Blockaden
Kuba �r ett land som sedan 35 �r �r utsatt f�r krigf�ring fr�n stormakten USA. Den amerikanska blockaden mot Kuba har under alla �r varit mycket negativ f�r landet och dess ekonomi. N�r Sovjetunionen f�ll samman i b�rjan av nittiotalet tappade Kuba 85 % av sin exportmarknad. Hela Kubas ekonomi var uppbyggd p� handeln med Sovjet och �steuropa och produktionen sj�nk katastrofalt. Den amerikanska upptrappningen av blockaden med Helms- Burtonlagen 1996 och dess mer �n trettio till�gg till lagen utg�r ett stort problem f�r den kubanska ekonomin.
Men blockaden �r inte bara ett ekonomiskt problem. Konsekvenserna p� det sociala planet �r ocks� mycket negativa. Kontakt med det n�rmaste grannlandet vore naturligt f�r m�nga kubaner som har sl�kt och v�nner i USA. P� det politiska planet �r blockaden �n mer f�r�dande. USA:s f�rs�k att p�tvinga Kuba en demokratisering p� sina villkor upplevs som ett direkt eller indirekt intr�ng i ett sj�lvst�ndigt lands politik. USA med dess historia av direkta eller indirekta milit�ra interventioner i Latinamerika och �vriga v�rlden �r inte trov�rdigt i sin kritik av Kuba. De flesta kubaner �r beredda att f�rsvara sitt politiska system till det yttersta. USA:s agerande har lett till isolering av Kuba. USA:s blockad mot Kuba stoppar en demokratisk utveckling i landet.
Kubas utbildningssystem, sjuk- och h�lsov�rd
Kuba har efter revolutionen utvecklat en h�g utbildningsniv� d�r alla kubaner har r�tt till gratis utbildning. Analfabetism finns inte l�ngre och andelen universitetsutbildade �r h�g. H�lso- och sjukv�rden �r v�l utvecklad. Exempelvis �r sp�dbarnsd�dligheten p� samma niv� som i europeiska l�nder.
Demokrati och MR-l�get
Kuba �r en socialistisk stat med enpartisystem inskrivet i konstitutionen. Inom dess ram har ett omfattande deltagande i den politiska processen skapats, d�r medborgarna v�ljer sina f�retr�dare. F�r att bli vald till nationalf�rsamlingen, Asamblea Nacional Poder Popular, kr�vs inte medlemskap i det kommunistiska partiet, men en majoritet �r de facto medlemmar. Valf�rfarandet p�minner om ett l�ngtg�ende personvalssystem. F�reningsfriheten �r emellertid begr�nsad.
Det finns dock en uttalad kritik fr�n enskilda och grupper av oppositionella. En arbetsgrupp med namnet Intern Opposition har bildats av medlemmar fr�n olika organisationer. Yttrandefriheten �r begr�nsad och personer som offentligt kritiserar regimen l�per betydande risker. Amnesty International och R�da korset �ger inte tilltr�de till f�ngelser och f�r inte bedriva verksamhet d�r. I juli 1997 f�ngslades fyra av arbetsgruppens mest framtr�dande ledare.
Den officiella kubanska h�llningen �r att dessa grupper misskrediterar Kuba internationellt och f�rs�mrar ekonomin. Man anser ocks� att de st�r i n�ra f�rbindelse med terroristgrupper, ekonomiskt underst�dda av exilkubaner i Miami, som inte ens drar sig f�r bombattentat. I september 1997 �gde ett s�dant attentat rum p� ett turisthotell i Havanna med d�dlig utg�ng. Den kubanska r�dslan �r f�rst�elig. Men den urs�ktar inte de faktiska �vergrepp som �ger rum p� yttrandefriheten och som drabbar m�nniskor som inom ramen f�r en demokrati borde ha r�tt att uttala sig. Sverige och EU har vid olika tillf�llen kritiserat Kuba f�r dessa �vergrepp. Senast detta skedde var efter f�ngslandet av Intern Oppositions ledare i juli.
USA och FN
Blockaden mot Kuba �r varje �r f�rem�l f�r behandling i FN. F�r varje �r blir st�det f�r USA allt svagare. Trots att v�rldens l�nder entydigt f�rs�kt f� USA att �ndra politik gentemot Kuba, har USA trappat upp sitt agerande. I USA finns dock senatorer och kongressm�n, liksom kyrkoledare och andra f�retr�dare f�r frivilliga organisationer, som aktivt motsatt sig blockaden. Sverige m�ste b�de inom FN-systemet och i direkt kontakt med USA agera f�r att f� slut p� blockaden.
EU
Kuba har omfattande kontakter med EU framf�r allt genom olika humanit�ra insatser, och en politisk dialog finns. EU har kraftfullt motsatt sig USA:s f�rs�k att diktera v�rldshandeln genom inf�randet av Helms-Burtonlagen och f�reslagit mot�tg�rder. F�r n�rvarande behandlar den svenska riksdagen den svenska regeringens "f�rslag till lag om EG:s f�rordning om skydd mot extraterritoriell lagstiftning som antas av tredje land". Denna skyddsf�rordning har tillkommit som ett direkt svar p� den amerikanska lagstiftningen, d�r sanktioner mot handel med och investeringar i Kuba antagits.
D�remot saknas ett handelsavtal mellan Kuba och EU. Ett s�dant handelsavtal med EU existerar f�r �vriga l�nder i Latinamerika och skulle vara av stort v�rde f�r Kuba. Den kritik som finns inom EU gentemot Kuba p.g.a. dess brist p� yttrandefrihet och flerpartisystem m�ste framf�ras, men b�r inte stoppa ett s�dant avtal. En j�mf�relse kan g�ras med Colombia och Peru som b�da har s�dana avtal med EU. I dessa l�nder finns ett demokratiskt styrelseskick, men i praktiken r�der en mycket urholkad demokrati d�r politiska mord, f�rsvinnanden, och straffrihet f�r grova brott r�der.
Handelsavtal och utvecklad kontakt mellan EU och samtliga dessa l�nder kan f�rhoppningsvis ha en positiv effekt vad g�ller m�nskliga r�ttigheter och utveckling av demokratin.
Kontakter med Sverige och svenska f�retag
Sverige har sedan gammalt relationer med Kuba p� olika plan. Men dessa beh�ver ut�kas. Isoleringen av Kuba beh�ver brytas.
Det finns i dag drygt 250 f�retag med utl�ndskt kapital p� Kuba. Av dessa har 42 skapats efter det att Helms-Burtonlagen antagits i USA. P.g.a. risken att bli svartlistad i USA �r s�ledes m�nga f�retag tveksamma att ge sig in i aff�rer med Kuba. N�gra svenska f�retag s�som Sandvik, Alfa-Laval, Volvo har trotsat blockaden och finns representerade p� Kuba. Nyligen har ocks� n�gra svenska resebyr�er b�rjat med svenska charterresor till Kuba. Sedan 1995 finns en lag om utl�ndska investeringar och det st�r klart att Kuba vill underl�tta f�r att f� fler utl�ndska investeringar. Svenska f�retag �r s�ledes v�lkomna och kan spela en positiv roll i Kubas utveckling.
Bist�ndsbudgeten
Sverige l�mnar i dag ett begr�nsat bist�nd till Kuba. Det r�r sig framf�r allt om ett utbildningsprogram i marknadsekonomi f�r ekonomer knutna till Finansdepartementet. Utbildningen �ger rum p� universitetet i Montevideo, Uruguay, under medverkan av G�teborgs universitet. D�rut�ver har ekonomiskt bidrag l�mnats f�r seminarium om demokrati och till Erikshj�lpen och Svensk- kubanska f�reningen. Det skulle vara mycket bra om andra enskilda organisationer, med erfarenheter fr�n andra l�nder i Latinamerika, ocks� kom till Kuba. R�dda Barnen skulle kunna spela en positiv roll i att f�rhindra att gatubarn �ter blir en verklighet i Havanna, p� samma s�tt som det �r ett utbrett problem i t ex Rio de Janeiro och Lima. Svenska kvinnoorganisationer har en uppgift vad g�ller att tillsammans med kubanska kvinnoorganisationer och myndigheter stoppa prostitutionen som �terigen �r ett faktum p� Havannas gator. F�r b�da fr�gorna g�ller naturligtvis att visa p� andra alternativ - inte genomf�ra polisaktioner - som tillf�lligt g�mmer problemen. Men det finns �ven exempel p� samarbete p� mindre konfliktfyllda omr�den, s�som forskning och arbete inom h�lsosektorn, d�r svenska insatser b�r �ka. Upprustning av bostadshus i gamla delar av centrala Havanna �r ett annat eftersatt omr�de, d�r svenska kunskaper och erfarenheter kan komma v�l till pass. Arbetet med Agenda 21, fungerande system f�r �tervinning av avfall, och andra insatser inom milj�omr�det borde ocks� komma i fr�ga f�r svenskt bist�nd. V�nsterpartiet har i v�r alternativa budget f�r utgiftsomr�de 7, internationellt bist�nd, lagt in medel ut�ver regeringens anslag f�r Latinamerika. En del av detta b�r utnyttjas f�r samarbetet med Kuba.
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige skall agera f�r att �ka respekten f�r yttrandefrihet och m�nskliga r�ttigheter p� Kuba,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att den svenska regeringen i EU skall agera f�r att uppr�tta ett handelsavtal mellan EU och Kuba,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att verka f�r att underl�tta f�r krediter via Exportkreditn�mnden (EKN) f�r f�retag som vill handla med Kuba,
4. att riksdagen beg�r att ger regeringen aktivt agerar f�r att underl�tta och ut�ka kontakterna mellan olika delar av det kubanska samh�llslivet och Sverige.
Stockholm den 6 oktober 1997
Eva Zetterberg (v)
Bengt Hurtig (v) Jan Jennehag (v) Kenneth Kvist (v)