jeltsin ha tagit till sig vid den senaste regeringsbildningen. Att satsa p� ungdomen �r att satsa p� utbildning p� alla niv�er - grundskola, gymnasium och h�gskola. Utbildningen �r delvis av god standard i �st men det finns stora skillnader.
Det finns ocks� ett glapp mellan vad som l�rs ut och vad som efterfr�gas i ett modernt samh�lle d�r det �tminstone finns vissa samband mellan personliga prestationer och personligt utbyte. Det finns tecken, speciellt i Ryssland, p� att kvaliteten p� utbildningen f�rs�mras. Antalet studerande p� gymnasie- och h�gskoleniv� sjunker. Resurserna till utbildning minskar. 4 % av rysk BNP g�r till utbildning. I Sverige �r motsvarande siffra 8 %. Det �r sv�rt att f� unga m�nniskor att g� l�nga utbildningar, svarta aff�rer �r l�nsammare �n att bli akademiker. Som en polsk professor uttryckte det: "Mina studenter har h�gre inkomster av sina gatuaff�rer �n vad jag har i l�n." Under s�dana f�rh�llanden �r det sv�rt att uppr�tth�lla utbildnings- och forskningskvaliteten. Det finns ocks� en flykt av forskare och studenter till v�st - och en inre flykt till l�nsammare verksamheter och yrken. Man pratar om en "brain-drain" som tillsammans med sjunkande investeringar i produktionen inte ger en s�rskilt hoppfull bild av framtiden, om �st ska konkurrera med v�st.
Det finns dock positiva tendenser. I m�nga regioner �r utbildningen av h�g kvalitet, engelskundervisningen har f�rb�ttrats, ekonomi, teknik och handels- utbildning har st�rkts. Komparativa studier av utbildningskvaliteten visar att �steuropeiska skolelevers kunskaper �r minst lika goda som kunskapen hos deras motsvarigheter i v�st.
Ett flertal svenska h�gskolor, folkh�gskolor och andra utbildningsorgan deltar i verksamheter i �steuropa. Uppsala universitet �r sammanh�llande i det n�tverk av h�gskolor som nu byggs upp. Detta �r oerh�rt betydelsefullt f�r f�rb�ttringen av informations- och kunskaps�verf�ringen mellan �st och v�st. Framg�ngsrikt �r �ven studentutbyten och distansundervisning via IT. Folklig utbildning via TV �r ocks� projekt som �r konstruktiva.
�stersj�regionen �r nu ett centralt omr�de i en mycket expansiv region. Inte minst den svenska syd- och �stkusten kan bli centrum f�r m�nga framtidsverksamheter - inte minst inom forsknings- och utbildningssektorn. BIH (Blekinge Internationella H�lsoh�gskola) och �stersj�institutet i Karlskrona �r exempel p� h�gkvalitativa svenska institutioner som har framtiden f�r sig. De verkar inom omr�den d�r stora behov finns i regionen och vars kvalitet g�r dem efterfr�gade. Statsmakterna b�r noga f�lja utvecklingen och vid behov medverka till dessa och liknande instituts uppbyggnad och expansion.
Ett m�l borde vara att �ven grundskolor och gymnasieskolor �r aktiva i eller driver projekt med �steuropaanknytning. V�nsterpartiet f�ruts�tter att regeringen kommer med f�rslag om hur �steuropaprojekt ska fr�mjas inom b�de forskning och utbildning. Och att inte minst flickor gynnas i dessa anstr�ngningar.
J�mst�lldhet
Man och kvinna var under tidigare regimer �tminstone p� papperet j�mlika. Barnomsorgen var ofta utbyggd. Kvinnan hade minst lika bra utbildning som mannen och l�nerna var, p� papperet, relativt lika. Den officiella j�mst�lldheten �verensst�mde dock inte med verkligheten. Sanningen var att kvinnans st�llning i �steuropa under kommunismen inte var p�tagligt b�ttre �n kvinnans st�llning i V�steuropa. Kvinnan hade huvudansvaret f�r hemmet oavsett om hon ocks� f�rv�rvsarbetade, de yrken kvinnor hade var l�gre betalda, etc.
Nu kan vi konstatera en f�rs�mring i vissa regioner. De traditionella k�nsrollerna st�rks, kvinnan ska v�rda hem och barn osv. En anledning synes vara en allm�n revolt mot det sovjetiska systemet och en str�van efter att det ska vara som innan den sovjetkommunistiska eran. Det finns en risk att kvinnor i �st kommer att f� det �nnu s�mre - inte minst �ldre kvinnor med usla pensioner. Kvinnor �r i dag kraftigt underrepresenterade i maktorgan, myndigheter och institutioner. Arbetsl�sheten f�r kvinnor �r och blir relativt sett allt h�gre.
J�mst�lldhetsperspektivet m�ste f� en mer framtr�dande roll i de projekt Sverige deltar i. Inte minst EU:s program m�ste i detta avseende f�rb�ttras. I direktiven till �stbist�ndet finns detta med men har �nnu inte f�tt tillr�ckligt genomslag. Det b�r po�ngteras att j�mst�lldhetsfr�gan inte bara f�r bli en l�pparnas bek�nnelse.
Kultur, turism, idrott
Kontakterna med �steuropa har �kat - speciellt med de baltiska l�nderna. Det �r viktigt att uppmuntra alla folkliga kontakter. �steuropa har i snart sagt alla avseenden varit en vit fl�ck f�r svenskarna. Det finns ett enormt uppd�mt behov av kontakter p� alla plan. I dag sker en rad initiativ inom dessa omr�den, men mycket grundas p� spridda kommunala och enskilda organisationers engagemang eller enstaka eldsj�lars insats. Det saknas en nationell, svensk strategi f�r hur man kan uppmuntra dessa slag av kontakter. Regeringen borde f�resl� ett samlat grepp f�r att fr�mja utvecklingen inom dessa omr�den.
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Ryssland inte utg�r ett milit�rt hot mot Sverige f�r �versk�dlig tid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Vitryssland skall bli f�rem�l f�r svenska bist�ndsinsatser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om informations- och utbildningskampanj om Ryssland,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om en ekonomisk kraftsamling f�r att st�dja �steuropa,
5. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag f�r att underl�tta import av varor fr�n �steuropa,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att st�rka insatserna f�r att bygga upp r�ttsstater i �steuropa,
7. att riksdagen beg�r f�rslag hos regeringen f�r att f�rb�ttra det kommunala v�nortssamarbetet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att projekt som �r inriktade p� att f�rb�ttra h�lsan och den sociala situationen f�r utsatta barn m�ste komma till st�nd,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att den infrastruktur som byggs i �steuropa skall vara den mest kretsloppsanpassade tekniken som �r praktiskt till�mpbar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att S:t Petersburg-omr�det skall prioriteras n�r det g�ller milj�investeringar,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att �ven grundskolor och gymnasieskolor skall vara aktiva i projekt med �steuropaanknytning,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att j�mst�lldhetsperspektivet m�ste f� genomslag i de EU-projekt som ber�r �steuropa,
13. att riksdagen hos regeringen beg�r ett f�rslag till en samlad nationell strategi f�r att fr�mja kultur-, idrotts- och turismkontakterna med �steuropa.
Stockholm den 5 oktober 1997
Johan L�nnroth (v)
Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Lars B�ckstr�m (v) Owe Hellberg (v) Tanja Linderborg (v) Eva Zetterberg (v)
1 Yrkande 5 h�nvisat till NU.