Tjernobylolyckan intr�ffade den 26 april 1986. I tio dagar
l�ckte det ut radioaktivitet fr�n reaktorn till luften innan
sarkofagen var ett faktum. �nnu en m�nad efter katastrofen
l�ckte det ut i floden Dnepr. Sarkofagen forts�tter l�cka
radioaktivitet pga sprickor. Dessutom h�ller den p� att
kantra. N�got m�ste g�ras �t den.
De mest drabbade omr�dena ligger i vindriktningen fr�n Tjernobyl, dvs i
norra Ukraina och i Vitryssland men �ven i en del av Ryssland. I
Gomelregionen �r 70 % av jorden kontaminerad. M�nniskor bor p� omr�den
med ca 200 000-1,5 miljon Bq/m2.
1985 fick tv� barn sk�ldk�rtelcancer i Gomeldistriktet. Siffrorna stiger i
h�jden hela tiden. Vid WHO-konferensen 1996 i Gen�ve, uppgavs det att
94 000 m�nniskor har d�tt till f�ljd av Tjernobyl.
Faran �r inte �ver
Detta TT-meddelande kunde l�sas 96-03-05:
INKAPSLADE TJERNOBYLREAKTORN KAN
FORTFARANDE EXPLODERA
KIEV (TT-AFP)
Den inkapslade skadade reaktorn vid k�rnkraftverket i Tjernobyl �r
fortfarande en riskfaktor och kan explodera om inget g�rs f�r att g�ra den
s�ker. Det s�ger Ukrainas milj�minister Jurij Kostenko i ett uttalande till
nyhetsbyr�n Interfax.Enligt Kostenko kan hettan fr�n k�rnkraftbr�nslet v�xa
till en kritisk punkt. Det skulle kunna orsaka en explosion varvid
betongh�ljet runt reaktorn skulle spr�ngas s�nder och stora m�ngder
radioaktivt material skulle slungas upp i atmosf�ren. Ukraina har inga pengar
att g�ra n�got �t saken utan beh�ver massiv internationell hj�lp. I april h�lls
ett internationellt toppm�te om atoms�kerhet i Moskva. M�tet �ger rum 19-
20 april, bara n�gra dagar f�re tio�rsdagen av Tjernobylolyckan, den v�rsta i
den civila k�rnkraftens historia.
V�rlden som �sk�dare
Den samlade k�rnkraftsindustrin har ett ansvar f�r dem som
drabbats av Tjernobyl och f�r att f�rhindra ett nytt
"Tjernobyl". En liknande katastrof kan h�nda n�r som helst.
Nu talar man inte l�ngre om OM utan N�R n�sta olycka
skall h�nda. Insatser f�r att stoppa hotet fr�n Tjernobyl m�ste
intensifieras och insatserna f�r de m�nniskor som lever och
har drabbats av katastrofen i Vitryssland, Ukraina och
Ryssland m�ste f� internationell hj�lp. Effekterna efter
Tjernobyl �r �desdigra. V�rlden kan inte bara sitta som
�sk�dare p� f�rsta b�nk utan att handla.
Mama 86 och ideella
r�relser i Sverige
M�nga arbetar ideellt med att hj�lpa offer och lidande efter
Tjernobyl och n�gra arbetar f�rebyggande s� gott det nu g�r.
Mama 86 �r en s�dan r�relse i Kiev i Ukraina. De arbetar
med f�rebyggande h�lsov�rd speciellt f�r barnen. De l�r ut
hur man renar vattnet genom aktivt kol, hur man undviker
kontaminerad mat och v�ljer bra r�varor. Deras organisation
ger ut informationsbrev och de vet och k�nner att detta ber�r
kvinnorna i h�gsta grad.
Hoppets Stj�rna i �ngermanland, Natascha Andersson i Uppland och
Bj�rnkramen i V�sterbotten �r n�gra av dem som har tagit emot hundratals
barn i Sverige f�r rekreation fr�n Kiev och Gomel, som ligger i Ukraina och
Vitryssland. D�rtill kommer det andra organisationer i Sverige och enskilda
som g�r stora insatser. Mama 86 arbetar f�r alla dem som beh�ver hj�lp
hemma i sitt land. Det beh�vs hj�lp b�de hemma och utomlands f�r dem som
opererat sig f�r sk�ldk�rtelcancer. Resorna till Sverige inger de sjuka barnen
hopp och det har visat sig att h�lsan f�rb�ttras och att detta h�ller i sig
minst
ett halv�r. Vad som m�ste till �r att barnen f�r vitaminer, antioxidanter, bra
mat och hormoner hela livet ut, som ers�ttning f�r de livsviktiga
sk�ldk�rtlarna. Det �r h�r Sverige kan st�dja ekonomiskt.
Toppen av ett isberg
Valery Tereschenko, chef och internationell kontakt f�r
offren i samband med Tjernobyl, och kirurgen Andrey
Kvachenyuk har p� ort och st�lle, p� Endokrinologiska
Institutet i Kiev, redogjort f�r sk�ldk�rtelcancerns bakgrund,
historia och utveckling i Ukraina.
F�re Tjernobyl 1986 fanns endast ett cancerfall bland barn och ungdomar i
en av sex utvalda kommuner, Cherkasy. Nu har tre av dessa kommuner,
d�ribland Kiev, 20-30 g�nger h�gre frekvens �n vad det var i Cherkasy p�
den tiden. Den st�rsta frekvensen av sk�ldk�rtelcancer kommer dock att
intr�ffa �r 2005, enligt dessa ber�kningar. De som drabbas mest �r de barn
som var mellan 0 och 4 �r n�r Tjernobyl intr�ffade. Det vi ser idag �r bara
toppen av ett isberg. �ven genetiska f�r�ndringar har �kat, s�som
kromosomskador och andra defekter. Befolkningsutvecklingen i Vitryssland
och Ukraina �r negativ, det d�r flera �n som f�ds och �verlever...
�gonvittnen ber�ttar:
Viktoria 12 �r
Vi tre f�ljer kirurgen Andrey till sjukhusets barnavdelning. Hit kommer alla
med sk�ldk�rtelcancer - om de uppt�ckts. N�r jag fr�gar hur
unders�kningarna g�r till, s�ger Valery Tereschenko att det oftast sker genom
palpering, att man k�nner med h�nderna om det finns n�gra knutor.
M�tutrustning finns bara p� ett f�tal st�llen. Men alla barnen ska unders�kas
regelbundet genom dagis eller skolan. Vi f�r komma in p� en sal och f�r
tr�ffa 12-�riga Viktoria som ligger med trakeotomi, h�l i halsen f�r att kunna
andas. Hon har blivit opererad, men uppt�ckten av cancern har skett f�r sent
hos henne. Hon har metastaser i halsen och antagligen har �ven lungorna
angripits.
-Hade vi unders�kt henne f�r tv� �r sedan, n�r hon var 10 �r, s� hade det
g�tt bra, men nu kan vi inte garantera n�got. Kanske lever hon i 2 �r till,
s�ger kirurgen Andrey. Viktorias mamma �r hela tiden hos sin dotter, sitt
enda barn. Hon sover d�r, matar henne, tar in sn�droppar och pryder hennes
bord. Pysslar om henne efter sin f�rm�ga. Hon ber�ttar att Viktoria �r
klassens ljus och att hon lider av att se henne i detta tillst�nd. Viktoria ska
snart b�rja taltr�na, men nu h�r man bara sn�rvliga ljud fr�n h�let i halsen,
d�r det l�cker ut "saliv". Vi �r illa ber�rda och k�nner oss hj�lpl�sa. Det
k�nns obehagligt att bara st� och titta p�. Vi tackar genom att ta Viktoria i
hand och hon kramar den h�rt. Vad t�nker hon p�? S�kert har hon f�rst�tt
hur illa det �r st�llt. Hur kan vi hj�lpa?
En av hundratals sk�ldk�rtelpatienter
Viktoria �r en av de hundratals fall som kommer att s�ka sig hit till institutet
fram�ver. Hon �r en av de tusentals som insjuknar i de omr�den som
drabbats av nedfallet fr�n Tjernobyl. Jag t�nker p� Vitryssland, d�r president
Lukaschenko skickar tillbaka m�nniskorna till de mest radioaktiva zonerna.
De f�r t o m betalt f�r att flytta tillbaka. Han ser till att v�gar och skolor
byggs ut och ordnar skolskjutsar f�r att locka m�nniskorna dit. Han tar
pengarna fr�n Tjernobylkassan, som man skattar till. Fattigdomen kan
utnyttjas till de mest smutsiga saker!
Hur dum kan m�nniskan vara? Varf�r s�tter man ig�ng en s�dan apparat
som k�rnkraften - en grottekvarn i vars botten det finns ett d�dligt gift, som
sakta men s�kert mal ner sina offer mot en tidig d�d, t�nker jag. Vi l�mnar
utkanten av Kiev, d�r sjukhuset och institutet ligger, och tar en taxi in till
centrum - tysta - omslutna av m�rkret. (av Eva Go�s)
Bes�k i Vitryssland - 20 % av landet
�r f�rst�rt
Jag undrar var alla barnen �r. N�gra tittar fram bakom husknuten, n�r vi
kommer ut p� g�rdsplanen. Hela byn vet att vi �r d�r. P� caf�et "Farmors
t�rar" blir vi bjudna p� potatispl�ttar, gr�nsaker, br�d och vodka.
Borgm�staren sk�lar f�r att vi d�r utanf�r (denna helvetets f�rg�rd) aldrig
skall f� uppleva vad deras vardag inneb�r. "T�nk er," s�ger han
eftert�nksamt, "hela
20 % av v�rt land �r f�rst�rt...och det kommer att ta minst 300 �r innan vi
kan bruka jorden och skogen igen, kanske �nnu l�ngre..."
Det �r en ledsen borgm�stare, en allvarlig skoll�rare med hopknipen k�ft,
en f�rstummad liten bes�karskara, som har sv�rt att riktigt fatta vidden av
konsekvenserna i det h�r omr�det. F�r varje nyf�tt barn d�r 3-4 stycken
vuxna, huvudsakligen i 30-40-�rs�ldern. De �ldre klarar sig b�st. V�rst
drabbas de som flyttat in i omr�det efter katastrofen. Varf�r? Vem kan svara
p� det? Hela det lilla s�llskapet g�r fr�gande miner och gester.
"Skulle det inte vara m�jligt att evakuera hela befolkningen h�rifr�n",
undrar jag. "Nej, nej", svarar borgm�staren genast, "man har sina r�tter h�r
och vill d� h�r. Det gjordes ett f�rs�k med l�fte om l�genheter och jobb, men
det blev bara tolv familjer som gav sig iv�g...och tv� av dem kom strax
tillbaka." Jag f�rs�ker f�rst�, men kan ocks� se det meningsl�sa i att f�rs�ka
sanera en s� h�r sv�rt smittad mark, d�r framg�ngsrikt arbete snabbt kan
spolieras av en brand eller enkla m�nskliga misstag.
Humorfestival
Allt verkar s� hoppl�st och v�rt samtal f�rlorar i styrfart, n�r pl�tsligt
borgm�staren utbringar en sk�l f�r en lyckad kommande humorfestival i byn:
"Vi hade en s�dan f�rra sommaren och i �r skall vi g�ra den allra st�rsta. H�r
skall det skrattas!" �r det s�dant som kallas f�r svart humor eller �r det bara
fr�gan om ett slags �verlevnadsstrategi? Med kroppen till midjan i graven
tj�nar inga t�rar till - och �ven om dessa skratt kanske inte f�rl�nger livet,
s�
�r de i alla fall tecken p� n�gon sorts gl�djeyttring medan de p�g�r.
�ven n�r han ber�ttar om det h�r, och f�rs�ker var lustig, har han blanka
sorgsna �gon. Han visar sina smutsiga naglar och skrattar �t sig sj�lv..."h�r
f�r man vara allt..." (av Per Lager)
Det enda som Tjernobyls m�drar beg�r �r ren f�da, rent
vatten och ren luft att andas. En om�jlighet idag. Vad vi i
v�st skulle kunna bidra med �r att s�nda ren f�da till dessa
barn. Idag k�per Moskva in mat fr�n v�st. De har r�d. Det
mest humana vore att rena livsmedel ginge till dem som har
det v�rst, till Vitryssland, Ukraina och Bryansk, den ryska
del som har h�g radioaktivitet. De restaureringsarbeten som
m�ste g�ras efter Tjernobyl �r mycket omfattande. Sj�lva har
man knappast resurser att klara detta, hj�lp m�ste ges utifr�n.
Vi anser att det mest rimliga �r att de internationellt samlade
k�rnkraftsbolagen tar p� sig ansvaret f�r restaureringen av
Vitryssland, Ukraina och Bryansk och att Sverige
internationellt skall verka f�r detta.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige b�r verka f�r att de internationellt samlade
k�rnkraftsbolagen tar p� sig ansvaret f�r restaureringen av Vitryssland,
Ukraina och Bryansk efter Tjernobyl,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att verka f�r att bist�nd i form av ekonomiskt st�d, men �ven rena
livsmedel och mediciner, g�r direkt till organisationer som Mama 86 och
liknande seri�sa f�reningar i de ber�rda l�nderna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att det ekonomiska st�det till de svenska ideella organisationer
som arbetar f�r Tjernobyls offer skall ut�kas b�de ekonomiskt och i
omfattning, s� att kriterierna f�r st�d inte motarbetar dem som arbetar seri�st
antingen de �r utformade som enskilt bolag, f�rening eller stiftelse.