med anledning av skr. 1997/98:147 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1997
Motion till riksdagen
1997/98:U64
av Birger Schlaug m.fl. (mp)
med anledning av skr. 1997/98:147 Redog�relse f�r den svenska krigsmaterielexporten 1997
Inledning
Milj�partiet de gr�na har tidigare f�reslagit att en
avvecklingsplan skall utarbetas f�r krigsmaterielexporten.
Dessa tidigare yrkanden har genomg�ende avstyrkts av
utskottet med utg�ngspunkt i att det finns behov av svensk
krigsmaterielexport f�r att man skall kunna finansiera och
utveckla det svenska f�rsvaret. Upplysningsvis kan h�rvid
n�mnas att det svenska f�rsvaret �rligen kostar staten cirka
40 miljarder kronor medan utf�rseln av krigsmateriel under
�r 1997 inbringade cirka 3 miljarder kronor. Trots detta kom
Sverige p� nionde plats �r 1996 bland v�rldens exportl�nder.
Exportinkomsterna av krigsmateriel torde d�rf�r inte kunna
anses som ett b�rande argument f�r finansiering av det
svenska f�rsvaret. N�r vi �ven vet att krigsmaterielexporten
g�r till l�nder som Saudiarabien, Pakistan, Indien,
Indonesien m.fl. l�nder m�ste man v�l �nd� fr�ga sig till
vilket pris vi vill "finansiera och utveckla det svenska
f�rsvaret".
Det s�kerhetspolitiska l�get har under senare �r genomg�tt en genom-
gripande f�r�ndring s� till vida att Sveriges s�kerhetspolitiska l�ge avsev�rt
f�rb�ttrats, samtidigt som de stora hoten mot Sveriges och andras s�kerhet
inte �r av milit�r utan av annan natur. De f�rsvars- och s�kerhetspolitiska
motiven f�r svensk vapenexport har d�rmed till stor del bortfallit, varf�r vi
nu �terigen f�resl�r att en avvecklingsplan utarbetas f�r krigsmateriel-
exporten.
Krigsmaterielexport till
enskilda stater och omr�den
Milj�partiet vill omedelbart stoppa den svenska
krigsmaterielexporten till diktaturer, l�nder som innehar
k�rnvapen, konfliktomr�den och till l�nder d�r det, enligt
Amnesty, f�rekommer omfattande och grova kr�nkningar av
m�nskliga r�ttigheter.
Indien och Pakistan
Indiens och Pakistans ov�ntade provspr�ngningar visar
tydligt att den s�kerhetspolitiska situationen mellan tv�
l�nder och deras n�rmaste grannar kan f�r�ndras fr�n en dag
till en annan. Ser man p� den tre�rsstatistik som regeringens
skrivelse redovisar, framg�r det att b�da l�nderna konstant
importerar vapen fr�n Sverige.
EU:s utrikesministrar har nyligen beslutat att Indien m�ste upph�ra med
sina k�rnvapenspr�ngningar och skriva p� FN:s icke-spridningsavtal, annars
riskerar Indien handelssanktioner. St�ndpunkten om ett vapenembargo och
indraget EU-bist�nd vann inte bifall fr�n �vriga EU-l�nder. Regeringen b�r
nu g� l�ngre �n EU:s gemensamma st�ndpunkt. Milj�partiet kr�ver att
Sverige omedelbart stoppar den svenska krigsmaterielexporten till Indien,
liksom till Pakistan vars senare provspr�ngningar i skrivande stund inte
hunnit diskuterats i EU.
Regeringens skrivelse
Regeringen forts�tter liksom f�reg�ende �r att p� ett
f�rh�llandevis knapph�ndigt vis redog�ra f�r svensk
krigsmaterielexport. Milj�partiet de gr�na m�ste d�rf�r
�terigen upprepa tidigare krav, n�mligen att regeringens
redovisning av svensk krigsmaterielexport b�r innefatta en
redog�relse f�r vilken typ av materiel som s�lts till vilka
l�nder och vilka f�retag som tillverkar materiel. Vidare b�r
besked l�mnas om vilka tillst�nd till utlandssamverkan som
l�mnats till svenska f�retag.
R�ttsliga problem i samband med
�kad �ppenhet
Viktigt �r st�rre �ppenhet och offentlighet n�r det g�ller den
svenska krigsmaterielexporten.
D� det tidigare har gjorts g�llande att b�de praktiska och r�ttsliga problem
kan vara f�renade med en �kad �ppenhet b�r dessa fr�gor b�de utredas och
�tg�rdas. N�r det g�ller t.ex. publicering av data uppdelat per mottagarland
s� f�ruts�tter Milj�partiet att datorst�det till ISP inte skall utg�ra ett
hinder
f�r en �kad �ppenhet. Vad avser sekretessbest�mmelserna s� tycks det h�r
f�religga oklarheter. Vi f�resl�r d�rf�r att regeringen tills�tter en utredning
som ser �ver sekretessen i samband med en ut�kad redovisning av beviljade
utf�rseltillst�nd, tillverkningsr�tts- och samarbetsavtal.
�verl�mnande av �renden
till regeringen
Det �vergripande politiska ansvaret f�r hanteringen av
krigsmaterielfr�gor �vilar regeringen, som i sin tur �r
ansvarig inf�r riksdagen. F�r att riksdagen skall kunna
bed�ma regeringens styrning av praxis kr�vs �ven
redog�relse f�r vilka �renden av principiell betydelse som
�verl�mnats till regeringen, sk�let till �verl�mnandet och det
totala v�rdet av de �renden som avgjorts av regeringen.
Riksdagen kan h�rvid inte enbart f�ruts�tta att regeringen
utnyttjar sin m�jlighet att meddela f�reskrifter om
�verl�mnanden av �renden.
En �versyn av lagstiftning
och riktlinjer
Milj�partiet noterar att regeringen genomf�r v�rt krav att
tills�tta en utredning som skall �verv�ga och precisera det
avsnitt i riktlinjerna som behandlar f�ljdleveranser. Som vi
tidigare har p�visat s� �r begreppet f�ljdleveranser t�njbart
vilket har medf�rt att det v�xlar med den politiska
konjunkturen. Det b�r enligt v�r mening vara samma
best�mmelser f�r f�ljdleveranser som f�r andra leveranser av
krigsmateriel. Det �r det enda rimliga s�ttet att komma bort
fr�n de m�jligheter till godtycklig elasticitet i till�mpningen
som begreppet f�ljdleveranser inrymmer. Det �r vidare
rimligt att hela krigsmaterielsystem aldrig f�r betraktas som
f�ljdleveranser.
En breddning av
krigsmaterielbegreppet
Den uppdelning som g�rs i regelverket mellan krigsmateriel
f�r strid och �vrigt krigsmateriel �r enligt Milj�partiets
uppfattning b�de ol�mplig och vilseledande. Den �r
vilseledande s� till vida att den ger intryck av att �vrig
krigsmateriel inte �r farlig eller hotfull. D�rigenom skapar
den felaktiga f�rest�llningar om den svenska
krigsmaterielexporten. Eftersom denna uppdelning inte har
n�got att g�ra med de effekter materielen har n�r det g�ller
att �stadkomma m�nskligt lidande skall inte skilda regler
g�lla f�r de olika materielkategorierna. De regler som g�ller
f�r strid skall �ven till�mpas f�r �vrig krigsmateriel. Detta
b�r riksdagen som sin mening ge regeringen till k�nna.
Som krigsmateriel i regelverkets mening b�r ocks� anses all materiel som i
dag av exportf�retagen ben�mns "f�rsvarsmaterial". Detta b�r riksdagen som
sin mening ge regeringen till k�nna.
Leveransgarantier
Ett vapenexportavtal str�cker sig �ver flera �r, eftersom
f�ljdleveranser ocks� ing�r, och kan l�pa l�nge efter avtalets
ing�ende. Under den tiden kan samh�llssituationen i ett land
f�r�ndras drastiskt och bli s�dan att landet i fr�ga inte
uppfyller de krav som fr�n svenskt h�ll finns f�r att
vapenexport skall vara till�ten. Milj�partiet f�ruts�tter d�rf�r
att regeringen f�resl�r en �ndring, n�r den �terkommer med
f�rslag till riksdagen. N�r nya omst�ndigheter f�religger,
som t.ex. att ett land har r�kat i v�pnad konflikt eller inte
l�ngre respekterar de m�nskliga r�ttigheterna, m�ste all
krigsmaterielexport avbrytas. Detta b�r riksdagen som sin
mening ge regeringen till k�nna.
Komponentleveranser
I samarbetsavtalen mellan Sverige och utl�ndska k�pare
f�rekommer ett slags obligatoriskt avtal, EUC (End User
Certificate - slutanv�ndarintyg) och ODP (Own Production
Declaration). Den sistn�mnda anv�nds vid
komponentleveranser. Det betyder att k�paren inte f�r s�lja
produkten vidare i obearbetat skick. Men om den svenska
komponenten anv�nds i ett vapen som inte har svensk
identitet, kan det s�ljas vidare till stater, som enligt de
svenska vapenexportreglerna �r undantagna f�r svensk
export. Milj�partiet anser att eftersom svensk krigsmateriel
p� detta s�tt kan hamna i "f�rbjudna stater", b�r i
forts�ttningen slutanv�ndarintyg anv�ndas f�r all svensk
export av vapen, inklusive komponenter. Detta b�r riksdagen
som sin mening ge regeringen till k�nna.
Lagf�stande av riktlinjerna
Export av vapen utan tillst�nd �r i lag f�rbjuden. En rad
r�dgivande riktlinjer finns i dag f�r reglerande av svensk
vapenexport. I lagen om krigsmateriel och lagen om
strategiska produkter villkoras tillst�nden. Best�mmelserna
�r i dag restriktiva, men till�mpningen kan trots detta vara
liberal.
Regeringen har tidigare avvisat krav p� lagreglering av riktlinjerna f�r
krigsmaterielexport. Sedan dispensgivningen fr�n 1996 �verf�rts fr�n
regeringen till en sj�lvst�ndig myndighet har fr�gan kommit i ett nytt l�ge.
En myndighet b�r styras av en av Sveriges riksdag antagen lag. Regeringen
b�r �terkomma med f�rslag till riksdagen om lagreglering av riktlinjerna f�r
krigsmaterielexport. Detta b�r riksdagen som sin mening ge regeringen till
k�nna.
Samarbetet inom EU och
vidareexport av
krigsmateriel
EU:s utrikesministrar har nu enats om en uppf�randekod om
vapenexport. Milj�partiet befarar att den p�g�ende
utvecklingen kan medf�ra en liberalisering av svensk
vapenexport. Ett exempel p� detta �r kommissionens
meddelande d�r man f�resl�r att export av gemensamt
utvecklade produkter skall f� ske enligt de regler som g�ller i
det land d�r produkten tillverkas eller saluf�rs. Enligt de
svenska riktlinjerna �r huvudprincipen att svenska regler
skall g�lla vid gemensamt utvecklade produkter om den
gemensamma produkten har �verv�gande svensk identitet.
Mot bakgrund av att det blir sv�rare att fastst�lla identitet i
samverkansprojektet �verv�gs en �versyn av de svenska
reglerna i detta avseende. Milj�partiet mots�tter sig en
�versyn som resulterar i en f�rsvagning och liberalisering av
de svenska reglerna.
Konstitutionsutskottet har tidigare redovisat en statistisk bild �ver alla
avtal om tillverkningsr�tt och avtal och samarbetsavtal avseende gemensam
utveckling eller produktion av krigsmateriel, fram till juli 1995.
Av utskottets redovisning framg�r hur m�nga av tillverkningsavtalen,
respektive samarbetsavtalen som medger vidareexport till stater som inte
godk�nts f�r direktexport fr�n Sverige (d�r export sker enligt p� f�rhand
uppr�ttade listor eller helt utifr�n samarbetslandets best�mmelser).
Det vore av stort v�rde f�r debatten om svensk krigsmaterielexport om
regeringen i n�stkommande skrivelse vill uppdatera denna statistik och
redovisa vad som h�nt sedan det andra halv�ret 1995.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att en avvecklingsplan utarbetas f�r krigsmaterielexporten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om ett omedelbart stopp av den svenska krigsmaterielexporten till
diktaturer, l�nder som innehar k�rnvapen, konfliktomr�den och till l�nder d�r
det, enligt Amnesty, f�rekommer omfattande och grova kr�nkningar av
m�nskliga r�ttigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige omedelbart stoppar den svenska krigsmaterielexporten
till Indien och Pakistan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringens redovisning b�r innefatta en redog�relse f�r
vilken typ av materiel som s�lts till vilka l�nder och vilka f�retag som
tillverkar dem,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att besked b�r ges om vilka tillst�nd till utlandssamverkan som
l�mnats till svenska f�retag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om en utredning som skall se �ver sekretessen i samband med en
ut�kad redovisning av beviljade utf�rseltillst�nd, tillverkningsr�tts- och
samarbetsavtal,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om en redog�relse �ven f�r vilka �renden av principiell betydelse
som �verl�mnats till regeringen,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att det b�r vara samma best�mmelser f�r f�ljdleveranser som f�r
andra leveranser av krigsmateriel,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att hela krigsmaterielsystem aldrig f�r betraktas som
f�ljdleveranser,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att de regler som g�ller f�r strid �ven skall till�mpas f�r �vrig
krigsmateriel,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att som krigsmateriel i regelverkets mening ocks� b�r anses all
materiel som i dag av exportf�retagen ben�mns "f�rsvarsmaterial",
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att n�r nya omst�ndigheter f�religger, som t.ex. att ett land har
r�kat i v�pnad konflikt eller inte l�ngre respekterar de m�nskliga
r�ttigheterna, m�ste all krigsmaterielexport avbrytas,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att slutanv�ndarintyg b�r anv�ndas f�r all svensk export av
vapen, inklusive komponenter,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att riktlinjerna f�r krigsmaterielexport b�r lagregleras,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att avvisa EU-kommissionens f�rslag att export av samtillverkade
produkter skall f� ske enligt de regler som g�ller i det land d�r produkten
tillverkas eller saluf�rs,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om kompletterande redovisning av tillverkningsr�ttsavtal och
samarbetsavtal.
Stockholm den 28 maj 1998
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Kia Andreasson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Barbro Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Annika Nordgren (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)