Den nordiska identiteten bygger p� stor spr�klig och kulturell
samh�righet. Likartade historiska erfarenheter har lett till att
reformationen, demokratin och den sociala v�lf�rden inf�rts
p� likartat s�tt i de olika nordiska staterna. De nordiska
l�nderna har dessutom likartade demografiska och
milj�m�ssiga f�rh�llanden.
Det nordiska samarbetet bygger p� en genuin v�rdegemenskap mellan fem
l�nder och tre sj�lvstyrande omr�den i Norden. Det ger samarbetet b�de en
djup folklig f�rankring och en unik legitimitet. Styrkan i det nordiska
samarbetet bygger inte minst p� att det vilar p� omfattande n�tverk p� alla
niv�er. Det politiska samarbetet mellan regeringarna och inom Nordiska
r�det har sin motsvarighet p� kommunal niv� genom v�nortssamarbetet och
andra organisationer med l�ng tradition p� gr�ns�verskridande verksamhet
p� individuell och p� folklig niv� genom F�reningen Norden. I en tid d�
anslagen till nordiskt samarbete skurits ned, dessv�rre p� svenskt initiativ,
b�r regeringen unders�ka m�jligheterna att kompensera bortfallet genom att
�ka samverkan mellan de officiella samarbetsorganen och frivilligorganisa-
tioner t ex F�reningen Norden. Vi vill i detta sammanhang uttala f�r-
hoppningen att besparings�tg�rderna nu �r avslutade.
V�lf�rden
Till den nordiska v�rdegemenskapen h�r att vi ser v�lf�rden
som politikens m�l. D�rom �r vi i varje fall i princip eniga i
alla politiska partier i Norden. Partier som har sitt ursprung i
folkr�relser, vare sig de ideologiskt grundar sig p� kristna
v�rderingar eller p� ett mer utilitaristiskt syns�tt, har alla
individens v�lf�rd som grundv�rdering. I den bem�rkelsen
brukar vi s�ga att de liberala v�rderingarna har vunnit �ver
hela f�ltet.
V�lf�rd �r mycket mer �n att f�rdela skattemedel till ekonomiskt svaga
grupper. Det handlar om att f� en rad behov tillfredsst�llda. V�lf�rd betyder
ocks� frihet fr�n tv�ng och m�jligheter att ha ett arbete att f�rs�rja sig p�.
M�nga behov �r b�de angel�gna f�r medborgaren och l�mpliga eller m�jliga
att hantera i det gemensamma. Den nordiska v�ldf�rdsmodellen med
omfattande behov tillgodosedda genom skattefinansiering eller obligatoriska
avgifter �r st�lld under debatt. Nordenutskottet i Nordiska r�det har d�rf�r
tillsatt en arbetsgrupp f�r att n�rmare granska framtiden f�r den nordiska
v�lf�rdsmodellen. Arbetsgruppen, d�r en av undertecknarna �r ordf�rande,
har nyligen presenterat en rapport och planerar ocks� att anordna en
temakonferens om den nordiska v�lf�rdsmodellen.
Arbetsgruppen kom fram till att man m�se st�lla ett antal krav p�
v�lf�rdssystemen. Den fann en tendens att tryggheten och tilltron till
systemet minskat och inte l�ngre upplevs som lika sj�lvklar. Detta skapar
oro, s�rskilt hos �ldre. Unga m�nniskor har en delvis annan syn och andra
krav p� v�lf�rd. Milj�n st�r t.ex. i fokus. M�nga grundl�ggande fr�gor st�lls i
rapporten, t.ex. skall v�rd och omsorg finansieras. Kan h�gre skatter
accepteras eller h�jda avgifter? Kan �kat inslag av behovspr�vning bli
aktuellt? Kommer den offentliga sektorn att klara den framtida v�rden och
omsorgen eller kommer delar, och i s� fall vilka, att l�ggas �ver p� privata
och kooperativa intressenter? Hur blir det med m�jligheten att v�lja sj�lv?
Kommer anh�riga att beh�va bidra med mer omsorg f�r att tillfredsst�lla de
�kande behoven? Skall transfereringssystemen g�lla alla eller m�ste det bli
fler selektiva inslag, som i Finland, och fler privata och/eller kooperativa
alternativ?
Vidare p�pekas att n�r system och beslut f�rs ner p� lokal niv� f�rlorar
man i enhetlighet, kvalitet och i viss m�n valfrihet. D�remot kan man n� en
b�ttre anpassning till individers speciella behov. Ju mer komplexa
v�lf�rdssystemen blir desto sv�rare blir �verblickbarheten. F�rre st�dformer
och regler kan � andra sidan minska omfattningen av st�den. En av
slutsatserna �r att sambandet mellan r�ttigheter och skyldigheter f�r den
enskilde m�ste �teruppr�ttas.
Vidare st�lls bl.a. fr�gan hur besparingar p�verkar tryggheten och
utvecklingen, t.ex. hur barnbidrag och f�r�ldraf�rs�kringen p�verkar barna-
f�dandet.
Milj�n tas upp i n�gra punkter, t.ex. vilka omst�llningar som m�ste g�ras
f�r att n� ett ekologiskt h�llbart samh�lle och hur man kan utveckla "gr�na
jobb".
Det p�pekas att samh�llsmilj�n och d�rmed den sociala milj�n blivit
annorlunda i m�nga fall. V�ldet �kar. Tillg�ng till och missbruk av alkohol
och narkotika g�r allt l�ngre ner i �ldersgrupperna. Oron f�r den egna
v�lf�rden blir starkare. Den �ldre generationen oroas inte bara av v�ldet utan
ocks� av att inte f� en trygg �lderdom med tillg�ng till omsorg och v�rd vid
behov. D�rf�r st�ller arbetsgruppen fr�gorna hur man utvecklar deltagandet,
ansvaret och gemenskapen f�r att f�rebygga droger och brott och hur man
kan v�nda utvecklingen av v�ld b�de i ungdomsgrupper och mot �ldre.
Arbetsgruppen f�resl�r en rad initiativ under h�sten 1997 och v�ren 1998.
Det �r viktigt att betona att v�lf�rdsdebatten �r en fortg�ende process p�
olika niv�er och inom olika omr�den. Nordenutskottet b�r bidra till en aktiv
debatt och l�ta utarbeta underlag f�r en eventuell temakonferens i mars 1999
om den nordiska v�lf�rden p� 2000-talet.
Flyktingpolitiken
Det finns ett samband mellan den f�rs�mrade v�lf�rden och
medborgarnas attityd till invandrare och flyktingar. Den
allvarliga flyktingsituationen accentuerar de problem som
vid m�nga tillf�llen tagits upp mellan Nordiska r�dets
d�varande juridiska utskott och ministerr�det, n�mligen
migrations- och flyktingproblematiken. M�nga l�nder i
V�steuropa har inf�rt sk�rpt lagstiftning och praxis vad
g�ller uppeh�llstillst�nd av humanit�ra sk�l och asyl. Denna
sk�rpta inst�llning kommer i konflikt med den traditionella
solidaritet med m�nniskor i n�d som vi bek�nner oss till i
Norden och tenderar att s�tta andra l�nder under �kad press.
Skydd f�r s� m�nga flyktingar som m�jligt kombinerat med strategier f�r
att eliminera orsakerna till flykt m�ste vara det centrala i en gemensam och
human flyktingpolitik. Inte minst inom EU diskuteras ansvarsf�rdelning
mellan l�nderna f�r flyktingar. �ven mellan de nordiska l�nderna finns det
stora skillnader i regel och praxis vad g�ller flyktingmottagning.
Nordiska r�det har antagit ett stort antal rekommendationer p� detta
omr�de, t.ex. om enhetlig utl�nningslagstiftning, samordnad utl�nningslag-
stiftning och utl�nningspolitik, enhetliga viseringsregler i de nordiska
l�nderna och samarbete inom flyktingpolitiken.
Trots de insatser som under ministerr�det har gjorts inom den nordiska
samr�dsgruppen f�r flyktingfr�gor (BSHF) och det s.k. migrationsutskottet
�terst�r mycket arbete f�r att f� till st�nd b�ttre samordning av politiken och
ansvarsf�rdelning f�r flyktingar inom Norden.
Flyktingpolitiska fr�gor ses i de nordiska l�nderna som en rent nationell
angel�genhet men det flyktingpolitiska samarbetet mellan l�nderna har
st�rkts genom bildandet av samr�dsgruppen. Samarbete har f�rekommit om
s�rskilt integration och information inom ramen f�r den nordiska
kontaktgruppen f�r migrationsfr�gor. Samarbete har p�g�tt inom ramen f�r
Nordiska utl�nningsutskottet som behandlar utl�nningskontroll och fr�gor
r�rande det nordiska passomr�det.
Nordenutskottet har behandlat ett medlemsf�rslag om flyktingpolitik och
f�resl�r att Nordiska r�det rekommenderar de nordiska l�ndernas regeringar
att verka f�r en mer human och helhetsorienterad flyktingpolitik i Norden
och Europa,
att verka f�r inr�ttandet av en europeisk ordning baserad p� en rimlig
ansvarsf�rdelning mellan EES-l�nderna till skydd f�r de
personer/grupper som f�rdrivits p� grund av v�pnad konflikt eller
kr�nkningar av m�nskliga r�ttigheter och som inte omfattas av FN:s
flyktingkonvention. Ordningen b�r �ven omfatta f�rebyggande insatser
samt prioritera hj�lp i n�romr�det,
att i internationella fora (EU, Europar�det och FN) verka f�r att i varje
enskild konflikt uppn� enighet om n�r tillf�lliga flyktingar kan anses vara
permanenta samt
att aktivt verka f�r ytterligare samordning av regelverk och asylpraxis i
syfte att f� en b�ttre ansvarsf�rdelning av flyktingar i Norden.
Vi ser fram emot r�dets behandling av detta f�rslag och mot
att regeringarna uppfyller den rekommendation som r�det
v�ntas anta.
Finska spr�kets st�llning
I ett annat medlemsf�rslag f�resl�r mittengruppen en
rekommendation till Sveriges regering
att underteckna Europar�dets konventiom om regionala spr�k och
minoritetsspr�k och garantera det finska spr�ket en status som
minoritetsspr�k i hela landet.
Bakgrunden h�rf�r �r att viceordf�randen f�r Finlands
delegation i Nordiska r�det p�pekat att n�r den
samh�llsekonomiska situationen f�rs�mrats, drabbar
besparingarna de finskspr�kiga verksamheterna i
kommunerna i Sverige. Finsk undervisning minskar, daghem
l�ggs ner, social-, psyk- och �ldringsv�rd dras in.
Nedsk�rningarna drabbar s�rskilt h�rt den finska minoriteten
- en befolkningsgrupp som �nd� v�sentligt bidragit till
uppbyggnaden av v�lf�rden i landet under de senaste
decennierna. Trots att Sveriges regering tidigare har givit
uttryck f�r att finska spr�ket har en s�rst�llning inom olika
sektorer i samh�llet visar de erfarenheter den finskspr�kiga
befolkningen har att det finns mycket bristande kunskaper
ute i kommunerna om vad denna s�rst�llning betyder.
R�rlighet �ver gr�nserna
En smidigt fungerande gr�nstrafik underl�ttar enskilda
m�nniskors vardag och uppr�tth�ller mellanfolkligt
samarbete i gr�nsregionerna. V�l fungerande gr�nsrutiner �r
n�dv�ndiga f�r s�v�l norska som svenska gr�nsregioner som
ofta har en infrastruktur av glesbygdskarakt�r.
Vi ser d�rf�r med tillfredsst�llelse att Danmark, Finland och Sverige f�tt
observat�rsstatus i relation till Schengen�verenskommelsen liksom EES-
l�nderna Island och Norge i avvaktan p� ett samarbetsavtal. Att infria den
fria r�rligheten enligt Maastrichtf�rdraget och avskaffa gr�nskontrollerna
kr�ver en �msesidig tillit, n�got som det nordiska samarbetet och de nordiska
n�tverken lagt en grund f�r i Norden.
I Nordiska r�det har problemen f�r dem som bor p� ena sidan om en
nordisk gr�ns och arbetar p� den andra varit som en f�ljetong i mer �n 20 �r.
Oftast har det g�llt skatteproblem n�r man haft inkomst p� ena sidan gr�nsen
och varit folkbokf�rd p� den andra. Det har ocks� g�llt problem med
beskattning av fastigheter och fordon. Vid flera sessioner har fr�gor st�llts
till ministerr�det vilka �tg�rder man avsett att vidta f�r att l�sa
gr�nsg�ngares
problem. Senast har det g�llt att k�ra utlandsregistrerade fordon �ver
gr�nsen. Det har b�de r�rt sig om r�tten att tillf�lligt �vernatta p�
arbetsplatsen utan att f� sin bil beslagtagen och r�tten att passera en nordisk
landgr�ns med sin tj�nstebil. Den g�ngen har regeringarna h�nvisat till
sm�rre anpassningar av reglerna f�r anv�ndning av utlandsregistrerade
personbilar, inneb�rande entydiga kriterier f�r fastst�llande av hemvist. Men
man erk�nde ocks� att problemet inte var l�st f�r alla gr�nspendlare och att
det inte heller kunde l�sas utan att man till�mpade n�gorlunda lika avgifter
f�r personbilar i de nordiska l�nderna, vilket knappast var aktuellt. M�nga
hade kanske hoppats att gemensamt intr�de i EU skulle uppl�st alla dessa
sv�righeter och problem men s� blev inte fallet. Vi har emellertid b�de den
nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet, som avser fri r�rlighet f�r
arbetskraft, kapital, varor och tj�nster att h�nvisa till. Vi vill d�rf�r anmoda
regeringen att utnyttja de avtalsverk som finns f�r att �stadkomma l�sningar
p� kvarst�ende konkreta problem som f�rsv�rar f�r nordbor att bos�tta sig
och arbeta i annat nordiskt land. Kvarst�ende sv�righeter strider ju b�de mot
andan i den fria nordiska arbetsmarknaden och EES-avtalet som alla
nordiska l�nder deltar i.
TV-samarbetet
F�r n�got mer �n ett �r sedan uttalade de nordiska
satsministrarna att helt avg�rande f�r det nordiska
samarbetet �r f�rm�gan att f�rst� varandra. Det �r
dokumenterat att svenskarna �r s�mst p� att f�rst� andra
nordiska spr�k. Om inte det nordiska samarbetet skall
�ventyras, m�ste vi bygga upp ett helt annat kunnande �n det
som vi har nu. F�r detta syfte �r TV-programmen en mycket
viktig v�g.
Det �r inte tekniken som hindrar oss i Sverige att f�lja grannl�ndernas TV-
program. Om m�jligheterna togs tillvara fullt ut, skulle mer �n h�lften av alla
svenska hush�ll nu kunna se de norska och danska motsvarigheterna till
Kanal 1, TV2 och TV4.
I verkligheten har dock bara 4 % av de svenska TV-tittarna tillg�ng till de
norska programmen. 11 % kan se de danska och 8 % den kombinerade
finska kanalen, som s�nds i olika kabel-TV-n�t. D�rf�r m�ste regeringen
agera f�r att �ka m�jligheterna f�r svenska hush�ll att ta del av ett nordiskt
TV-utbud och d�rmed medverka till att st�rka den nordiska spr�kf�rst�elsen.
Detta beh�ver inte medf�ra kostnader utan �r en fr�ga om politisk vilja.
F�reningen Norden
Frivilligorganisationerna �r den breda folkliga bas som det
nordiska samarbetet vilar p�. Den prioritering av
kulturomr�det som Nordiska ministerr�det givit uttryck f�r
skulle f� st�rre effekt om den kompletteras med insatser f�r
att stimulera det folkliga engagemanget och
organisationslivets insatser.
I och med att Nordiska r�dets r�dssekretariat f�rra �ret flyttade fr�n
Stockholm till K�penhamn saknas i Stockholm en ut�triktad nordisk
informationsverksamhet. D�rf�r tog F�reningen Norden initiativ till ett
Nordens Informationscentrum, Arena Norden, som inledde sin verksamhet i
slutet av 1995. Arena Norden verkar f�r att synligg�ra det nordiska
samarbetets merv�rde och resultat f�r allm�nhet, organisationer och
n�ringsliv. Detta g�ller s�v�l det officiella nordiska samarbetet som det breda
folkliga.
Arena Norden v�nder sig till en nordiskt intresserad allm�nhet och till de
personer som �r intresserade av det nordiska f�reningslivet. Ut�ver detta
prioriteras l�rare och elever i grundskolan som f�r l�romedel och m�jlighet
till informationss�kning p� det nordiska skoldatan�tet. Vidare f�r ungdomar
information om studiestipendier och m�jligheter att sommarjobba i ett
grannland, och studenter och forskare f�r hj�lp med informationss�kning och
kontakter i de nordiska l�nderna. Nordiska invandrare kan l�sa tidningar och
l�na b�cker p� sitt mordersm�l samt f� hj�lp med formella kontakter i
praktiska �renden.
Nordiska r�dets svenska delegation har nyligen slutit ett samarbetsavtal
med Arena Norden som inneb�r att Arena Norden �vertar en stor del av den
informationsverksamhet som f�rut handhafts av delegationens sekretariat.
F�r dessa arbetsuppgifter betalar delegationen 25 000 kronor per kvartal.
Detta avtal b�r h�lsas med tillfredsst�llelse d� det inneb�r en viss
kompensation f�r de nedsk�rningar p� personalsidan som drabbat
delegationen under de senaste �ren. Det �r d�rf�r av st�rsta vikt att Arena
Norden bibeh�lls och ges allt st�d.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om initiativ f�r att f�ra vidare den nordiska debatten om v�lf�rden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om en b�ttre samordning av de nordiska l�ndernas flyktingpolitik,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om finska spr�kets st�llning i Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om uppf�ljning av gr�nsg�ngares problem i avsikt att fr�mja �kad
r�rlighet och smidigt "vardagsumg�nge" �ver landgr�nserna,1
5. att riksdagen hos regeringen beg�r att de f�r�ndringar g�rs som
erfordras f�r att nordiska l�nders public service-kanaler skall kunna ses i
andra nordiska l�nder,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �tg�rder f�r att stimulera engagemanget inom s�v�l F�reningen
Norden som andra organisationer verksamma p� folklig niv�,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att verksamheten vid Arena Norden - som �r en v�sentlig del av
den nordiska informationen i Sverige - s�kras.
Stockholm den 4 oktober 1997
Elver Jonsson (fp)
Anne Wibble (fp)
1 Yrkande 2 h�nvisat till SfU.