Motion till riksdagen
1997/98:U638
av Karin Pilsäter och Ola Ström (fp)

Syrianernas situation i Turkiet


Motion till riksdagen
1997/98:U638
av Karin Pils�ter och Ola Str�m (fp)

Syrianernas situation i Turkiet


I Sverige finns idag en stor grupp syrianer/assyrier. Trots
detta �r uppenbarligen de svenska myndigheternas och
beslutsfattarnas kunskaper och insikter om varf�r de befinner
sig h�r ytterst bristf�lliga. Sverige m�ste engagera sig h�rdare
f�r dessa m�nniskor.
Turkiet
Den syrianska minoriteten har aldrig blivit erk�nd i dagens
Turkiet. Det var bl a aghorna, de muslimska klanledarna,
som s�g till att inte alla kristna blev accepterade fullt ut. I
Lausannef�rdraget 1923 erk�nde Turkiet endast judar,
armenier och greker som minoriteter. Dessa minoriteter har
d�rf�r f�tt status som befolkningsminoritet vilket syrianerna
aldrig f�tt. Sverige har precis som m�nga andra l�nder inte
h�jt r�sten s�rskilt h�gt till syrianernas f�rsvar. Kanske kan
det bero p� att syrianerna, till skillnad fr�n m�nga andra
folkgrupper i Mellan�stern, aldrig tagit till vapen f�r att
h�vda sina r�ttigheter och d�rmed inte gjort sig h�rda.
F�re 1945 hade syrianerna inskrivit i sina identitetshandlingar "Hristiyan
S�riani kadim", vilket betyder "gammal kristen folkgrupp." Efter 1945 st�r
det "Hristiyan" i syrianernas identitetshandlingar. Denna form av registrering
g�r det bland annat n�stan om�jligt f�r syrianerna att skaffa sig jobb i
Turkiet d� s� snart legitimation visas, de avf�rdas fr�n det s�kta arbetet.
Systemet p�minner starkt om det som utformades 1938 d� judar skulle ha ett
r�tt J inst�mplat i sina pass. Man kan d�rf�r p�st� att den turkiska staten �r
delaktig i denna form av diskriminering som �r ett led i den etniska
rensningen som skett och fortfarande p�g�r.
Detta har inneburit att syrianerna aldrig har kunnat bli etablerade i det
officiella turkiska samh�llslivet. De kan m�jligen f� studera p� universitet
och f� akademiska examina men aldrig f� n�gra arbeten som dessa examina
ber�ttigar till, varken inom den kommunala eller den statliga sektorn. En
muslim g�r alltid f�re i k�n.
Vid sekelskiftet fans det ca 30 % kristna i Turkiet, f�r att fram till 1995 ha
minskat till ca 0,16 %. Efter 1915 var syrianerna i hela Turkiet ca 125 000,
dvs efter den stora massakern. I dag finns endast 1 500-2 000 kvar i syd�stra
Turkiet och ca 8 000 i Istanbul. Detta beror, f�rutom det som n�mnts, ocks�
p� det faktum att 100-tals byar har j�mnats med marken de senaste �ren.
Detta har skett som ett led i den politiska upptrappningen mellan kurdiska
gerillagrupper och den turkiska milit�ren. Syrianerna har i mycket liten
utstr�ckning deltagit i det politiska livet, utan ist�llet h�llit sig utanf�r.
D�remot har de genom den utveckling som skett i de syd�stra omr�dena
hamnat mellan dessa olika intressegrupper.
Sveriges f�rre ambassad�r i Turkiet, Erik Cornell, menar att synen p�
minoriteterna har sk�rpts genom konflikten med PKK. Kristna aff�rsm�n har
sv�rt att h�vda sig i r�ttskonflikter och dessutom f�r inte de kristna n�got
skydd av staten n�r de trakasseras av kurder eller andra muslimer. Han s�ger
vidare att myndigheter samarbetar med regeringens lojala kurder, t ex genom
byvaktssystemet. Rapporter fr�n omr�det tyder p� att just byvakter kan vara
aktiva med att trakassera syrianer och d�rmed f�rv�rra deras l�ge som en
udda grupp. Det kan till�ggas att just byvakterna �r utsedda av de turkiska
makthavarna och d�rmed �r ocks� den turkiska staten medansvarig f�r det
som sker. Syrianerna har genom �rens lopp blivit utsatta f�r �vergrepp och
mord riktade direkt mot dem som haft en utbildning, varit l�skunniga eller p�
annat s�tt utgjort en ledande funktion. Omkring ett 70-tal personer har
m�rdats de senaste 30 �ren. Det kan l�ta som f�, men i f�rh�llande till
befolkningstalet och till att de flesta (ca 45) av dessa mord har �gt rum under
de senaste 10 �ren, har dessa h�ndelser radikalt p�verkat syrianernas
m�jligheter att leva i omr�det.
Dessutom har otaliga druvodlingar och sk�rdar f�rst�rts, boskap har
stulits, hus och aff�rer har plundrats, egendomsbrott och olaga hot samt
kidnappningar av unga syrianska flickor skett systematiskt, allt riktat mot den
syrianska folkgruppen. Detta inneb�r att om en syrian blir utsatt f�r n�gon
form av n�mnda r�tts�vergrepp och anm�ler detta till polisen eller annan
ordningsmakt, blir resultatet en �n v�rre tragedi. Det vill s�ga att syrianen
blir i regel sj�lv anm�ld av myndigheterna och misst�nkliggjord och d� ofta
anklagad f�r att vara PKK-sympatis�r. Regeln �r att den syrian som anm�ler
n�got blir sj�lv utsatt f�r misshandel eller tortyr och �talad. D�rf�r sker i
dag
inga anm�lningar, eftersom det d� blir �n v�rre.
�r Istanbul ett alternativ?
Svenska myndigheter har h�vdat att syrianer kan flytta till
Istanbul. Logiskt sett borde det vara ett alternativ. Fakta talar
dessv�rre mot att Istanbul skulle vara n�got alternativ f�r
folket. Varken arbeten eller bost�der finns i den
�verbefolkade staden. En inflyttning p� omkring 500 000
personer varje �r till Istanbul leder till massarbetsl�shet, �kat
v�ld och kriminalitet. De syrianska barnen som vill b�rja i
skolan m�ts regelm�ssigt av f�rnedringar fr�n b�de l�rare,
rektorer och f�rst�s fr�n andra elever. F�rnedringen leds
oftast fr�n skolledningens sida. De syrianska barnen tvingas
regelm�ssigt delta i islamundervisningen, som inte �r enbart
teoretisk undervisning utan ocks� g�r ut p� att praktiskt
till�mpa islam.
Syrien och Libanon
F�r inte s� l�nge sedan uppm�rksammade massmedierna att
runt 10 000 kunde riskera att bli utvisade p� grund av
felaktiga uppgifter om sitt medborgarskap. Grunden  till det
ok�nda medborgarskapet orsakades av h�ndelserna omkring
1912-1918 d� flera hundra tusen syrianer och ca 1,5 miljoner
armenier m�rdades i nuvarande Turkiet. M�nga av de
�verlevande flydde d� till nuvarande Libanon eller Syrien.
Som exempel kan n�mnas Kamishly, en stad i norra Syrien
som till stor del byggdes upp av flyende syrianer och andra
kristna omkring 1920. Det �r ett v�lk�nt faktum att m�nga av
de familjer som bodde i Libanon, men d�r m�nnen fick extra
arbete i Syrien, blev registrerade som syriska medborgare.
F�r m�nga var detta obekant. N�r sedan svenska ambassaden
gjorde kontroller i folkbokf�ringen uppdagades detta. �nd�
har m�nga av dessa m�nniskor aldrig ans�kt om
medborgarskap i Syrien.
N�r dessa syrianer sedan kommer till Sverige och h�vdar att de inte vet
vilket medborgarskap de har, h�vdar svenska myndigheter att de ljuger.
Sj�lva h�vdar de att de aldrig ans�kt om att bli syriska medborgare. Vem �r
det som ljuger?
Svenska myndigheter m�ste upph�ra med att �terkalla de permanenta
uppeh�llstillst�nd som givits om det inte f�religger n�got allvarligt kriminellt
hos vederb�rande. Att �terkalla ett permanent uppeh�llstillst�nd efter ibland
upp till 10 �r f�r m�nniskor med barn f�dda i Sverige �r ov�rdigt en
demokrati som Sverige. Regeringen b�r f�resl� en �ndring av UtL 2 kap. 14
�, s� att en tidsgr�ns s�tts. Eftersom osant intygande avskrivs i brottm�l efter
tv� �r, vilket inneb�r att en �klagare inte kan v�cka �tal p� nytt efter den
tiden, borde regeringen i �nnu h�gre grad g�ra motsvarande n�r det g�ller
asyls�kande. Eftersom asyls�kande inte �r att betrakta som ett brott borde det
logiskt sett vara naturligt att inf�ra en tidsgr�ns ocks� n�r det g�ller
asyls�kande. Detta �r s�rskilt angel�get f�r barnfamiljer!
M�nga syrianer g�mmer sig undan polisen f�r att inte bli utvisade. Mot
bakgrund av vad som h�r anf�rts, b�r det inte vara f�renat med n�gon st�rre
sv�righet att f�rst� varf�r man v�ljer att g�mma sig. Det borde inte r�da
n�gra tvivel om att de syrianer som antingen nu g�mmer sig eller fastnat i
Istanbul borde f� stanna i Sverige. Alla syrianer vill inte till Sverige men en
del av dem s�ker sig hit p� grund av sl�ktskap eller annan anknytning till
Sverige.

Hemst�llan

Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen hos regeringen beg�r f�rslag till s�dan �ndring i
utl�nningslagen att en tidsgr�ns f�r preskription av felaktiga uppgifter
inf�rs,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att syrianernas situation i Turkiet b�r komma upp p� EU-
agendan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att situationen f�r kvarvarande syrianer och syrianer p�
internflykt i Turkiet b�r uppm�rksammas av Sverige.

Stockholm den 5 oktober 1997
Karin Pils�ter (fp)

Ola Str�m (fp)







































1 Yrkande 1 h�mvisat till SfU.