"Regionernas Europa" har blivit ett begrepp. N�r man
tidigare talade om starka regioner i Europa som kr�vde st�rre
sj�lvst�ndighet, s� g�llde det framf�r allt delar av
nationalstater i exempelvis Spanien eller Tyskland. Idag
handlar det �ven om regioner �ver nationsgr�nser.
�stersj�regionen �r ett s�dant exempel och Nordsj�regionen
ett annat.
Syftet med denna nya eller i m�nga fall nygamla form av samarbete �r att
st�rka regionerna framf�r allt ekonomiskt och socialt.
�stersj�regionen
I och med att den politiska situationen f�r�ndrades radikalt i
slutet av 1980-talet s� skapades en rad n�tverk f�r samarbete
inom �stersj�omr�det. Finlands och Sveriges medlemskap i
Europeiska unionen har ocks� bidragit till uppkomsten av
regionala samarbetsorgan.
�stersj�samarbetet, som nu utvecklas i snabb takt, omfattar flera politiska
dimensioner, som t ex de demokratiska, s�kerhetspolitiska, ekologiska,
utbildnings/kompetensm�ssiga och n�ringspolitiska. Svenska kommuner och
landsting har tidigare framf�r allt engagerat sig utifr�n humanistiska,
demokratiska och ekologiska aspekter. �ven insatser f�r att utveckla
n�ringslivet har haft betydelse.
Hittills har projekten finansierats av kommunerna sj�lva eller via svenska
bist�ndsmedel. Genom EU-medlemskapet har en st�rre ekonomisk bas
skapats men ocks� m�jligheter till ett mera kraftfullt och bredare angrepps-
s�tt.
�stersj�r�det bildades 1992 i syfte att utveckla en gemensam strategi f�r
regionalt, politiskt och ekonomiskt samarbete runt �stersj�n. I samarbetet,
som �r mellanstatligt, deltar: Estland, Lettland, Litauen, Ryssland,
Vitryssland, Polen, Tyskland, Finland, Sverige, Norge, Danmark och EU-
kommissionen.
Nordsj�regionen
�ven l�nderna runt Nordsj�n har sedan flera �r tillbaka
engagerat sig i gemensamma fr�gor - inte minst p�
milj�omr�det. Framf�r allt �r det Nordsj�kommissionen och
Kommunenes Internationale Milj�organisation (KIMO), som
har ett organiserat samarbete �ver nationsgr�nser. D�rut�ver
finns t ex samarbete mellan hamnarna i omr�det varav North
West European Ports Group �r en sammanslutning av
hamnarna i G�teborg, Antwerpen, Hamburg, Le Havre,
London och Rotterdam. Det �r framf�r allt milj�fr�gorna
som fokuseras. Annan form av samarbete sker mellan
enskilda st�der s�som Oslo och G�teborg, vilka sedan tv� �r
tillbaka har ett s�rskilt samarbetsavtal.
EU-program
EU-kommissionen beslutade 1990 att starta ett program f�r
gr�nssamarbete. M�let var att p�skynda
integrationsprocessen i Europa genom att minska de hinder
som nationsgr�nser kan utg�ra. De positiva erfarenheterna
fr�n detta program har lett till en forts�ttning med f�ljande
teman:
gr�nsregionalt samarbete
transnationellt samarbete inom regional utveckling och fysisk planering.
Ett f�tal regioner kommer att omfattas av progammet,
d�ribland �stersj�- och Nordsj�regionen. I enlighet med det
svenska f�rslaget kommer EU-medlen inom Sverige att
f�rdelas s� att �stersj�programmet f�r 5,5 miljoner ECU
(cirka 45 miljoner SEK) och Nordsj�progammet 1,5 ECU
(cirka 14 miljoner SEK). EU-st�det ska kompletteras med
motsvarande belopp i form av svenska skattemedel.
Svenska prioriteringar
I fr�ga om INTERREG IIC handlar det visserligen inte om s�
mycket pengar f�r Nordsj�- resp �stersj�programmen.
Anslagen kommer troligtvis endast att kunna r�cka till
n�tverksbyggande. Men man m�ste se det vidare �n s�. Det
handlar om regeringens ansvar f�r att olika regioner i Sverige
f�r m�jlighet att utvecklas. Det finns en tendens att
regeringens engagemang fokuseras till �stersj�n. Man ser
inte den potential som finns i andra regioner.
Den svenska regeringen och inte minst statsministern sj�lv har under
senare tid engagerat sig starkt f�r �stersj�regionen. Sverige har p�tagit sig en
ledande roll i samarbetet mellan l�nderna runt �stersj�n och ett informellt
"�stersj�r�d" har inr�ttats med s�te i Stockholm. Regeringen har avsatt 1
miljard f�r �stersj�arbetet. Det �r mycket v�sentligt att Sverige bidrar till en
ekonomisk och demokratisk utveckling i Baltikum liksom i andra forna
�ststater. Men fr�gan �r om regeringen har intresse av att st�dja andra
regioner, t ex i v�stra Sverige?
N�r det g�ller EU:s f�rslag att satsa p� den nordiska triangeln, dvs
transportkorridorerna Stockholm-K�penhamn, Stockholm-Oslo, Oslo-
K�penhamn, s� tycks regeringen enbart bry sig om det ena benet, dvs
Stockholm-K�penhamn.
Det �r viktigt att regeringen ocks� k�nner ett engagemang f�r
Nordsj�regionen �ven om behoven d�r �r annorlunda �n i �stersj�regionen.
Detta m�ste komma till uttryck i s�v�l nationella budgetsammanhang som i
det internationella samarbetet framf�r allt inom Europeiska unionen.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om svenskt st�d till Nordsj�samarbetet.