Historiskt har Sverige varit ett land som �ppnat sig mot
�ster. �stersj�n �r ett hav som binder ihop l�nderna och
Sverige har haft t�ta kontaker med och t.o.m omfattat l�nder
p� andra sidan �stersj�n. �stersj�n har varit en handelsled
av stor vikt och d�rmed en motor f�r ekonomisk tillv�xt. F�r
generationer svenskar har Finlands och Sveriges �den setts
som sammanfl�tade. I dag finns �ter f�ruts�ttningarna f�r att
�stersj�n skall bli ett handelshav, till fromma f�r l�nderna i
dess n�rhet. De baltiska staterna och Polen �r fria och str�var
efter integration inte bara i den v�steuropeiska ekonomin
utan ocks� i de v�stliga samarbetsorganisationerna. De �r p�
god v�g. Estland och Polen kommer inom kort att b�rja
f�rhandla om EU-medlemskap. Det markeras att Lettland
och Litauen b�r finnas med i n�sta utvidgningsomg�ng.
Polen �r ett av de l�nder till vilka Nato utvidgas. �sttyskland
�r redan integrerat i EU och Nato genom samg�endet med
det forna V�sttyskland.
Sverige m�ste se den historiska m�jlighet som samarbetet �ver �stersj�n
ger. Naturligtvis handlar det nya �stersj�samarbetet mycket om �tg�rder som
utg�r fr�n politiska beslut, men �ven integration som �stadkoms genom
enskilda f�retags handel, investeringar och etableringar �r minst lika viktigt.
Till del handlar det om att vi svenskar m�ste byta v�rldsbild. En del av
Europa som vi v�xt upp med att betrakta som totalit�r och efterbliven m�ste i
grunden omv�rderas. De forna Warsawapaktsl�nderna kring �stersj�n har
idag en snabb ekonomisk tillv�xttakt. Vissa talar t.ex om de baltiska tiger-
ekonomierna. Polens ekonomi har under en rad �r v�xt mycket snabbt.
Ryssland har b�rjat �terh�mtningen.
F�r Sverige inneb�r detta att vi m�ter en �kande konkurrens. Samtidigt
erbjuder de snabbv�xande l�nderna v�xande marknader f�r svenska tj�nster
och produkter. Hur stor nytta Sverige skall dra av utvecklingen �r i h�g grad
upp till oss sj�lva. Den svenska ekonomin beh�ver moderniseras och en rad
strukturella brister korrigeras, liksom de internationella kontakterna m�ste
uppgraderas.
Det ligger i Sveriges ekonomiska och s�kerhetspolitiska intresse att st�dja
v�ra grannar kring �stersj�n. S�kerhetspolitiskt kommer det inneb�ra en
markant f�r�ndring den dag t.ex Estland vinner intr�de i EU. Medlemskap
skulle inte bara vaccinera Estland, utan ocks� inneb�ra ett skydd f�r de b�da
andra baltiska staterna, mot eventuella angrepp. Polen �r redan s�kerhets-
politiskt i hamn, d� medlemskap i b�de EU och Nato inom kort torde bli
verklighet. F�r Sverige �r detta ocks� viktigt. Vi lever tryggare med tryggare
grannar. Det �r av central betydelse att v�stv�rldens samarbete med Ryssland
vidmakth�lls och intensifieras. Det ligger b�de i Rysslands och v�rt eget
intresse att s� sker. Ryssland f�r p� inga villkor avvisas och l�mnas att
ensamt m�ta framtiden. Risken f�r s�mre ekonomisk och politisk utveckling
�r d� uppenbar, vilket skulle ge grogrund f�r social oro, med m�nskliga och
politiska risker som f�ljd.
Sveriges utrikes- och s�kerhetspolitik b�r ha en stark europeisk identitet. I
detta ligger inte bara en ambiti�s och klar EU-politik, utan ocks� en tydlig
strategi f�r �stersj�l�ndernas samarbete och integration. Regeringen saknar
dessv�rre en s�dan tydlig och konsekvent strategi. Vad som beskrivs som en
ny �stersj�politik har lagts fast av riksdagen, senare sl�ngdes �stersj�-
miljarden in som j�sten efter degen. �stersj�miljarden presenterades i den
s.k syssels�ttningspropositionen och syftade inte bara - eller ens fr�mst - till
att st�rka Baltikum, utan till att skapa jobb i Sverige. Det finns idag ingen
djupare sammanh�llen beskrivning av regeringens �stersj�politik att tillg�.
Insatser g�rs inom ramen f�r olika departement. Anm�rkningsv�rt �r att
ber�rda avdelningar p� UD uppenbarligen inte fullt ut �r informerade om den
verksamhet som ligger under Statsr�dsberedningen. Inte heller finns n�gon
aktuell utv�rdering av de insatser Sverige hittills gjort. Det �r d�rf�r sv�rt
att
tr�nga bakom regeringens politiska deklarationer och avg�ra vad det
verkligen blivit av dem.
Den som �r intresserad av �stersj�fr�gorna f�r utg� fr�n budgetskriv-
ningar, s�rpropositioner, departementens pressmeddelanden, riksdagstryck
o.d. Regeringen har f.�. utlovat ett informationscentrum om �stersj�-
samarbetet. Viss �vergripande information finns att tillg� p� internet.
Percy Barnevik var nyligen kritisk till regeringens �stersj�politik. Inrikt-
ningen var bra, men omfattningen f�r liten, menade han. Han ville se �ster-
sj�miljarden tiodubblad och en kraftig ut�kning av antalet utbytesstudenter.
Regeringen b�r �terkomma till riksdagen med en beskrivning av de insatser
som hittills gjorts, samt en utv�rdering av deras effekter.
Nationell utveckling
En ny �stersj�politik
I b�rjan p� 1995 lade regeringen en proposition
(1994/95:160) d�r man sa att en ny inriktning p�
Baltikumpolitiken lades fast. Det som varit en politik f�r
Baltikum skulle nu bli en politik f�r �stersj�regionen.
Baltikum skulle ing� i denna politik liksom Polen och
Ryssland, och d� speciellt S:t Petersburg-, Pskov- och
Kaliningradomr�dena, liksom Vitryssland. 4 miljarder kronor
anslogs under 1995/1996, 1997 och 1998. Ca 1,2 miljarder
av dessa avs�g det f�rsta, f�rl�ngda budget�ret. D�rtill kom
500 miljoner som gick via EU. Fyra m�l gavs f�r det nya
samarbetsprogrammet:
Att st�rka den gemensamma s�kerheten runt �stersj�n genom insatser f�r
att st�rka polis och tullv�sen, gr�nsbevakning liksom arbetet mot organiserad
brottslighet, samt arbetet mot smuggling av m�nniskor och k�rnbr�nsle.
Uppbyggnaden av BALTBAT var viktig i denna del.
Att st�rka demokratin bl.a. genom inriktning p� uppbyggnad av r�ttsstatens
institutioner, fria media, j�mst�lldhet och minoritetsfr�gor. De svenska
partierna fick medel f�r att hj�lpa systerpartier. Svenska Institutet fick
medel f�r kulturutbyte och utbildningsprogram.
Att f�rb�ttra milj�n och fr�mja k�rns�kerhet och str�lskydd i Litauen. Ett
�tg�rdsprogram f�r �stersj�n fanns inom ramen f�r HELCOM.
Att fr�mja socialt h�llbar ekonomisk omvandling genom en kombinerad
satsning p� ekonomin och socialf�rs�kringar och arbetsr�tt. St�det var
inriktat p� erfarenhetsutbyte och kapacitetsutveckling. Den finansiella
sektorn i Baltikum skulle st�rkas. Exportgarantin h�jdes fr�n 1 till 2
miljarder kronor.
Dessutom tilldelades EU:s �stsamarbete medel. Regeringen
vill med detta verka f�r att EU-programmen f�ster �kad vikt
vid �stersj�regionen.
Budgetpropositionen 1996
Regeringen har byggt vidare p� den inriktning som lades fast
1995. 1,1 miljarder kronor g�r varje �r till det regulj�ra
�stersj�samarbetet, varav 300 miljoner kanaliseras via EU-
program. Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland -
f�rst och fr�mst nordv�stra Ryssland med S:t Petersburg,
Kaliningrad, Pskov, Novgorod, Archangelsk, Murmansk och
Karelen - �r prioriterade samarbetsl�nder. �vriga omr�det
t�cks genom fr�mst multilateralt samarbete. Under 1996 fick
Litauen st�d f�r motsvarande 210 miljoner. F�r Lettland var
motsvarande siffra 190 miljoner kronor, f�r Estland 130, f�r
Ryssland 100, f�r Polen 40 och f�r Ukraina 20 miljoner
kronor, allt inom ramen f�r �stersj�samarbetet. St�dets
storlek till respektive land varierar dock �r fr�n �r.
Regeringen po�ngterade vikten av att st�dja de baltiska
staternas och Polens n�rmande till EU och att hj�lpa dem p�
v�gen mot medlemskap, samt av att knyta Ryssland och OSS
n�rmare de v�steuropeiska strukturerna. P� senare tid har
ocks� Ukraina v�xt fram som ett viktigare samarbetsland.
En speciell samordnartj�nst har inr�ttats p� UD f�r insatserna f�r att hj�lpa
l�nderna n� EU-medlemskap. Ett eget anslag om 4 miljoner har etablerats f�r
utbildnings- och r�dgivningsinsatser i detta avseende. Arbetet r�r t.ex.
anpassning av lagar, institutionell uppbyggnad, f�rhandlingsf�rberedelser
och utbyte av tj�nstem�n. Bland annat h�lls ett seminarium f�r ett 20-tal est-
niska regeringstj�nstem�n i januari 1997. D� behandlades fr�gor som f�r-
handlingsf�rberedelser och EU:s inre marknad. Tanken var att f�lja upp
seminariet med utbytesprogram f�r tj�nstem�n. Mer �n 40 procent av de
regulj�ra medlen f�r �stersj�st�d g�r via Sida. Sida anlitar i sin tur olika
fackmyndigheter f�r insatser som kr�ver speciell kompetens. 30 procent av
medlen g�r till EU-programmen PHARE och TACIS. Svenska Institutet f�r 5
procent av de anslagna resurserna f�r kulturellt och akademiskt utbyte.
Resterande medel hanteras av UD. Landstrategier har utarbetats f�r de
prioriterade mottagarl�nderna. Detta inneb�r inte att en landram har
fastst�llts, utan landstrategin �r snarare ett verktyg f�r att styra de svenska
utvecklingsinsatserna efter varje lands behov. Sverige har �tagit sig att under
en tio�rsperiod fram till �r 2002 st�lla 122 miljoner kronor till f�rfogande f�r
den baltiska handelsh�gskolan i Riga. 1997 till 1999 utg�r 47 miljoner
kronor. 52 miljoner har redan utbetalats sedan 1992. Regeringen lade h�gre
prioritet vid st�d till sociala sektorer s�som h�llbara socialf�rs�kringssystem.
Dessutom skulle en studie av situationen p� j�mst�lldhetsfronten i �steuropa
g�ras. Den skall ge f�rslag p� �tg�rder f�r att st�rka j�mst�lldheten i ber�rda
l�nder. P� det ekonomiska omr�det syftar arbetet till att st�dja marknadseko-
nomins institutioner som kredit- och bankv�sen och �gander�ttsf�rh�llanden
f�r fastigheter. Budget�ret 1995/1996 beslutade f�r �vrigt regeringen att
ansl� h�gst 115 miljoner f�r fas tv� av det baltiska Investeringsprogrammet,
det samnordiska projektet fr�n 1992.
Suver�nitets- och demokratist�d
Redan i propositionen 1994/95:160 lyftes l�gniv�hoten -
med andra ord organiserad brottslighet, flyktingsmuggling
samt handel med vapen och radioaktiva �mnen - fram.
S�rskilt viktigt ans�gs st�det till r�ttsprocessen (polis,
�klagare, domstol, kriminalv�rd och lagstiftning) vara. I
1997 �rs budgetproposition s�gs att det sedan �r 1990 har
utg�tt totalt 240 miljoner kronor i s�kerhetsfr�mjande st�d
till Central- och �steuropa. Det framg�r att de svenska
insatserna forts�ttningsvis fr�mst kommer att ha karakt�ren
av underh�ll och uppf�ljning av genomf�rda projekt. Vikten
av samarbete mellan �stersj�l�nderna betonas. De svenska
insatserna kommer, i enlighet med vad som betonats i
tidigare propositioner, att koncentreras till l�gniv�hoten. Det
s�gs att samarbetet p� f�rsvarsomr�det kommer att ha en
fredstida inriktning, fr�mst i form av r�dgivning och
utbildningsinsatser. V�ren 1997 examinerades den f�rsta
kullen baltiska officerare i Sverige. 17 personer fanns fram
till dess i utbildning h�r. I december 1996 fick f�rsvaret i
uppdrag att utbilda ytterligare sex personer fr�n vardera tre
baltiska stater till marin- och arm�officerare. Utbildningens
l�ngd ber�knades till mellan tv� och ett halvt och tre �r.
St�det till BALTBAT �r ett av de viktigaste s�kerhetsfr�mjande projekten
under 1997. BALTBAT har f.�. f�rsetts med en del svenska vapen. Fram till
december 1996 hade drygt 20 miljoner kronor anv�nts f�r att st�da
BALTBAT. D� anslogs ytterligare 10 miljoner f�r samma �ndam�l. Under
1997 har det svenska f�rsvaret huvudansvar f�r att utbilda BALTBAT:s
ingenj�rspluton, reparationspluton och f�rr�dstropp. Vidare �r det Sveriges
uppgift att vidareutbilda ett lettiskt skyttekompani. Ihop med Norge utbildar
Sverige bataljonsstaben. Ett liknande samarbete f�rbereds nu inom marinen,
i form av en gemensam flottstyrka f�r minr�jning och kustbevakning, kallad
BALTRON. I sommar har Sverige f�r fj�rde g�ngen r�jt minor utanf�r
Baltikums kust, den h�r g�ngen vid Klaipeda i Litauen. Tidigare har insatser
gjorts utanf�r Estland 1995 och 1996, och dessutom i Lettland tidigare i �r.
Syftet var dels att s�ka minor, dels att utbilda den litauiska marinen. Kadetter
som utbildats i Sverige deltog i arbetet. R�jningen f�ljdes av litauiska bef�l.
Totalt omfattade operationen sju svenska fartyg och 150 man. I december
1996 s�ldes ett kustbevakningsfartyg till Estland. Tidigare har tre kustbevak-
ningsfartyg och tre rescueb�tar �verl�mnats. Litauen fick ett kustbevaknings-
fartyg i april 1996 och hade d�rf�rinnan f�tt gr�nsbevakningsb�tar f�r mer
skyddade vatten.
Regeringen avsatte i augusti 1997 15 miljoner kronor f�r att befr�mja
s�kerheten i �stersj�regionen, 11 av dessa tillf�ll Rikspolisstyrelsen f�r att
ut�ka det baltiska samarbetet. Hittilldags har polisen gjort insatser mot-
svarande 26 miljoner kronor i Baltikum, Polen och S:t Petersburgsomr�det.
Sj�fartsverket, Kustbevakningen och FMV samt FOA fick ocks� pengar vid
detta tillf�lle, liksom BALTBAT, enligt TT. Varifr�n pengarna togs framgick
ej. I den s�kerhetsfr�mjande delen r�r det sig mer och mer om insatser i
tredjepelarrelaterade perspektiv, men de tidigare uppgifterna inom tull, polis,
r�ddningstj�nst och f�rsvarsmakt best�r. Den tidigare �tergivna proposi-
tionen 1994/95:160 betonade vikten av demokratifr�mjande �tg�rder, men
ocks� att de kan g�ras p� m�nga olika s�tt. Folkr�relser och enskilda organi-
sationer, v�nortssamarbete mellan l�nsstyrelser och kommuner, kulturutbyte,
h�gskole- och forskningssamarbete beskrevs alla som viktiga kanaler,
liksom det multilaterala st�det.
�ver 80 kommuner har de senaste sex �ren genomf�rt drygt 300 projekt
inom ramen f�r v�nortssamarbete. Totalt uppg�r dessa till 50 miljoner kro-
nor. Enligt budgetpropositionen 1997 har Sveriges demokratist�d �kat mar-
kant under budget�ret 1995/96. J�mf�rt med tidigare budget�r har insatserna
mer �n f�rdubblats. Enligt regeringens uppskattning kan det demokrati-
relaterade st�det under �r 1997 komma att uppg� till 130 miljoner kronor.
Det �r dock i s� fall ungef�r samma niv� som under 1995/96. SIDA har
utarbetat en strategi f�r st�det till demokratiutveckling, varp� regeringen
s�ger sig basera insatserna. I denna ing�r bl.a. kontroll och revision i
f�rvalt-
ningen, medborgarutbildning, j�mst�lldhet och kompetens i media. Man
arbetar ocks� med fr�mjande av v�l fungerande r�ttsinstitutioner, st�d till
domstols- och �klagarv�sen, inte minst i ett EU-perspektiv.
�vrigt nationellt arbete
�stersj�miljarden
En fond med en miljard kronor uppr�ttades i juni 1996 f�r att
under en fem�rsperiod anv�ndas f�r att utveckla samarbetet i
regionen. F�rslaget om �stersj�miljarden kom i
Syssels�ttningspropositionen 1996. Insatserna skall kopplas
till det svenska n�ringslivet och ett syfte �r att skapa jobb i
Sverige. I finansutskottets bet�nkande, 1995/96:FiU15,
�terges propositionen: "Avsikten �r att (�stersj�)r�dets
arbete skall koncentreras till f�ljande fem omr�den: svensk
exportindustri, bl.a. avseende livsmedel; energisystem;
�msesidigt kunskapsutbyte; st�rkt infrastruktur; samarbete
f�r att skydda milj�n runt �stersj�n." �stersj�miljarden
skulle anv�ndas till projekt i enlighet med detta, sades det.
Syftet med miljarden var allts� att fr�mja ekonomisk utveck-
ling och tillv�xt i �stersj�regionen, men ocks� att fr�mja
syssels�ttningen i Sverige.
Fr�n moderat sida avvisade vi �stersj�miljarden. Dels d�rf�r att konstruk-
tionen - att den skulle hanteras i Statsr�dsberedningen vid sidan av �vriga
program - inte var acceptabel. Dels d�rf�r att statliga subventioner som utg�r
f�r att �ka den svenska syssels�ttningen knappast kan vara att anse som ett
st�d till �stersj�l�nderna. Dels d�rf�r att vi i ordinarie budget anvisat en 200
miljoner kronor h�gre anslagsniv� �n regeringen f�r st�det till n�romr�det.
Dels d�rf�r att propositionen var oacceptabelt oklar i beskrivningen av
�stersj�miljardens inneh�ll. Dels d�rf�r att inriktningen - att st�dja svensk
export av t.ex. livsmedel till Baltikum - inte var acceptabel. Trots att
n�ringsutskottets kansli kontaktade departementet gick det inte att utr�na
vilken typ av st�d till svensk livsmedelsexport det skulle vara fr�ga om.
Enligt sena, muntliga uppgifter skulle skrivningen tydas avse "kunskaps-
�verf�ring i allm�n bem�rkelse inom hela livsmedelskedjan. Det g�ller t.ex.
regler f�r djurh�llning, hygienfr�gor och distributionskedjan. I det fall att
det
skall kunna bli fr�ga om st�d till export av produkter skall det, enligt
uppgift,
avse h�gt f�r�dlade livsmedel." Det �r tveksamt om detta verkligen kommer
visa sig st�mma. Enligt muntliga uppgifter fr�n Anders Sahl�n, som �r
sekreterare i statsministerns �stersj�r�d, �r de projekt som st�r inf�r att
beviljas bidrag s�dana d�r ett svenskt f�retag tar �ver nedg�ngna anl�gg-
ningar i Baltikum och med hj�lp av statliga pengar bl.a. utbildar personal.
�stersj�miljarden handl�ggs i Statsr�dsberedningen. Medlen f�rdelas efter
f�rslag fr�n statsministerns �stersj�r�d, som beskrivs nedan. Regeringen
fattar beslut om varje enskilt projekt. Hittills har 382,5 miljoner kronor av
miljarden beslutats och utbetalats till f�ljande projekt:
mkr
Riksantikvarie�mbetet, husrenovering i Sverige och Polen 25
Demonstrationsfarm i S:t Petersburg 5
Tetra Laval, Mejeri i S:t Petersburg 28
Bussar till Baltikum 40
Sj�r�ddningsutbildning i Etsland 2
Oljemottagningsutbildning i Baltikum 2
Ls i D-l�n, Kommunf�rvaltning i Jelgava, Lettland 9
Marinbiologiskt Centrum i Kalmar 12,5
SweRoad, v�gtrafikprojekt i Litauen 13,5
SwedAvia Flygledning i S:t Petersburg 15,5
Vattenfall, turbinflyttning 25
Smittskyddsinstitutet i Baltikum (USA-projekt) 10
Milj�program i Polen 25
Visbystipendier 120
Katastrofprogram f�r Polen 50
Summa: 382,5
Ut�ver dessa projekt finns en rad andra under beredning och
f�rhandling:
- Fyra livsmedelsprojekt i Baltikum
-
- Cerealia, kvarn och bageri i Lettland
-
- Lyckeby St�rkelse, st�rkelsefabrik i Lettland
-
- Sk�nemejerier, mejeri i Litauen
-
Fem projekt
- Fj�rrv�rme i NV Ryssland (S:t Petersburg eller Novgorod)
-
- R�kgasrening i Narva
-
- Fj�rrv�rme i Riga
-
- Energi�tg�rder i Litauen
-
- Vattenrening och avlopp i Kaliningrad
-
Fj�rrv�rme i Gdansk
L�neprogram f�r mindre f�retag
Kommunutbildningsinstitut i Baltikum
IT-projekt, bredbandskabel
Sweroad, v�gtrafikprojekt i Estland och Lettland
I praktiken �r hela miljarden intecknad, uppger
generaldirekt�r Anders Sahl�n. Han uppger f.�. spontant i
samtal att det �r om�jligt att g�ra ber�kningar p� antalet
sysselsatta i varje projekt. Det �r den l�ngsiktiga effekten
som �r det intressanta. Min tolkning av detta �r, att det visar
att regeringen k�nner sig pressad att visa att projekten ger
resultat i form av fler arbeten i Sverige, inte minst eftersom
pengarna anslogs i syssels�ttningspropositionen. Det visar
ocks� att Moderata samlingspartiets kritik var b�rig. Att
st�da projekt i andra l�nder f�r att �ka det egna landets
syssels�ttning leder fel. Den moderata linjen, att anvisa ett
h�gre ordinarie anslag f�r �stersj�samarbete, hade varit en
betydligt effektivare �tg�rd f�r att st�dja utvecklingen runt
�stersj�n.
Statsministerns �stersj�r�d
Statsministern har uppr�ttat ett statsministerns �stersj�r�d,
ett r�dgivande organ som skall samordna och utveckla den
svenska �stersj�politiken. R�det saknar beslutsfunktioner
och skall fungera som diskussionsforum f�r statsministern
n�r det g�ller �stersj�fr�gor. Vidare skall det vara en arena
f�r ledning, avrapportering och �vergripande samordning av
�stersj�relaterad verksamhet som Regeringskansliet
bedriver. R�det arbetar f�r att �ka det svenska engagemanget
inom livsmedelssektorn i andra �stersj�l�nder, att
�stersj�l�ndernas energisystem skall knytas samman, att fler
svenskar skall l�ra sig i sammanhanget relevanta spr�k och
att Sverige skall kunna erbjuda studiem�jligheter f�r fler
studenter fr�n �stersj�l�nder, att infrastrukturen i
�stersj�l�nderna skall st�rkas, inte minst vad g�ller
betalningssystemen. Dessutom arbetar man med milj�fr�gor.
Mellanstatligt arbete
Visbyprocessen
I maj 1996 h�lls under svenskt ordf�randeskap ett
regeringschefsm�te i Visby, inom ramen f�r
�stersj�staternas r�d. Samtliga �stersj�stater, Norge, Island
samt EU-kommissionens ordf�rande Jacques Santer och
d�varande ordf�rande i Europeiska r�det Lamberto Dini var
med.
Konferensen resulterade i ett vidgat samarbete inom tre omr�den:
�kade mellanfolkliga kontakter och st�rkande av demokrati,
ekonomiskt samarbete,
f�rb�ttringar av milj�n.
Enligt G�ran Perssons information i riksdagen st�dde m�tet
de baltiska staternas och Polens EU-n�rmanden, samt
menade att EU:s partnerskaps- och samarbetsavtal med
Ryssland skyndsamt borde ratificeras. Vidare framkom i
Visby att medborgarnas s�kerhet skall f�rst�rkas genom att
samarbetet mellan polis, tull, gr�nsbevakning och
immigrationsmyndigheter samt r�ddningstj�nsterna
f�rb�ttras. M�tet pekade ocks� p� behovet att p�skynda
gr�nspassage- och tullprocedurer mellan l�nderna och att det
mellanfolkliga samarbetet vad g�ller studentutbyte,
samarbete mellan utbildningsanstalter och kulturutbyte b�r
ut�kas. Under m�tet sattes som m�l att �msesidigt erk�nna
medlemsl�ndernas respektive universitetsexamina. Dessutom
understr�ks behovet av att �ka samarbetet p� energi- och
k�rns�kerhetsomr�dena.
Mycket av det som sades p� m�tet var redan prioriterade delar i svensk
�stersj�politik. Enligt Perssons information innebar Visbym�tet dock att EU
nu accepterat �stersj�samarbetet som en legitim regional samarbetsform och
att EU st�r bakom samarbetet. Persson h�vdade att Sverige var berett att inta
en ledande roll i �stersj�samarbetet.
�stersj�gruppen
G�ran Persson gavs i Visby i uppdrag att koordinera det
vidare �stersj�samarbetet. Han inr�ttade d� - eftersom
�stersj�r�det saknade fast sekretariat - �stersj�gruppen
inom Statsr�dsberedningen. Den skall ge tekniskt och
administrativt st�d till �stersj�r�dets ordf�randeland och har
ansvar f�r det mellanstatliga samarbetet. �stersj�gruppen
skall st� f�r samordning och kontakter mellan
regeringscheferna i regionen och f�r kontakter och
samordning med EU-kommissionen. D�rtill kommer att
gruppen �r delaktig i genomf�randet av EU:s
�stersj�strategi. Inom EU-kommissionens
samarbetsprogram f�r �st- och Centraleuropa finns delar
som g�ller gr�ns�verskridande regionalt samarbete inom
�stersj�regionen. Detta g�ller PHARE f�r Baltikum och
Centraleuropa samt TACIS f�r �vriga OSS-stater och
Ryssland. Ansvaret f�r att f�rverkliga �stersj�staternas r�ds
beslut ligger dock p� respektive fackdepartement. UD skall
samordna agerandet.
Kalmarm�tets handlingsprogram
I juli 1996 h�lls den femte ministerr�dssessionen, d�r ett
handlingsprogram antogs. Detta program byggde i sin tur p�
Visbydeklarationen. Avsikten var att visa f�rdriktningen f�r
samarbetet inf�r 2000-talet. Tanken var att besluta en rad
konkreta insatser inom de tre huvudomr�den f�r samarbetet
som tidigare lagts fast.
Handlingsprogrammet sades syfta till att �ka mellanfolkligt samarbete och
den medborgerliga s�kerheten, p�skynda ekonomisk utveckling och integra-
tion och f�rst�rka milj�skyddet i regionen:
1. �kade mellanfolkliga kontakter och medborgerlig s�kerhet. Mellan-
folkliga kontakter och demokrati �r grunden f�r samf�rst�ndet runt �ster-
sj�n, s�gs det. J�mlikhet mellan kvinnor och m�n skall fr�mjas. Dialog
mellan kommuner skall uppmuntras. Samarbetet skall st�rkas mellan respek-
tive sj�- och flygr�ddning, polis, kustbevakning, tull och gr�nsbevakning.
Metoder f�r att gemensamt bek�mpa organiserad brottslighet skall utvecklas.
Studentutbyten skall stimuleras och satsningen skall �kas p� EuroFaculty, ett
samarbetsorgan f�r h�gre utbildning i fr�mst Baltikum. Det r�r sig om ett
n�tverk av universitet som har Rigas universitet som centrum. Fr�n v�ren 97
ing�r �ven Kaliningrad i detta. En juridisk h�gskola i Riga f�rbereds, p�
svenskt initiativ. Det kulturella utbytet skall stimuleras.
2. Ekonomiskt samarbete. M�let �r att regionen skall bli en dynamiskt och
konkurrenskraftig region med h�llbar tillv�xt. Frihandeln skall utvecklas,
heter det.
De baltiska staternas EU-integration kommer att stimulera handel och
investeringar. Ocks� relationen mellan EU och Ryssland �r av avg�rande
betydelse f�r omr�dets utveckling. Anstr�ngningar f�r att utveckla transport-
korridorer och vattenv�gar skall g�ras. Via Baltica fr�n Helsingfors till
Warszawa och Via Hanseatica fr�n S:t Petersburg till Gdansk skall fr�mjas.
I det f�rstn�mnda fallet satsas 145 miljoner ECU under fem �r. I det andra
fallet g�rs f�rberedelser f�r att genomf�ra projektet. St�d gavs till att
fullf�lja f�rstudien f�r Baltic Ring-projektet, f�r att koppla samman eln�ten i
regionen, s� snart som m�jligt. Ytterligare �tg�rder b�r g�ras f�r att f�rb�ttra
k�rns�kerheten i Ignalina, Sosnovyi Bor och Kola, menade man.
3. Milj�n i �stersj�omr�det. Att �terst�lla ekologisk balans �r en av de
viktigaste uppgifterna f�r l�nderna i regionen. Milj�programmet fr�n
Ronneby 1990 skall uppdateras och st�rkas under ledning av det finska
milj�organet HELCOM och i samverkan med kommissionen. Vattenkva-
liteten i floder och sj�ar skall f�rb�ttras. Projekt f�r att sanera milj�problem
orsakade av milit�r aktivitet i de baltiska staterna, Polen och Ryssland kr�vs.
Jordbrukets roll i milj�f�rst�ringen och vikten av en sammanh�llen fiske-
politik po�ngteras, liksom att v�rn av milj�n m�ste integreras i jordbruks-
politiken framgent. �verg�dningen av �stersj�n m�ste reduceras s� att
ekologisk balans n�s. Ett m�te h�lls i Stockholm i oktober 1996 med sikte p�
att skapa en regional Agenda 21 f�r regionen under 1998.
Aktionsgruppen mot organiserad
brottslighet
Visbym�tet besl�t att inr�tta en aktionsgrupp under svenskt
ordf�randeskap f�r att bek�mpa den organiserade
brottsligheten i �stersj�omr�det. Ordf�rande f�r
aktionsgruppen �r statssekreterare P�r Nuder.
Aktionsgruppen skall l�gga fram en rapport om sitt arbete till
ett m�te i januari/februari 1998. Det finns tydligen ett
omfattande material f�rdigt p� Justitiedepartementet, men det
�r enligt Ulrik �shuvud p� Justitiedepartementet oklart om
det kommer att sl�ppas nu eller om man v�ntar till �rsskiftet.
Det �r sv�rt att veta vad gruppen hittills har uppn�tt. Det
finns endast m�l och deklarationer fr�n tiden f�r gruppens
instiftande att tillg�, tillsammans med muntlig information
om enskilda operationer som genomf�rts. En s�dan operation
var n�r n�rmare 30 kg amfetamin togs h�rf�rleden i en
gemensam/koordinerad �tg�rd.
I gruppen sitter regeringschefernas personliga representanter. Gruppens
arbete har utg�tt fr�n redan existerande strukturer f�r samarbete och bilateralt
samarbete. Syftet har, enligt muntliga uppgifter, inte varit att uppr�tta
deklarationer utan att f�rdjupa redan befintligt samarbete f�r att n� ett
fungerande operativt samarbete. Det �ttonde m�tet h�lls i mitten av maj.
Beslut om operativa och konkreta �tg�rder l�r d� ha fattats om:
1. F�rb�ttrat och ut�kat utbyte av information. Man har etablerat speciella
kontaktpunkter som bemannas dygnet runt. Ett kommunikationssystem som
heter Baltcom har etablerats. Det baseras p� det existerande x-400 Interpol-
systemet. Man arbetar med kryptering av elektronisk post.
2. Gemensamma konkreta och operativa �tg�rder och aktioner. Det r�r sig
t.ex. om �tg�rder mot illegal invandring, stulna bilar och pengatv�tt.
3. Juridiskt samarbete. Man diskuterar t.ex. vittnesskydd. L�ndernas
riks�klagare tr�ffades f�r f�rsta g�ngen i april i Stockholm, och en andra
g�ng i juni i Tallinn f�r att ta fram f�rslag om �msesidig assistans.
4. Vissa unders�kningar, utbildning och annat samarbete. Man �verv�ger
nya s�tt att byta information om illegal invandring och flyktingsmuggling.
Seminarier om amfetaminrelaterade fr�gor kommer att h�llas. En unders�k-
ning om tekniskt samarbete och st�d har genomf�rts.
Peter Wallenberg ans�g i en DI-intervju i augusti 1997 att det verkade som
regeringen framf�rallt prioriterade samordning f�r att f� stopp p� flykting-
trafiken och syftade p� Visbym�tet. Allm�nt tyckte han att �stersj�sats-
ningen g�r f�r l�ngsamt.
EU:s utvidgning
I utrikesdeklarationen liksom vid flera andra tillf�llen har
regeringen gett de baltiska staterna st�d f�r ambitionen att
vinna EU-medlemskap. Senast p� Nordiska R�dets
s�kerhetspolitiska konferens markerade f�rsvarsminister von
Sydow att Sverige �nskat att alla de tre baltiska staterna hade
f�tt b�rja f�rhandla i f�rsta omg�ngen. Danmark, Italien och
Grekland st�der liksom Sverige tanken p� gemensam
f�rhandlingsstart f�r ans�karl�nderna. Finland har �ndrat
kurs i den delen sedan kommissionen f�reslagit att endast
sex ans�karl�nder skall f� inleda f�rhandlingar i en f�rsta
omg�ng. N�r kommission�r Hans van den Broek kom till
Sverige hann dock G�ran Persson inte alls tr�ffa honom,
p.g.a. socialdemokraternas partikongress. Van den Broek
fick f�r �vrigt resa till Sundsvall f�r att �verhuvud f� tr�ffa
Hjelm-Wall�n. Det ter sig som om gruppen som kommer att
f� inleda f�rhandlingar med EU i en f�rsta omg�ng �r
utkristalliserad. Gl�djande nog finns Estland med i den
gruppen. Sverige b�r p� alla s�tt st�dja Estland p� v�gen mot
medlemskap. Det ter sig ocks� i det h�r l�get sv�rt att
p�verka ett tillr�ckligt antal medlemsl�nder att ut�ka
gruppen. Varje land m�ste bed�mas efter egna meriter.
Sverige f�r dock p� intet s�tt ge upp ambitionen att alla de
baltiska staterna skall kunna bli EU-medlemmar. Sverige b�r
bist� inte minst Litauen och Lettland i arbetet att fortsatt
f�rbereda sig och kvalificera sig f�r medlemskap. Sverige
b�r vidare verka f�r att den utvidgning av EU vi nu kan se
framf�r oss f�r det f�rsta verkligen realiseras s� snart det �r
m�jligt och f�r det andra f�ljs av ytterligare
utvidgningsomg�ngar l�ngre fram i tiden. Ett avg�rande prov
blir f�rhandlingarna om EU:s institutioner och beslutsregler i
samband med den f�rsta utvidgningen.
Nato:s utvidgning
I sitt f�rsta tal som statsminister menade G�ran Persson att
balternas sak �r v�r. Det var en v�lkommen
positionsf�rflyttning. Han f�rlade ocks� sitt f�rsta officiella
bes�k till Estland. N�r G�ran Persson bes�kte Lettland den 3
juni 1996, sa han f�ljande p� en presskonferens: "Varje land
har r�tt att sj�lv best�mma om sin s�kerhetspolitik. Sverige
har valt sin v�g sedan m�nga �r. Det har fungerat bra f�r
Sverige. Lettland m�ste v�lja sin v�g och det �r Lettland som
m�ste g�ra valet. Det kan ingen annan g�ra. Nu vet vi att
Lettland vill bli medlem i Nato. Vi respekterar det och vi ska
g�ra vad vi kan f�r att st�dja Lettland i den processen."
Uttalandet var i sak ett steg i r�tt riktning. Problemet var bara att UD och
Lena Hjelm-Wall�n togs p� s�ngen av det - n�got som inte �r ovanligt n�r
Persson �var utrikespolitik. Det gjordes f�rs�k att tolka uttalandet som kunde
uppfattas som dementier. Dagen efter hade Hjelm-Wall�n funnit sig b�ttre.
P� fr�gan om Sverige st�der de baltiska l�ndernas str�van att g� med i Nato
svarade hon: "Vi vet att de baltiska l�nderna vill det. �r det s� att ocks� Nato
vill ta in dem �r det klart att d� �r v�l det bra d�." Detta �r dock en helt
annan
sak �n det Persson tidigare deklarerat.
I april 1996 sa den d�varande brittiske utrikesministern Hierd: "Det borde
inte vara om�jligt att skapa n�gon form av s�kerhetssystem i �stersj�-
regionen, d�r f�rutom Sverige och Finland �ven de baltiska staterna ing�r."
Detta v�ckte ber�ttigad debatt om Sveriges roll i regionen, en debatt som
delvis pr�glades av en nyvakenhet inf�r tanken.
Inf�r sommarens avg�rande om Natos utvidgning var Bj�rn von Sydow
mycket klar i diskussionen om svenskt ansvar f�r de baltiska staternas s�ker-
het: "Resultatet f�r inte bli att Sverige anvisas ett s�rskilt
s�kerhetspolitiskt
regionalt ansvar f�r de baltiska l�nder som inte kommer med i Nato. Vi
kommer inte att ta ett s�dant ansvar." - - - "Det f�r inte bli s� att Nato s�ger
nej till medlemskap, och outsagt d�rmed f�r �ver ansvaret till n�gon annan
konstellation med l�nderna runt �stersj�n. Det vill vi absolut inte."
Det �r klart att regeringens st�ndpunkter �r sv�ra att f�rena. � ena sidan
vill man att Sverige skall spela en aktiv roll i �stersj�samarbetet, � den andra
drar man sig f�r vissa av konsekvenserna. Sverige h�r hemma i de
europeiska samarbetets alla delar. I detta inkluderas ocks� medlemskap i
WEU och Nato. Nato har efter det kalla kriget delvis f�r�ndrat sin roll. Kvar
finns den milit�ra s�kerhetens k�rna, med alliansf�rpliktelser mellan med-
lemsl�nderna. D�rtill har kommit en allt viktigare politisk och s�kerhets-
politisk roll f�r Nato. Utan Nato saknar Europa strukturer f�r att agera i
fredsbevarande och fredsskapande operationer av st�rre dignitet. Nato �r
ocks� nytt i den meningen att organisationen ut�kas. Polen, Ungern och
Tjeckien - alla gamla Warsawapaktsstater - �r p� v�g in i organisationen.
Den milit�ra alliansfriheten �r ett medel i svensk s�kerhetspolitik, den �r inte
ett m�l. I varje tid m�ste Sverige v�lja den v�g som b�st gynnar v�r
s�kerhetspolitiska situation och bidrar till stabilitet i v�r del av v�rlden.
N�r Sverige skall s�ka medlemskap �r dock en l�mplighetsfr�ga. Mycket
talar f�r att det b�r ske tillsammans med Finland och med respekt f�r de
baltiska staternas situation. Deras s�kerhetspolitiska l�ge kr�ver analys och
h�nsyn.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen hos regeringen beg�r en redovisning av de insatser som
hittills gjorts i �stersj�omr�det i enlighet med vad som anf�rts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vikten av att
Sverige verkar f�r att lyfta fram �stersj�perspektivet inom EU:s olika
program och samarbetsomr�den,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om den s.k. �stersj�miljardens brister,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om vikten av att Sverige verkar f�r att st�dja de baltiska l�ndernas
f�rberedelser f�r EU-medlemskap,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om vikten av att Sverige agerar f�r att den f�rest�ende utvidgningen
av EU realiseras och f�ljs av nya utvidgningsomg�ngar,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om svenskt medlemskap i Nato.