1 Fordonsminor
Sverige har f�tt kritik fr�n frivilligorganisationerna f�r sitt agerande under f�rberedelserna till Oslof�rhandlingarna. Framf�r allt handlar det om synen p� vilka minor som skall klassas som en personmina. Den svenska regeringens st�ndpunkt var och �r att sj�lva definitionen av antipersonella minor skall undantas fr�n bl.a. fordonsminor. Vi har tidigare kritiserat regeringen f�r detta (se bl.a. motion 1996/97:U18) och framf�rt f�rslag om att truppminor med r�jningsskydd skall betraktas som antipersonella minor.
1.1 Grundl�ggande �taganden och definitioner
I konventionens artikel 2 punkt 1 definieras antipersonell mina som en mina som �r konstruerad att explodera genom en persons n�rvaro, n�rhet eller kontakt och som f�rs�tter en eller flera personer ur stridbart skick. Samtidigt sl�s i definitionen fast att minor som �r konstruerade f�r att explodera genom ett fordons - och inte en persons - n�rvaro, n�rhet eller kontakt och som �r f�rsedda med r�jningsskydd inte skall betraktas som antipersonella minor som en f�ljd av att de �r f�rsedda med s�dant skydd.
1.2 Efterlevnad
I enlighet med artikel 13 f�r en part n�r som helst efter konventionens ikrafttr�dande f�resl� �ndringar i denna. �ndringsf�rslaget skall framf�ras till depositarien, som skall meddela alla parter och inh�mta deras yttrande �ver huruvida en �ndringskonferens b�r sammankallas f�r att ta st�llning till f�rslaget.
1.3 V�rt f�rslag
Vi vill i f�rsta hand klassa fordonsminor som antipersonella. Vi anser att en mina som exploderar genom en m�nniskas r�relse eller agerande �r att betrakta som en truppmina/antipersonell mina. Vi f�resl�r d�rf�r att formuleringen, som sl�s fast i definitionens senare del i artikel 2, om att "minor som �r konstruerade f�r att explodera genom ett fordons - och inte en persons - n�rvaro, n�rhet eller kontakt och som �r f�rsedda med r�jningsskydd inte skall betraktas som antipersonella minor som en f�ljd av att de �r f�rsedda med s�dant skydd" skall tas bort. Regeringen b�r snarast f�resl� en �ndring i konventionen.
2 Strafflagstiftning
2.1 En ny staffbest�mmelse inf�rs
Regeringen f�resl�r att en ny straffbest�mmelse inf�rs i brottsbalken. Brottet ben�mns olovlig befattning med minor.
Vi f�resl�r i likhet med Svenska R�da Korset att rekvisitet "v�sentligt" skall utg� och att det, f�r att ett brott mot den f�reslagna straffbest�mmelsen skall anses som grovt, �r tillr�ckligt att g�rningen bidragit till att antipersonella minor kommit att anv�ndas p� s�tt som inneburit fara f�r m�nniskors liv eller h�lsa.
2.2 F�rs�k, f�rberedelse, st�mpling och medverkan till brott
Regeringen anser att det inte finns sk�l till att straffbel�gga olovlig befattning med minor �ven p� f�rs�ks-, f�rberedelse- eller st�mplingsstadiet.Vi, som �r av en annan uppfattning, f�resl�r att straffbarheten f�r olovlig befattning med minor skall omfatta �ven g�rningar p� f�rs�ks-, f�rberedelse- och st�mplingsstadiet.
3 Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige skall verka f�r en �ndring i konventionen i enlighet med vad som anf�rts under rubriken Fordonsminor,
2. att riksdagen beslutar om s�dan �ndring i brottsbalken att rekvisitet "v�sentligt" utg�r,
3. att riksdagen beslutar om s�dan �ndring i brottsbalken att olovlig befattning med minor �ven straffbel�ggs p� f�rs�ks-, f�rberedelse- och st�mplingsstadiet.
Stockholm den 9 juni 1998
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Eva Go�s (mp)
Eva Zetterberg (v)
Jan Jennehag (v)