Det finns anledning att med tillfredsst�llelse notera att en �verv�ldigande majoritet av v�rldens stater nu har st�llt sig bakom f�rdraget. Av framst�llningen i regeringens proposition 1997/98:174 om ett f�rbud mot k�rnspr�ngningar framg�r det tydligt att det f�rslag till f�rdragstext som f�religger f�rsigg�tt under en turbulent period i den internationella politiska utvecklingen, att det tagit l�ng tid och kr�vt stora anstr�ngningar att utarbeta. Sveriges regering har lagt ned mycket arbete p� att f� fram ett f�rdrag som kan samla ett stort antal stater som undertecknare.
Det var emellertid med stor best�rtning som vi mottog meddelandet att tv� stater som inte undertecknat f�rdraget - och under f�rhandlingarna st�ndigt rest inv�ndningar mot olika f�rslag - i maj 1998 genomf�rde ett antal k�rnspr�ngningar. I den mots�gelsefulla sinnesst�mning av b�de framsteg och bakslag vill vi g�ra n�gra randanm�rkningar n�r det g�ller sj�lva f�rdragstexten.
Regeringens proposition b�r titeln Sveriges tilltr�de till F�renta Nationernas f�rdrag om fullst�ndigt f�rbud mot k�rnspr�ngningar. Denna rubrik �r vilseledande. Den �r vilseledande s�tillvida att det f�rbud som det talas om inte �r fullst�ndigt. Regeringen pekar sj�lv p� sidan 18, d�r man talar om Icke-spridningsavtalet och de s.k. tr�skelstaterna, och d�r man skriver: "F�rdraget har numera erh�llit i det n�rmaste universell anslutning. Fr�msta undantaget �r de tre tre s.k. tr�skelstaterna Indien, Pakistan och Israel."
P� ett f�rf�rande s�tt har under de senaste dagarna demonstrerats hur tv� stater - Indien och Pakistan - tr�tt �ver tr�skeln till k�rnvapensamh�llet. Det har skett p� ett ansvarsl�st och osolidariskt s�tt. Ansvarsl�st s�tillvida att det skett i ett omr�de fyllt av konflikter. Osolidariskt s�tillvida att man svikit den stora grupp l�nder som f�rbundit sig att avst� fr�n att utveckla k�rnvapen och utf�ra k�rnvapenprov.
Det �r utm�rkt att Sverige i FN:s s�kerhetsr�d tagit initiativ till ett kraftigt f�rd�mande av Indiens och Pakistans k�rnspr�ngningar. Men Sverige borde understryka sitt eget agerande �n skarpare �n vad som hittills skett. Statsr�det Pagrotsky har visserligen f�rklarat att Sverige inte skall ing� n�gra nya vapenaff�rer med Indien. Och statsminister G�ran Persson har uttalat sig p� likartat s�tt i fr�ga om Pakistan. "F�ljdleveranser" skall dock forts�tta menar regeringen. I sj�lva verket f�rvandlas d�rmed den svenska protesten till ett slag i luften. Ingenting kommer att i praktiken f�r�ndras j�mf�rt med dagens situation n�r det g�ller svensk krigsmaterielexport till Indien och Pakistan. Ty Indien och Pakistan kommer knappast att konkret m�rka av den svenska protesten i annat avseende �n i form n�gra skarpa formuleringar. Regeringen h�nvisar till att man vill visa omv�rlden att Sverige �r p�litligt och h�ller ing�ngna avtal. Fr�gan �r om det �r rimligt att f�ra ett s�dant resonemang mot tv� stater som p� ett s� uppenbart s�tt hotar v�rldsfreden. Begreppet "f�ljdleveranser" �r vidare, p� grund av bristande definition av vad som menas med detsamma, under utredning, varf�r det vore rimligt att �tminstone stoppa dessa leveranser tills man �r p� det klara med vad f�ljdleveranser �r f�r n�got.
Det vilseledande i propositionens rubrik blir inte mindre av att den tredje tr�skelstaten Israel idag bedriver en allt of�rsonligare linje gentemot palestinierna och mot den fredsprocess som inleddes f�r n�gra �r sedan. Denna utmanande h�llning i politiken kommer �ven till uttryck i Israels relationer till flera av sina grannl�nder i Mellan�stern. Den enda �terst�ende tr�skelstaten kan nu genom Indiens och Pakistans agerande frestas att inleda k�rnspr�ngningar. Den svenska regeringen m�ste i FN, i andra internationella sammanhang och genom direkta kontakter f�rhindra att Israel inleder k�rnspr�ngningar.
Av texten i propositionen framg�r klart att det inte handlar om ett i egentlig mening "fullst�ndigt f�rbud". P� sidan 15 i propositionen kan man l�sa: "Verksamhet som inte innefattar k�rnspr�ngningar, exempel dator- simuleringar och s.k. subkritiska experiment, omfattas inte av f�rdraget."
De subkritiska prov som det talas om i texten �r inte bara n�got som sker i eller med datorers hj�lp, vilket man l�tt kan f� intryck av. Dessa prov �r f�rkastliga av tv� sk�l. Dels �r syftet med dem f�rkastligt, eftersom proven g�r ut p� att utr�na f�rst�relseeffekten av vissa k�rnspr�ngningar, dels anv�nds plutonium vid dessa subkritiska prov.
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att man f�r att ge eftertryck �t sin protest mot de indiska och pakistanska k�rnvapenproven �ven stoppar all vapenexport till dessa l�nder, dvs. �ven s.k. f�ljdleveranser, 2. 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att den svenska regeringen i FN och andra internationella sammanhang agerar f�r att staten Israel inte skall inleda k�rnspr�ngningar, 4. 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att det i propositionen Sveriges tilltr�de till F�renta Nationernas f�rdrag om fullst�ndigt f�rbud mot k�rnspr�ngningar �ven b�r f�resl�s ett f�rbud mot subkritiska prov.. 11F Stockholm den 8 juni 1998
Eva Zetterberg (v)
Jan Jennehag (v) Bodil Francke Ohlsson (mp) Eva Go�s (mp)