Under mer �n tusen �r har det f�rekommit kontakter och
handel mellan m�nniskorna som bebott den region som i dag
kallas Barentsregionen. Under reformperioden efter
Sovjetunionens uppl�sning och det kalla krigets avveckling
har intresset f�r kontakter och samarbete tagit ny fart. Den 11
januari 1993 formaliserades ett gemensamt multilateralt
samarbete genom den s.k. Kirkenesdeklarationen som
undertecknades av utrikesministrarna fr�n Finland, Norge,
Sverige och Ryssland samt representanter f�r Danmark,
Island och EU. Regionen best�r av de fyra nordligaste
fylkena i Norge, Norrbotten, Lapplands l�n i Finland,
Archangelsk och Murmansk oblast samt republiken Karelen i
Ryssland.
Sedan 1996 deltar V�sterbottens l�n och Ule�borgs l�n som observat�rer i
det regionala samarbetet. Regionen har en yta p� 1,2 miljoner kvadrat-
kilometer och ca 4,4 miljoner inv�nare inklusive de urfolk och minoriteter
som bor i omr�det.
Hoten om rovdrift
Regionen betraktas som ett av Europas resursrikaste
omr�den. Mineralf�rekomster finns �ver hela regionen.
Kolahalv�n utg�r det viktigaste mineralomr�det i hela
Ryssland. P� Kolahalv�n har p�visats �ver 700 olika
mineraler. I Archangelsk finns betydande bauxit- och
flourittillg�ngar samt diamantf�rekomster. Regionens olje-,
kol- och gastillg�ngar �r omfattande. Fisk och skog h�r
ocks� till regionens tillg�ngar. Det �r d�rf�r inte m�rkligt att
multinationella f�retag dras till detta omr�de med syfte att
exploatera naturtillg�ngarna. I en rapport till EU-
kommissionen beskrivs regionen som "Europas kommande
Mellan�stern" och Europas kommande "Ruhromr�de".
Multinationella prospekteringsf�retag har mutat in unders�knings-
r�ttigheter f�r diamanter, guld och koppar i alla l�nder i regionen. Oljebolag
och skogsbolag �r aktiva i omr�det. Det finns risk att en h�rd exploatering av
regionens resurser leder till s�v�l fortsatt och f�rv�rrad milj�f�rst�ring utan
att n�gra st�rre v�rden stannar i regionen. En s�dan utveckling kan givetvis
leda till nya politiska sp�nningar och konflikter. Redan nu �r det sv�rt att
t.ex. f�rklara varf�r en skogs�gare f�r 5-10 ggr mer betalt f�r massaved i
Finland och Sverige �n man f�r f�r samma massaved p� den ryska sidan.
Ryssland har �nnu inte utvecklat den lagstiftning som effektivt skyddar
m�nniskor och milj�, och det �r ibland sv�rt att f� en effektiv
r�ttstill�mpning av de lagar som finns.
De utl�ndska f�retag som verkar i omr�det kan k�nna sig ha st�rre frihet
�n i andra l�nder att anv�nda metoder som skadar milj�n och utmanar
ortsbefolkningen. Den svenska regeringen b�r g�ra klart f�r svenska f�retag
som �r aktiva i regionen att den f�rv�ntar sig samma h�nsynstagande till
m�nniskor och milj� som om f�retaget vore verksamt i Sverige. Detta b�r
ges regeringen till k�nna.
Sverige b�r ocks� i EU rikta uppm�rksamheten p� de hot en h�rdh�nt
exploatering av naturen i nordv�stra Ryssland kan leda till. Varje nonchalans
mot den k�nsliga arktiska milj�n kommer att straffa sig i framtiden. Till
bilden h�r ocks� att en viktig bakgrund till Barentssamarbetet �r att Norge
har sina konflikter med Ryssland vad g�ller gr�nsdragning, oljeutvinning och
fiske.
Milj�n i Barentsregionen
I Barentsregionen finns vidstr�ckta obebodda
�demarksomr�den med ren natur. Men naturen �r k�nslig f�r
rubbningar i den ekologiska balansen. Naturens egen
reningsf�rm�ga �r liten. Mark och vatten �r naturligt sura
varf�r deras f�rm�ga att neutralisera surt nedfall �r
begr�nsad. �tg�rder mot f�rsurning och tungmetaller i
milj�n �r n�dv�ndiga. Hoten mot den biologiska m�ngfalden
�r allvarlig inte minst genom avverkning av urskogar.
Hantering av avfall fr�n industrier och hush�ll m�ste
f�rb�ttras. I Ryssland �r l�g dricksvattenkvalit� ett problem.
I Murmansk- och Achangelskomr�det finns v�rldens st�rsta koncentration
av k�rnreaktorer. F�rutom reaktorer som �r verksamma i den ryska flottan
och i civila fartyg finns reaktorer i uttj�nta ub�tar som inte l�ngre anv�nds.
Stora m�ngder radioaktivt avfall f�rvaras p� ett otillfredsst�llande s�tt.
Slutf�rvaringsanl�ggningar f�r radioaktivt avfall saknas och stora m�ngder
radioaktivt avfall har dumpats i Barents hav och i Karahavet.
Ett stort radioaktivt utsl�pp fr�n reaktorhaverier eller bristf�lliga
avfallslager i Murmanskregionen kan under vissa vindf�rh�llanden drabba
�ven �stersj�n f�rutom landomr�den p� Nordkalotten. En del experter
bed�mer risken f�r en allvarlig olycka med betydande radioaktiva utsl�pp i
omr�det s� stor som 25 % f�r den n�rmaste 10-�rsperioden. Korrosion och
bristande teknisk utrustning och andra riskfaktorer g�r situationen
alarmerande. Det �r inte bara k�rnkraftverket i Ignalina i Litauen som
beh�ver uppm�rksamhet.
Sverige m�ste i internationella fora som Internationella atomenergiorganet
(IAEA), G24-gruppen, EU och FN med kraft verka f�r en stor samlad
internationell insats f�r att l�sa problemen k�rnkraftss�kerhet och str�lskydd
p� Kolahalv�n. Detta b�r ges regeringen till k�nna.
Infrastrukturen
F�r att samarbetet skall kunna byggas ut och f� ekonomisk
vikt f�r regionen och minska behovet av regionalpolitiskt
st�d i varje land m�ste en h�llbar infrastruktur byggas upp.
Under Sovjettiden var transporter av varor och personer till
och fr�n det �vriga Nordkalotten minimala. Infrastrukturen
f�rf�ll eller f�rst�rdes. Transporterna i regionen gick
huvudsakligen i nord-sydlig riktning och inte i �st-v�stlig
riktning. Detta f�rh�llande forts�tter fr�mst p� grund av
bristen p� infrastruktur men ocks� p� grund av administrativa
hinder och tradition.
Det existerande j�rnv�gsn�tet m�ste f�rst�rkas s� att gods- men �ven
persontrafik mellan norra Skandinavien och Murmansk och Archangelsk kan
ske. I ett s�dant utvecklingsprojekt ing�r �ppnandet av j�rnv�gsf�rbindelse
via finska Salla till Murmansk och via Kostamus till Archangelsk,
sp�rviddsv�xlingsstation i Haparanda och en framtida Bothniabana och
Norr-bothniabana. Dessa bandelar blir en del i det v�xande europeiska
j�rnv�gsn�tet och borde kunna bli ett s.k. TEN-projekt inom EU.
Sverige b�r i EU driva fr�gan om st�d till en j�rnv�g l�ngs
Norrlandskusten med fortsatta f�rbindelser mot Murmansk och Archangelsk
om m�jligt som ett TEN-projekt med EU-st�d. EU-kommissionen har en
v�lvillig inst�llning till utbyggnaden av de Euro-arktiska transportomr�dena.
V�gen mellan Salla och Alakurtti har nu iordningst�llts i farbart skick med
st�d bl.a. fr�n Sverige. F�r att �verg�ngen mellan Ryssland och Finland skall
fungera beh�vs emellertid en permanent gr�nsstation med internationell
status. F�rhoppningsvis kommer en s�dan gr�nsstation att b�rja fungera
under 1998.
Telekommunikationerna har stadigt f�rb�ttrats i regionen bland annat
genom utbyggnad av NMT 450 och NMT 900. D�remot finns problem inom
Ryssland. Datakommunikationen �r svagt utvecklad och nyttjandet av
datakommunikation �r mycket dyrt i Ryssland.
�tg�rder f�r att f�rb�ttra tele- och datakommunikationer b�r vidtas.
P� grundval av de studier av behoven av f�rb�ttrade kommunikationer som
tidigare gjorts och den analys som nu genomf�rts av Regionr�det f�r Barents
under ledning av svensken Jan Herrting, b�r kommunikationsministrarna i de
ing�ende l�nderna utarbeta en gemensam plan och prioriteringsordning f�r
att bygga ett ekologiskt uth�lligt kommunikationssystem i regionen. Detta
b�r ges regeringen till k�nna.
Gr�nskontroll och visum
Bristen i infrastruktur �r bara en del av problemen f�r att f�
till st�nd fungerande transporter i Barentsregionen.
Administrativa problem som tullprocedurer, visumhantering,
f�rs�kringsfr�gor och lagstiftning f�r gr�ns�verskridande
transporter orsakar problem f�r r�rligheten f�r varor och
personer �ver gr�nserna till och fr�n Ryssland.
De administrativa problemen inneb�r ocks� kostnader. F�r personer som
tj�nstem�n eller f�r etablerade v�lk�nda aff�rsm�n som m�ste resa �ver
gr�nserna ofta borde visum f�r l�ngre tid kunna beviljas. De administrativa
problemen i kombination med dyra transporter �r en alltf�r stor broms p�
samarbetet i allm�nhet och aff�rsf�rbindelserna i synnerhet. Det b�r ges
regeringen till k�nna att �tg�rder m�ste vidtas f�r att f�renkla visumhantering
och tullprocedurer och undanr�ja andra administrativa problem i
Barentssamarbetet.
Ryssland kommer att under �versk�dlig tid att st� utanf�r EU. En l�ng
yttre gr�ns f�r EU kommer att sk�ra genom Barentsregionen. Den svenska
regeringen m�ste ta som en av sina uppgifter att bevaka att samarbetet i
Barentsregionen inte f�rsv�ras av de nya kraven p� yttre gr�nskontroll i EU.
Kvinnornas situation i
Barentsregionen
De olika delarna av Barentsregionen har problem n�r det
g�ller demografisk utveckling. Kvinnors m�jligheter till
utbildning, arbete och fritid m�ste kraftigt utvecklas om de
ska f�rm�s att stanna i regionen och balansen mellan k�nen
n�gorlunda uppr�tth�llas. Det �r en f�ruts�ttning f�r en vital
och befolkad region att balansen mellan kvinnor och m�n
kan uppr�tth�llas. Inom regionen p�g�r flera projekt med
syftet att st�rka kvinnors st�llning. Det �r av st�rsta vikt att
detta arbete forts�tter. En j�mn k�nsf�rdelning i
arbetsgrupper och samarbetsorgan skall givetvis efterstr�vas.
Detta b�r ges regeringen till k�nna.
En fond f�r
Barentssamarbete
Regionr�det som best�r av de regionala politiska eller
administrativa cheferna f�r de olika regiondelarna i varje
land presenterade h�sten 1994 ett detaljerat arbetsprogram.
Programmet bygger p� projektf�rslag fr�n tio regionala
arbetsgrupper och omfattar totalt 84 projekt som ber�knas
genomf�ras under en fem�rsperiod. N�gra program har lagts
ned och n�gra �r genomf�rda. Huvuddelen p�g�r. Det �r
naturligt att ett s� omfattande program st�ter p� sv�righeter
�ven om entusiasmen �r stor. Projektfinansieringen var inte
helt klarlagd. F�rhoppningen att projektmedlen skulle kunna
s�kas fr�n ett samordnat anslag har inte kunnat infrias utan
f�r i Sverige s�kas fr�n de centrala �steuropaanslagen.
Norge har haft ett s�rskilt anslag som st�llts till Nordnorges f�rfogande
fr�n central niv�. F�r perioden oktober 1995 till och med mars 1996 satsade
Sverige cirka 16 miljoner svenska kronor och Norge hela 75 miljoner norska
kronor medan Finland satsat cirka 7,5 miljoner finska mark. Under 1997 har
regeringen beslutat om s�rskilda insatser p� 10 Mkr, p� k�rns�kerhetens
omr�de. Sverige och Finland har d�rut�ver via EU:s st�danordningar varit
med och finansierat bidrag. Det �r givetvis inte bra f�r vare sig det nordiska
samarbetet eller balansen i samarbetet med Ryssland om viljan till
finansiering �r mycket olika.
Ut�ver de ordinarie anslagen till samarbetet med Central- och �steuropa
b�r d�rf�r en s�rskild fond fr�n och med 1998 avs�ttas f�r Barentssamarbetet
och st� till regeringens disposition att anv�ndas under tre �r. En s�dan fond
skulle ocks� markera statsmakternas vilja att utveckla Barentssamarbetet lika
v�l som �stersj�samarbetet. Fonden b�r omfatta 100 miljoner SEK och vara
�ppen f�r ans�kningar f�r projekt ing�ende i det program som regionr�det
presenterar. Fonden b�r ha som huvudm�l att st�rka milj�arbetet men kan
ocks� st�dja infrastruktur, handel och ekonomiskt samarbete, energihus-
h�llning och kunskapsutbyte.
Ut�ver att medel s�ks fr�n fonden b�r givetvis ocks� medel kunna s�kas
fr�n ordinarie anslag f�r samarbete med �st- och Centraleuropa. Fonden b�r
placeras under utgiftsomr�de 7 Internationellt bist�nd. Yrkandet om medel
till fonden behandlas i en motion fr�n V�nsterpartiet f�r detta utgiftsomr�de.
Vi ser positivt p� fonden f�r �stersj�samarbetet men �stersj�samarbete och
�stersj�ns milj� kan inte ses helt skilda fr�n verksamheter och �tg�rder som
vidtas i Barentsregionen. Det beh�vs fr�n statsmakternas sida en kraftfull
markering att Barentssamarbetet �r av stor vikt. Det b�r understrykas att
gr�nsen mellan Ryssland och Finland/Norge kan bli den yttre landgr�ns i
Europa d�r de st�rsta sociala och ekonomiska klyftorna finns.
Arbetsl�sheten i de norra delarna av de nordiska l�nderna �r st�rre �n
genomsnittet i respektive l�nder. I finska Lappland �r den �ppna arbets-
l�sheten omkring 25 %, i Norrbotten �ver 11 % och i Norge betydligt l�gre
men i Ryssland �r 30-40 % av arbetskraften utan arbete i vissa omr�den och
det sociala trygghetssystemet svagt. Den officiella arbetsl�sheten i Mur-
manskregionen �r s� l�g som 4-5 %. Men medellivsl�ngden sjunker och
f�delsetalen �r mycket l�ga. Skall klyftorna p� sikt kunna utj�mnas �r en
snabbare ekonomisk utveckling i Ryssland �n i grannl�nderna n�dv�ndig.
Ett �kat ekonomiskt utbyte inom Barentsregionen skulle minska behovet
av andra regionalpolitiska insatser i samtliga i regionen ing�ende l�nder. En
ekonomisk utveckling och mellanfolkligt samarbete b�r i grunden ocks� ses
som ett viktigt bidrag till s�kerhetspolitiken. De ekonomiska satsningarna p�
Barentssamarbetet �r en br�kdel av de resurser som satsas p� det milit�ra
f�rsvaret i landets norra delar. Samarbetet i denna region underl�ttas av att
transporter kan ske landv�gen.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �tg�rder fr�n den svenska regeringen f�r att f�rhindra milj�skador
och konflikter vid industriell verksamhet i nordv�stra Ryssland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige b�r verka f�r en stor internationell insats f�r att l�sa
problemen med k�rnkraftss�kerhet och str�lskydd p� Kolahalv�n,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen b�r verka f�r att en j�rnv�g l�ngs Norrlandskusten
med f�rbindelse mot Murmansk och Archangelsk blir ett av EU:s TEN-
projekt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av en plan och prioriteringsordning f�r
infrastruktursatsningar i Barentsregionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om visumproblem, tullprocedurer och andra administrativa problem
f�r r�rlighet av varor och personer �ver gr�nsen till Ryssland,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om st�rkandet av kvinnors st�llning i Barentsregionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om m�l f�r den i motionen f�reslagna fonden f�r Barentssamarbetet.
Stockholm den 6 oktober 1997
Bengt Hurtig (v)
Charlotta L Bj�lkebring (v)
Jan Jennehag (v)
Kenneth Kvist (v)
Eva Zetterberg (v)