med anledning av skr. 1997/98:147 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1997
Motion till riksdagen
1997/98:U65
av Gudrun Schyman m.fl. (v)
med anledning av skr. 1997/98:147 Redog�relse f�r den svenska krigsmaterielexporten �r 1997
Mot svensk
krigsmaterielexport
Sammanfattning
Svensk krigsmaterielexport �r enligt lag f�rbjuden. Att den
�nd� f�rekommer beror p� att undantag kan medges.
Grundtanken i den svenska lagstiftningen �r dock det
generella f�rbudet. F�rekomsten av ett generellt f�rbud
inneb�r rimligen att man skall vara starkt restriktiv n�r det
g�ller undantagen. Undantagen f�r inte bli s� m�nga eller
reglerna f�r undantag s� vaga och oklara att sj�lva
grundtanken med det generella f�rbudet undergr�vs eller
framst�r som meningsl�s. Av de exempel som vi framf�r
framg�r att regelverket f�r den svenska
krigsmaterielexporten har lett till en praxis, som hotar att
sluta i principl�shet. Resultatet bli lidanden f�r dem som
uts�tts f�r de exporterade krigsmaterielens verkningar och �r
f�rnedrande f�r s�v�l svenska folket, f�r dess regering som
f�r dem som har att f�rsvara exporten av krigsmateriel.
V�nsterpartiet verkar f�r att all svensk export av krigsmaterielexport
successivt skall upph�ra. P� kort sikt �r v�rt m�l att �stadkomma en mer
restriktiv lagstiftning och att se till att nuvarande riktlinjer tolkas korrekt.
Export av krigsmateriel till l�nder som Indonesien, Indien, Pakistan,
Brasilien m.fl. b�r uteslutas. Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
Det svenska regelverket
Att fr�n Sverige exportera krigsmateriel �r f�rbjudet.
Dispenser kan dock beviljas av regeringen. N�r det g�ller
dispenser skall man under vissa omst�ndigheter vara s�rskilt
restriktiv. Regelverket n�r det g�ller krigsmateriel f�r strid
s�ger att s�dan materiel inte b�r levereras till
- stat som befinner sig i v�pnad konflikt med annan stat, oavsett om
krigsf�rklaring har avgetts eller ej;
-
- stat som �r invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till
v�pnad konflikt;
-
- stat som har inre v�pnade oroligheter
-
- stat d�r det f�rekommer omfattande och grova kr�nkningar av
m�nskliga r�ttigheter.
-
Tillst�nd f�r utf�rsel av �vrig krigsmateriel b�r d�remot
enligt riktlinjerna kunna ges om
- mottagarlandet inte befinner sig i v�pnad konflikt med annan stat;
-
- mottagarlandet inte har inre v�pnade oroligheter;
-
- det i mottagarlandet inte f�rekommer omfattande och grova
kr�nkningar av m�nskliga r�ttigheter.
-
Trots dessa regler har man varje �r kunnat konstatera att
svenska krigsmateriel hamnat i l�nder dit de rimligen inte
borde kommit. S� har det �ven varit under 1996. Det
framg�r om man granskar regeringens skrivelse 1996/97:
138.
V�nsterpartiet anser att den uppdelning som g�rs i regelverket mellan
krigsmateriel f�r strid och �vrig krigsmateriel �r b�de ol�mplig och vilse-
ledande. Den �r vilseledande s� till vida att den ger intryck av att �vrig
krigs-
materiel inte �r farlig eller hotfull. D�rigenom skapar den felaktiga f�re-
st�llningar om den svenska krigsmaterielexporten. Eftersom denna uppdel-
ning inte har n�got att g�ra med de effekter materielen har n�r det g�ller att
�stadkomma m�nskliga lidanden skall inte skilda regler f�r dem g�lla. De
regler som g�ller f�r krigsmateriel f�r strid skall �ven till�mpas f�r �vrig
krigsmateriel. Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
Demokrati som element i en
restriktiv
krigsmaterielexportpolitik
Restriktioner i de svenska riktlinjerna f�r krigmaterielexport
omfattar endast brott mot m�nskliga r�ttigheter,
konfliktsituationer d�r freden hotas och krig. Ett utm�rkande
drag i svensk utrikespolitik som blivit alltmer framtr�dande
under senare �r �r att Sverige underst�tt kampen f�r
demokrati och p� olika s�tt s�kt underst�dja demokratiska
krafter och en demokratisk utveckling i olika delar av
v�rlden. I konsekvens med en s�dan politik borde Sverige
inte bedriva en krigsmaterielexportpolitik som inneb�r att
man exporterar krigsmateriel till diktaturer. En s�dan politik
skulle t.ex. inneb�ra att man inte exporterade krigsmateriel i
Oman, ett land som i praktiken styrs av en env�ldig sultan.
Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
Krigsmaterielexportens roll
och st�llning
Krigsmaterielindustrin har i m�nga tekniskt utvecklade
l�nder en viktig roll som mottagare av kvalificerade
samh�llsbest�llningar. S� �ven i Sverige. Produktionen
kr�ver st�ndig tillg�ng till kapital, forskning och avancerad
teknikutveckling. H�r �r de s.k. marknadskrafterna
otillr�ckliga. Verksamheten �r, p� grund av sin natur,
finansierad med offentliga medel.
Mot bakgrund av sambanden mellan krigsmaterielf�rs�ljning, krig och
flyktingstr�mmar har V�nsterpartiet under m�nga �r f�reslagit en successiv
avveckling av den svenska krigsmaterielexporten. Svensk export ing�r som
en del i en ond cirkel. Krigsmateriel s�ljs och sprids �ver v�rlden - legalt
eller illegalt. Ben�genheten att l�sa konflikter med dessa krigsmateriel �kar.
Flyktingstr�mmar orsakade av krig skapas. Nya konflikter uppst�r sedan i sin
tur till f�ljd av flyktingstr�mmarna.
Sveriges viktigaste bidrag till anstr�ngningarna att f� stopp p� denna onda
cirkel vore att upph�ra med krigsmaterielexporten och inleda en omvandling
av den svenska krigsmaterielindustrin. V�nsterpartiet anser att en successiv
avveckling av exporten, inkluderande ett utarbetande av omst�llningspro-
gram f�r industrin, b�r inledas snarast. M�let f�r Sveriges politik n�r det
g�ller krigsmaterielexporten m�ste vara att denna helt upph�r.
F�rsvarsindustrin har f�rklarat att man inom EU m�ste h�vda sig gentemot
den amerikanska dominansen n�r det g�ller krigsmaterielproduktion, bland
annat genom att man inom EU underl�ttar f�retagsfusioner, utformar
gemensamma regler f�r upphandling av f�rsvarsmateriel m.m. Det finns
ocks� id�er och f�rslag om gemensamma regler f�r vapenexporten. (F�r-
svarsindustrin, nr 2, 1997)
V�nsterpartiet kr�vde i samband med f�rra �rets skrivelse att regeringen
�ven i EU-sammanhang m�ste verka f�r en mer restriktiv h�llning i fr�gor
om krigsmaterielexporten fr�n hela EU-omr�det.
EU:s utrikesministrar kom den 25 maj 1998 �verensom en uppf�randekod.
Denna �verenskommelse kommer dock att formellt antas f�rst den 8 juni
1998. Enligt denna �verenskommelse b�r, enligt vad som meddelats i svensk
press, f�ljande g�lla:
- Ett EU-land b�r inte s�lja krigsmateriel till en regering som kan antas
anv�nda den f�r att f�rtrycka sin egen befolkning.
-
- Krigsmaterielk�paren b�r respektera m�nskliga r�ttigheter, och krigs-
materielen b�r inte s�ljas om den kan medf�ra krig eller oro i
k�parlandets region.
-
- Ett EU-land som avsl�r en beg�ran om vapenk�p skall informera
�vriga EU-l�nder och f�rklara varf�r.
-
- Om ett annat EU-land �nd� vill s�lja, m�ste det land som avslagit
beg�ran informeras.
-
- En g�ng om �ret ska samtliga EU-l�nder skriva en rapport om sina
vapenaff�rer.
-
Denna uppf�randekod kan - om den �r korrekt refererad -
betraktas som ett framsteg. Den �r dock inte bindande utan
har karakt�ren av rekommendation. Ett land som bryter mot
uppf�randekoden drabbas inte av n�gra repressalier.
F�ljaktligen anser V�nsterpartiet att den uppf�randekod som
g�ller f�r EU-l�nderna inte b�r stanna vid en
rekommendation. Man m�ste forts�tta arbetet med
uppf�randekoden, s� att den blir mer restriktiv och bindande.
Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
Under senare tid har det �ven b�rjat v�xa fram ett samarbete mellan
svenska f�retag och f�retag i andra EU-l�nder n�r det g�ller produktion av
krigsmateriel. �ven i detta sammanhang m�ste svenska regler f�r krigs-
materielexport g�lla. Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
Regeringens skrivelse
Av regeringens skrivelse framg�r det att den totala svenska
krigsmaterielexporten uppgick till ett v�rde av 3 101
miljoner kronor (krigsmateriel f�r strid 939 miljoner och
2 162 miljoner �vrig krigsmateriel). Krigsmaterielexporten
�kade med 0,5 % j�mf�rt med f�reg�ende �r. Den totala
varuexporten �kade samtidigt med 10,9 %. V�rdet av under
1997 beviljade utf�rseltillst�nd har �kat j�mf�rt med
f�reg�ende �r fr�n 2 859 miljoner till 5 061 miljoner kronor.
Beviljade utf�rseltillst�nd s�ger n�got om hur exporten
kommer att utvecklas under kommande �r.
Med vetskap om att krigsmaterielexporten fluktuerat kraftigt �r fr�n �r
inger det sistn�mnda dock inte s�rskilt stora f�rhoppningar om framtiden.
Detta alldeles s�rskilt som de regler som �r avsedda att g�lla f�r krigs-
materielexporten fortfarande fungerar d�ligt eller till�mpas illa.
Krigsmaterielexportens
ekonomiska betydelse
Krigsmaterielexport utg�r en viktig del av den svenska
exporten. Krigsmaterielexportens anh�ngare framh�ller ofta
att den spelar en viktig roll n�r det g�ller att finansiera det
svenska f�rsvaret och att utveckla teknisk kompetens p� h�g
niv�. Samtidigt framh�ller dess anh�ngare, n�r exporten
uts�tts f�r kritik, att svensk krigsmaterielexport �r strikt
reglerad och att andra, mer samvetsl�sa l�nder skulle ta �ver
st�rre delar av marknaden, om Sverige minskade sin export.
Krigsmaterielproduktion skapar syssels�ttning och bidrar till teknisk
utveckling av produktion f�r civila �ndam�l. Antalet sysselsatta i krigs-
materielindustrin �r sjunkande och utg�r idag cirka 15 000 personer.
Syssels�ttningen som argument f�r krigsmaterielproduktion inneh�ller en
oh�llbar kombination av ansvarsk�nsla och total fr�nvaro av ansvar. Man tar
ansvar f�r syssels�ttningen i Sverige samtidigt som man f�rtr�nger det
faktum att all krigsmaterielproduktion i grunden �r destruktiv och ett stort
sl�seri med samh�llets resurser. Man f�rtr�nger de effekter som krigs-
materielen har p� dem som drabbas av de vapen som Sverige exporterat.
F�r att vidmakth�lla krigsmaterielexporten tvingas man g�ng p� g�ng
omtolka, omskriva, nytolka och omformulera begrepp och best�mmelser f�r
att krigsmaterielexporten skall kunna fortg�. Men i Sverige finns en stark
opinion mot krigsmaterielexporten. Det finns inflytelserika fredsorganisa-
tioner som vid flera tillf�llen medverkat till att f�rhindra eller avsl�ja
krigs-
materielexport som stridit s�v�l mot lagstiftning som god moral.
I detta f�lt mellan krafter som �nskar uppr�tth�lla krigsmaterielexporten
och krafter som efterstr�var att f�rverkliga det generella f�rbudet mot svensk
krigsmaterielexport - eller �tminstone uppn� en stark restriktivitet n�r det
g�ller undantagen fr�n detta generella f�rbud - man�vrerar den svenska
regeringen.
Med anledning av regeringens skrivelse Redog�relse f�r den svenska
krigsmaterielexporten �r 1997 (Skr. 1997/98:147) finns det p� ett antal
punkter anledning till kritik.
Begreppet f�ljdleveranser
I samband med f�rra �rets skrivelse ang�ende
krigsmaterielexporten pekade V�nsterpartiet p� att
till�mpningen av begreppet f�ljdleveranser i fallet
Indonesien lett fram till en situation som blivit alltmer
generande f�r Sveriges anseende. Suhartoregimen hade
bedrivit ett m�ng�rigt f�rtryck av den egna befolkningen och
praktiserade en folkmordspolitik p� �sttimor. Den alltmer
utvidgade tolkningen av begreppet f�ljdleveranser ledde till
att exporten av krigsmateriel till Indonesien framstod som
alltmer or�ttf�rdigt.
V�nsterpartiet har ocks� �terkommande under flera �r pekat p� det
infekterade f�rh�llandet mellan Indien och Pakistan. Konflikterna mellan
dessa b�da l�nder �r flera och kan l�tt blossa upp. Likafullt har Sverige
fortsatt att exportera krigsmateriel till b�da l�nderna. Nu h�ller Sverige
�terigen p� att hamna i nya f�rl�genheter till f�ljd av den vida tolkningen av
f�ljdleveransbegreppet. Detta i all synnerhet som b�de Indien och Pakistan
genomf�rt k�rnvapenspr�ngningar.
V�nsterpartiet har tidigare framh�llit betydelsen av att alla utf�rseltillst�nd
skall granskas utifr�n restriktiva riktlinjer, dvs ingen skillnad skall g�ras
mellan nya leveranser och s.k. f�ljdleveranser. Detta vill vi ge regeringen till
k�nna.
Begreppet f�ljdleveranser �r inte entydigt och har inneburit stora tolk-
ningssv�righeter. Konstitutionsutskottet gjorde under v�ren 1997 en om-
fattande granskning av f�ljdleveransbegreppet. Konstitutionsutskottet skrev i
sitt bet�nkande att "vad utskottet anf�rt om problem som s�rskilt har
samband med f�ljdleveransbegreppet ger enligt utskottets mening regeringen
anledning att �verv�ga och precisera det avsnitt i riktlinjerna som behandlar
f�ljdleveranser" (bet. 1996/97:KU25 s. 39 ff.). Riksdagen fattade beslut i
enlighet med utskottets utl�tande. Regeringen besl�t den 25 november 1997
om direktiv f�r en utredning av f�ljdleveransbegreppet. Denna utredning
skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 november 1998.
B�de fallet Indonesien och fallen Indien och Pakistan visar tydligt att det
finns ett starkt behov av att utredningen av f�ljdleveransbegreppet snarast
klarg�r vilka villkor som skall g�lla f�r f�ljdleveranser. Detta vill vi ge
regeringen till k�nna.
Det �r uppenbart att situationen i flera l�nder �r instabil och l�tt kan
f�r�ndras p� ett s�dant s�tt att Sverige befinner sig i den situationen att vi
till
f�ljd av v�ra egna lagar och best�mmelser blir tvingade att mot v�r vilja
exportera krigsmateriel till l�nder med diktaturregimer eller till l�nder som
befinner sig p� krigets och ofredens tr�skel.
Om regeringen i andra sammanhang talar om n�dv�ndigheten av att
bil�gga konflikter innan de brutit ut torde det vara rimligt att samma
principer �ven till�mpas n�r det g�ller den svenska vapenexporten.
Det kan vara sv�rt att se in i framtiden, men det finns redan idag ett antal
exempel p� l�nder dit Sverige inte borde exportera vapen och d�r den
politiska situationen l�tt kan bli infekterad s� att fredliga f�rh�llanden hotas
eller respekten f�r m�nskliga r�ttigheter s�tts ur spel. Det finns anledning att
ytterligare diskutera de principiella aspekterna p� lagstiftningen om krigs-
materielexporten. Men det �r lika viktigt att g� vidare och granska f�ruts�tt-
ningarna i de enskilda l�nder till vilka krigsmateriel exporteras.
I det f�ljande pekar vi p� n�gra l�nder till vilka vi anser att krigsmateriel
icke b�r exporteras. Det �r ingen fullst�ndig katalog, vilket inneb�r att
V�nsterpartiet inte ger klartecken f�r l�nder som inte n�mns nedan.
Bangladesh
I Amnesty Internationals rapport fr�n 1997, som �r den
senast tillg�ngliga, kan bl.a. f�ljande l�sas n�r det g�ller
situationen f�r de m�nskliga r�ttigheterna i Bangladesh:
Minst 14 m�nniskor avr�ttades f�rmodligen utomr�ttsligt. Tio d�dades i
olika distrikt i mars n�r den halvmilit�ra styrkan Bangladesh Rifles �ppnade
eld mot regimkritiska demonstranter. Myndigheterna gjorde ingen utredning
f�r att fastst�lla vilka som hade gjort sig skyldiga till d�dsskjutningarna.
Under tv� dagars oroligheter mellan regerings- och oppositionsanh�ngare i
augusti d�dades fyra m�nniskor n�r polisen i Bogra �ppnade eld. En
utredning tillsattes men hade vid �rets slut inte rapporterat vad man kommit
fram till.
- - -
Efter en tvist om tullavgifter p� timmer som kr�vts av den v�pnade
oppositionsgruppen Fredsstyrkan (Shanti Bahini) bortf�rde och d�dade
gruppen i september enligt uppgift 28 skogsarbetare i Rangamatdistriktet.
Vidare �r fallet Taslima Nasrin v�l k�nt som exempel p�
myndigheters kr�nkningar av demokratiska r�ttigheter och
kvinnof�rtryck i Bangladesh. Ett annat fall �r Kalpana
Chakma, som arbetade f�r kvinnor fr�n stambefolkningen.
Hon "f�rsvann" efter att ha f�rts bort av s�kerhetsm�n.
Amnesty rapporterar vidare om v�ldt�kter och misshandel p� polis-
stationer.
Sverige exporterar enligt �rets skrivelse fr�n regeringen om krigsmateriel-
exporten vapen till ett v�rde av 19,2 miljoner kronor till Bangladesh.
Av dessa uppgifter kan man sluta sig till att den politiska situationen i
Bangladesh inte �r att betrakta som stabil. Situationen n�r det g�ller
myndigheternas respekt f�r m�nskliga r�ttigheter �r inte heller tillfreds-
st�llande, varf�r det �r ol�mpligt att exportera krigsmateriel till Bangladesh.
Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
Brasilien
I 1997 �rs rapport skriver Amnesty n�r det g�ller Brasilien:
Hundratals m�nniskor d�dades av polis och d�dspatruller under
omst�ndigheter som tyder p� att det kan r�ra sig om utomr�ttsliga
avr�ttningar. I april omringade milit�rpolis en grupp p� 1 500 b�nder med
anknytning till R�relsen f�r jordl�sa lantarbetare (Movimiento dos
Trabalhadores Rurais Sem Terra, MST) som demonstrerade f�r jordreformer
genom att blockera en v�g i Eldorado de Carajas i delstaten Para. Polisen
sk�t mot folksamlingen och demonstranterna som svarade genom att kasta
k�ppar och stenar. Efter den f�rsta konfrontationen valde milit�rpolisen av
allt att d�ma ut individer f�r utomr�ttsliga avr�ttningar. Nitton b�nder
d�dades och 60 skadades. Obduktionsrapporterna visade att tolv personer
hade skjutits i huvudet.
Senare har inkommit rapporter om att i st�llet f�r att st�lla de
myndighetspersoner och soldater som var skyldiga till denna
massaker till svars har en av de nationella ledarna f�r MST,
Jos� Raihna J�nior, sl�pats inf�r r�tta, p� l�sa grunder
anklagats f�r mord och under r�ttsvidriga f�rh�llanden
d�mts till 26 �rs f�ngelse. (Fem vittnen upptr�dde i
f�runders�kningen, men inte under r�tteg�ngen, teknisk
bevisning saknades, osv.)
Vidare rapporterade Amnesty att milit�rpolisen avr�ttat Shanenaw�india-
ner i Feij� i Acre "sedan de kramat om ett icke-indianskt barn".
Detta �r bara n�gra exempel p� grova brott mot m�nskliga r�ttigheter
beg�ngna av brasilianska myndigheter som Amnesty rapporterade om i 1967
�r �rsrapport.
Under det �r som f�rflutit sedan dess har rapporter via olika medier influtit
att brasiliansk polis utnyttjar sin st�llning till att beg� brott.
�verg�ngen till demokrati fr�n milit�rdiktatur har inte inneburit att den
brasilianska statsapparaten f�r�ndrat sin praktiska verksamhet i samband
med f�r�ndringen i statsskick. Periodvis regerar presidenten p� dekret ist�llet
f�r utifr�n ett reellt parlamentariskt st�d.
Sverige har under 1997 exporterat krigsmateriel till ett v�rde av 64,2
miljoner kronor.
P� grundval av dessa omfattande och grova brott mot m�nskliga r�ttigheter
beg�ngna av brasilianska myndigheter anser V�nsterpartiet att Sverige inte
skall exportera krigsmateriel till landet
Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
Chile
Chile �r p� v�g att frig�ra sig fr�n diktaturens grepp. Den
f�rre diktatorn Augusto Pinochet har dock fortfarande ett
betydande inflytande. Han och milit�ren s�tter fortfarande
gr�nser f�r demokratin. Nyligen intr�dde Pinochet i den
chilenska senaten. En post till vilken han inte var
demokratiskt vald. Han fick sin plats enbart i kraft av att han
tidigare varit landets diktator. Pinochet har sj�lv deklarerat
att han inte k�nner n�gon som helst �nger n�r det g�ller
milit�rkuppen mot Salvador Allendes regering och att han
skulle g�ra om samma sak igen om en liknande situation
skulle intr�ffa.
Till Chile har Sverige under 1997 exporterat krigsmateriel till ett v�rde av
16 miljoner kronor. Vidare har den svenska regeringen givit klartecken f�r
export av JAS-Gripen till Chile. Detta sistn�mnda inneb�r inte bara ett
omfattande st�d till den chilenska milit�ren, som under de senaste decennier-
na upptr�tt som den chilenska demokratins fiende, utan inneb�r ocks� att
maktbalansen i Latinamerika p�verkas. Att de mellanstatliga relationerna i
Latinamerika inte �r konfliktfria och okomplicerade framg�r av kriget mellan
Ecuador och Peru nyligen.
V�nsterpartiet anser all vapenexport till Chile som ol�mplig.
Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
F�renade arabemiraten
Amnesty rapporterar om flitig anv�ndning av sp�straff och
tortyr av f�ngar. Man f�ngslar och torterar religi�st
olikt�nkande och regimkritiker. Landet till�mpar d�dsstraff.
R�ttss�kerheten �r ytterst bristf�llig. V�lk�nt �r fallet med
det filippinska hembitr�det Sarah Balabagan, som d�mdes
till d�den f�r att hon i sj�lvf�rsvar d�dat en man i huset d�
han f�rs�kte v�ldta henne. Efter starka internationella
p�tryckningar omvandlades d�dsstraffet till sp�straff,
varefter Sarah Balabagan utvisades till hemlandet.
F�renade arabemiraten finns inte med p� den lista �ver l�nder d�r brotten
mot m�nskliga r�ttigheter betraktas som "grova och omfattande". S� �r �ven
fallet med en rad andra l�nder, d�r det �r v�l k�nt att kvinnor lever under
ytterligt sv�ra f�rh�llanden. MR-brott mot kvinnor r�knas inte alltid som
riktigt lika grova som MR-brott mot m�n. Ett kvinnoperspektiv p� brott mot
m�nskliga r�ttigheter b�r ocks� komma till uttryck n�r det g�ller svensk
krigsmaterielexportpolitik.
Under 1997 exporterade Sverige krigsmateriel till F�renade arabemiraten
till ett v�rde av 16,3 miljoner.
V�nsterpartiet anser att n�gon vapenexport till F�renade arabemiraten inte
b�r f�rekomma.
Detta vill vi regeringen till k�nna.
Indien och Pakistan
V�nsterpartiet har i tidigare skrivelser om
krigsmaterielexporten pekat p� de sp�nningar och konflikter
som r�der mellan Indien och Pakistan n�r det g�ller Kashmir,
d�r b�da l�nderna beg�r brott mot m�nskliga r�ttigheter. Vi
har �ven pekat p� missf�rh�llanden som r�der n�r det g�ller
den stora mohajiska minoriteten i Pakistan, missf�rh�llanden
som inneburit allvarliga brott mot de m�nskliga
r�ttigheterna. Redan detta har vi tidigare betraktat som sk�l
nog f�r ett avbrytande av den svenska krigsmaterielexporten
till dessa l�nder.
N�r det g�ller Pakistan har landet blandat sig i den interna konflikten i
Afghanistan p� talibanernas sida. I dag �r det emellertid Indiens k�rnvapen-
prov och Pakistans efterf�ljande f�rklaringar att man nu m�ste skaffa sig
k�rnvapen, som uppr�r m�nniskors sinnen. De indiska k�rnvapenproven och
eventuella framtida pakistanska s�dana inneb�r inte bara att dessa b�da
l�nder hotar varandra med massf�rst�relsevapen. De inneb�r ocks� ett hot
mot v�rldsfreden.
Sverige har under 1997 exporterat krigsmateriel till Indien till ett v�rde av
79,9 miljoner kronor. Till Pakistan har Sverige exporterat f�r 59,7 miljoner
kronor.
Den svenska regeringen har f�rklarat att man nu (maj 19) avser att avbryta
stora delar av det svenska bist�ndet till Indien. Den har ocks� f�rklarat att
nya vapenaff�rer med Indien inte skall till�tas. Men, s�ger man, f�ljd-
leveranserna skall forts�tta i vanlig ordning.
Med det sistn�mnda torpederas kraften i den protest som Sverige hade
m�jlighet att leverera gentemot de indiska k�rnvapenproven. Dessutom fram-
st�r den svenska regeringens position som hycklande. Bist�ndet till Indien �r
en kostnad f�r Sverige. Denna kostnad bortfaller i och med bist�ndets
avbrytande. Det kommer att ta tid innan man kan omorientera det svenska
bist�ndet. Svenska f�retags hittills ing�ngna aff�rsuppg�relser med Indien
kommer inte att skadas. De pengar man planerat att tj�na p� krigs-
materielexporten kommer man att tj�na - och man kommer att kunna g�ra
det �nda till den dag d� den krigsmateriel man avtalat om blivit helt
omodern. V�nsterpartiet anser att Sverige omedelbart skall avbryta all
krigsmaterielexport till Indien och Pakistan. Detta vill vi ge regeringen
tillk�nna
Indonesien
Att Suhartoregimens Indonesien inte varit n�gon
demokratisk och stabil regim har f�r de flesta st�tt klart i
m�nga �r. Sj�lva regimen kom till genom en oerh�rt blodig
milit�rkupp. D�refter har regimen annekterat �sttimor och
utsatt detta lands befolkning f�r ett brutalt f�rtryck.
V�nsterpartiet och andra partier i den svenska riksdagen har
�r efter �r kr�vt att krigsmaterielexporten till landet skall
upph�ra. Men genom att till�mpa begreppet f�ljdleveranser
p� ett s�dant s�tt att en mycket stor m�ngd produkter kunnat
inrymmas i begreppet har stora m�ngder krigsmateriel
kunnat s�ljas till Indonesien.
�ven under 1997 fortsatte Sverige att exportera krigsmateriel till
Indonesien till ett v�rde av 11,2 miljoner kronor.
Nu har president Suharto tvingats att avg�. Han har eftertr�tts av president
Habibi. Denne har i skrivande stund beslutat att frige ett f�tal av landets
m�nga politiska f�ngar. Han har inte sagt n�got om f�rtrycket p� �sttimor.
Den politiska situationen �r ytterst instabil i Indonesien och ingen kan idag
s�ga n�got best�mt om vilken v�g landet kommer att g�.
P� grund av de under decennier beg�ngna brotten mot m�nskliga
r�ttigheter under Suhartoregimen och den os�kra utvecklingen i framtiden
anser V�nsterpartiet att krigsmaterielexporten till Indonesien m�ste avbrytas.
Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
�vriga l�nder
Enligt Amnesty International �r brotten mot m�nskliga
r�ttigheter grova och omfattande i en rad ytterligare l�nder.
Dit h�r Korea, Oman, Thailand, Tunisien och Venezuela.
Flera av dessa l�nder till�mpar d�dsstraff. N�r det g�ller
Thailand har V�nsterpartiet tidigare pekat p� att det i landet
finns s�v�l spirande interna som yttre konflikter. Amnesty
International har klassificerat Thailand som ett land d�r
grova och omfattande brott mot m�nskliga r�ttigheter �ger
rum. Detsamma g�ller Tunisien. I fr�ga om Venezuela har
det f�rekommit massakrer, d�r �ven kvinnor och barn
m�rdats. Dessa har utf�rts av landets s�kerhetsstyrkor, bl.a. i
gr�nstrakterna till Colombia. I fallet Sydkorea lider landet
f�rutom av den gamla konflikten med Nordkorea ocks� av
v�xande oroligheter till f�ljd av den ekonomiska krisen i
Sydostasien. De fackliga organisationernas r�tt att verka fritt
�r ifr�gasatt av myndigheterna, vilket lett till omfattande
sammanst�tningar mellan demonstrerande arbetare och
koreansk milit�r. V�nsterpartiet anser att
krigsmaterielexporten till dessa l�nder b�r upph�ra.
Detta vill vi ge regeringen till k�nna.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att inte g�ra n�gon �tskillnad mellan nya leveranser av
krigsmateriel och f�ljdleveranser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om utredningen av f�ljdleveransbegreppet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om ett demokratikriterium f�r den svenska krigsmaterielexporten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att ett kvinnoperspektiv p� brott mot m�nskliga r�ttigheter ocks�
b�r komma till uttryck i svensk krigsmaterielexportpolitik,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen i EU-sammanhang m�ste verka f�r att den
uppf�randekod som antagits av EU-l�nderna inte stannar vid en
rekommendation utan blir restriktiv och bindande,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att samma riktlinjer skall g�lla f�r �vrig krigsmateriel som f�r
krigsmateriel f�r strid,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att svenska regler skall g�lla vid samarbete mellan svenska
f�retag och f�retag i andra EU-l�nder n�r det g�ller export av krigsmateriel,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r krigsmaterielexporten till Bangladesh,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r krigsmaterielexporten till Brasilien,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r krigsmaterielexporten till Chile,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r krigsmaterielexporten till Indonesien,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r all krigsmaterielexport till Indien och Pakistan, s�v�l av
nya leveranser som av f�ljdleveranser,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r krigsmaterielexporten till Thailand,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r krigsmaterielexporten till Tunisien,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r krigsmaterielexporten till Sydkorea,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r krigsmaterielexporten till Venezuela.
Stockholm den 28 maj 1998
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Lars B�ckstr�m (v)
Owe Hellberg (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)