Mohajerna �r en folkgrupp i Pakistan som skiljer sig fr�n
landets �vriga befolkning i spr�kligt och kulturellt avseende.
Det man har gemensamt med �vriga pakistanare �r
religionen. Mohajerna �r muslimer, vilka 1947 l�mnade det
d� �nnu odelade Indien f�r att vid delningen av brittiska
Indien utg�ra en del av befolkningen i Pakistan. De kom fr�n
provinser i Indien d�r hinduerna d� var i majoritet och
muslimerna i minoritet och d�r muslimerna fruktade att den
hinduiska dominansen skulle medf�ra f�rtryck och
diskriminering av muslimer. Staten Pakistan bildades som en
stat f�r alla muslimer i det tidigare odelade Indien och inte
bara f�r muslimer i det d�varande Pakistan och �stpakistan
(nuvarande Bangladesh).
F�r n�rvarande �r mohajerna 30 miljoner i Pakistan och utg�r d�rmed
ungef�r 25 % av Pakistans befolkning. 22 miljoner av mohajerna lever i
provinsen Sindh. D�r utg�r man en majoritet av befolkningen (52 %).
Den �verv�ldigande delen av pakistanskt n�ringsliv domineras och
kontrolleras av 400 feodalfamiljer. Bland dessa �terfinns inga mohajer.
Mohajernas situation i Pakistan har endast vid enstaka tillf�llen tagits upp i
n�got internationellt forum. D� Pakistan en g�ng ingick som en del av det
brittiska kolonialv�ldet behandlas deras situation ibland i brittisk press.
Svenska medier har, s�vitt vi vet, aldrig rapporterat om denna stora
folkgrupps situation, trots att Sverige har ganska omfattande handel med
Pakistan, inte minst n�r det g�ller vapen.
Bildandet av MQM
Ganska snart efter den pakistanska statens bildande utsattes
mohajerna f�r en systematisk diskriminering av landets
feodalt pr�glade politiska institutioner. F�r att f�rsvara sig
mot diskrimineringen och or�ttvisorna och h�vda sina
r�ttigheter grundade mohajerna t�mligen sent den 18 mars
1984 ett politiskt parti, MQM (Mohajir Quami Movement).
Ledare f�r detta parti var Altaf Hussain, som tidigare grundat
APMSO (All Pakistan Mohajir Students Organisation).
Bildandet av MQM och APMSO var resultatet av den
st�ndiga diskrimineringen av mohajer n�r det g�llde
utbildningsm�jligheter och m�jligheter till arbete och
f�rs�rjning.
MQM v�xte snabbt till en nationell politisk kraft. 1987 vann man p� det
lokala planet valet av borgm�stare och viceborgm�stare i Hyderabad och
Karachi. I de allm�nna valen 1988, 1990 och 1993 fick partiet absolut
majoritet i st�derna Karachi, Hyderabad, Mirpurkhas och Sukkur i Sindh-
provinsen, den provins d�r mohajerna �r i majoritet. MQM s�ger sig dock
inte vara ett parti uteslutande f�r mohajer. Det efterstr�var �ven att vara ett
parti med r�tter i samh�llets l�gre klasser. Partiet f�ljer inte den feodala
traditionen i Pakistan att en politiker m�ste komma fr�n de r�tta, rika och
f�rm�gna familjerna i samh�llets �vre skikt.
Oavsett om en demokratisk regim eller en milit�rregering suttit vid makten
i Pakistan har i stort sett samma familjer haft det st�rsta inflytandet inom
politiken.
F�rf�ljelserna av mohajer
Under general Ayub Khan 1958-1969 tvingades 300
mohajiska statstj�nstem�n bort fr�n sina arbeten, under
general Yahya Khan �ver tusentalet och under Ali Bhuttos
tid vid makten avskedades de i tusental.
General Ayub Khan f�rklarade att "den enda platsen f�r mohajer �r havet".
Ali Bhutto inf�rde en uppdelning av befolkningen i Sindh-provinsen i
sindhier, vilka ocks� ben�mndes "s�ner av jorden", och "nya sindhier", dvs
mohajer. Detta var ett uttryck f�r den klassiska h�rskartekniken att h�rska
genom att s�ndra. Den mindre utbildade landsbygdsbefolkningen spelades ut
mot de ofta b�ttre utbildade mohajerna, vilka inte s�llan hade olika typer av
tj�nstemannajobb. Utifr�n detta syns�tt och med motiveringen att han ville
garantera den fattiga befolkningen i Sindh b�ttre m�jligheter till avancemang
inf�rde han ett kvoteringssystem som skulle h�lla mohajerna borta fr�n olika
positioner i samh�llet. N�gon motsvarande kvotering f�r att v�rna om de
fattigas r�ttigheter och m�jligheter inf�rdes inte i n�gra andra provinser.
Under general Zia-Ul-Haques styre inf�rdes undantagstillst�nd i landet,
under vilket mohajiska bostadsomr�den systematiskt attackerades varvid
�tskilliga mohajer m�rdades. Bland annat br�ndes 1986 stadsdelarna Qasbah
och Aligarh Colonies i Karachi ner i grunden av en knarkmaffia utan att de
pakistanska s�kerhetsorganen p� n�got s�tt ingrep. 1988 anst�lldes med
myndigheterna som passiva �sk�dare en massaker p� mohajer d�r 200
oskyldiga mohajer inom loppet av n�gra minuter mejades ner med
maskingev�rseld.
I �r har den pakistanska regeringen inf�rt nya undantagslagar som kommer
att b�dda f�r �n mer omfattande brott mot m�nskliga r�ttigheter. Polis och
milit�r har f�tt �nnu friare h�nder att ta till allt gr�vre v�ldsmetoder �n
hittills. Dessa nya vidstr�ckta befogenheter f�r polis och milit�r kommer med
stor sannolikhet att medf�ra att myndigheterna attackerar bland annat den
mohajiska befolkningsgruppen i landet �nnu h�rdare �n tidigare. Amnesty
International har skarpt f�rd�mt dessa nya lagar.
Den svenska regeringen b�r f�ljaktligen allvarligt beakta dessa
f�rh�llanden - de omfattande brotten mot de m�nskliga r�ttigheterna,
diskrimineringen av mohajerna och den nya lagstiftningen - n�r det g�ller
den svenska krigsmaterielexporten till Pakistan.
MQM:s program och politiska praktik
MQM f�rklarar i sina programskrifter att man vill skapa en
avancerad demokrati i Pakistan d�r medborgarna �tnjuter
sina m�nskliga och demokratiska r�ttigheter oberoende, av
ras, hudf�rg, religion eller k�n. Man �r anh�ngare av icke-
v�ldsprincipen och mots�tter sig anv�ndningen av
v�ldsmetoder i kampen f�r mohajernas r�ttigheter. Man �r
ocks� enligt sitt program motst�ndare till religi�s fanatism
och en bitter fiende till den narkotikahandel som �r utbredd i
denna del av Asien.
Det finns dock uppgifter om att det r�der en bristande �verensst�mmelse
mellan MQM:s politiska program och partiets politiska praktik. Bland annat
anger Amnesty International ett antal exempel p� brott mot m�nskliga
r�ttigheter beg�ngna av grupper tillh�rande MQM. Brotten har d� fr�mst
varit riktade mot Haqiqi-gruppen och dess medlemmar men man l�r �ven ha
tillgripit v�ld mot t ex tveksamma medlemmar i de egna leden. Anklagelser
f�r terrorism har �ven riktats mot MQM.
Myndigheterna, MQM och Haqiqi-gruppen
I Sindh-provinsen har parlamentariker i provinsen Sindhs
parlament, vilka tillh�r MQM, vid flera tillf�llen arresterats.
Likaledes har partiets medlemmar och andra mohajer
arresterats av s�kerhetsstyrkorna, utsatts f�r tortyr och
m�rdats.
I Pakistan liksom i flera andra l�nder med liknande politiska och sociala
f�rh�llanden n�jer sig myndigheterna med rollen som passiv �sk�dare till
dessa massakrer. Myndigheterna slipper sj�lva utf�ra det blodiga grovarbetet.
I Pakistan utf�rs massakrerna och l�nnmorden p� mohajer och MQM-
medlemmar fr�mst av den s� kallade Haqiqi-gruppen, som ursprungligen var
en mindre utbrytargrupp ur MQM. Terrord�d utf�rs s� gott som dagligen.
Det f�rekommer att Haqiqi-gruppen framst�lls som en fraktion av MQM,
vilket dock numera torde vara felaktigt. Myndigheterna framst�ller
situationen som om det handlade om interna strider mellan MQM och
Haqiqi. Haqiqi-gruppen angriper till �verv�gande delen MQM-medlemmar
och fungerar i praktiken som en sorts d�dspatrull.
Det finns uppgifter om att de djupa mots�ttningarna mellan MQM � ena
sidan och myndigheterna och Haqiqi-gruppen � den andra har medf�rt att
�ven MQM invecklats i strider och sj�lva f�rbrutit sig mot m�nskliga
r�ttigheter, trots att deras program s�ger n�got annat. Det finns uppgifter om
att MQM sj�lv tillgripit h�rda metoder f�r att uppr�tth�lla disciplinen inom
de egna leden, vilket inte �r ovanligt i organisationer som uts�tts f�r mycket
h�rt tryck eller n�r mots�ttningarna h�rdnar. Att finna f�rbrytelser f�rklarliga
�r dock inte detsamma som att man urs�ktar dem. S� skulle exempelvis,
enligt Amnesty International, pakistansk polis och paramilit�ra grupper vid
en raid i Kashmir Colony, Gulbahar, Karachi ha hittat en tortyrcell dit MQM
skulle f�rt gisslan. S� skall �ven polism�n som tillh�rt MQM vittnat om att
de m�rdat Haqiqi-medlemmar.
Det dominerande intrycket av mohajernas situation i Pakistan �r dock att
det praktiskt taget dagligen utf�rs mord och andra �vergrepp riktade inte bara
mot MQM-medlemmar utan ocks� mot mohajer som inte tillh�r n�gon
organisation. Det handlar d� om ett v�ld inte riktat mot ett parti utan mot en
hel folkgrupp.
De tidigare n�mnda massakrerna p� mohajer och MQM-medlemmar �r
endast ett litet axplock av de brott mot m�nskliga r�ttigheter och kr�nkningar
av demokratiska principer som f�rekommer i Pakistan.
Mohajerna i Europaparlamentet
Europaparlamentet har i en resolution (B4-0153, 0177, 0202
och 0231/96, 15 februari 1996) tagit upp situationen i
Sindhprovinsen, d�r man f�rd�mt d�dandet av oskyldiga
m�nniskor, myndigheternas anv�ndning av tortyr och andra
brott mot m�nskliga r�ttigheter och s�rskilt pekat p�
f�rf�ljelserna av MQM-aktivister. Man har uppmanat
pakistanska myndigheter att ta kontrollen �ver de
s�kerhetsstyrkor och d�dspatruller som beg�r dessa brott.
EU-parlamentet har uppmanat Pakistans regering och
myndigheter att respektera de demokratiska spelreglerna och
avl�gsna de hinder som man rest f�r att hindra MQM:s
parlamentariska representanter att fullg�ra sina uppdrag.
Bland de �vergrepp som i Amnesty Internationals rapporter om Pakistan
omn�mns som "omfattande och grova" innefattas inte bara de brott mot
m�nskliga r�ttigheter som beg�s i provinserna Jammu och Kashmir utan
ocks� de m�nga brott som beg�s mot mohajerna. N�r det g�ller mohajerna
och deras politiska f�retr�dare och de f�rbrytelser som beg�s mot dem
handlar det dock inte bara om brott mot enskilda individer. Det handlar om
allvarliga kr�nkningar och f�rbrytelser mot en hel folkgrupp, vilka innefattar
allt fr�n vardagliga trakasserier till pogromer, mord och massakrer.
Mohajernas situation har uppm�rksammats i Europaparlamentet, men b�r
rimligen ocks� behandlas av F�renta nationerna och dess s�kerhetsr�d. Det
handlar om en m�ngmiljonh�vdad befolkning i ett land som har det
fundamentalistiska Iran och det kaotiska Afghanistan som grannar. Det
handlar om grova och omfattande brott mot m�nskliga r�ttigheter i ett land
som �r allvarligt inblandat i andra l�nders krigiska eller politiskt mycket
tillspetsade angel�genheter. Den politiskt mycket inflytelserika pakistanska
milit�rmakten har bland annat varit involverad i Afghanistans inre
angel�genheter p� talibanernas sida. I s�dana politiskt laddade situationer
kan olika befolkningsgrupper av cyniska politiska krafter l�tt st�mplas som
parior och syndabockar med allt intensivare f�rf�ljelser som resultat.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i samband med st�llningstaganden r�rande
vapenexporten till Pakistan allvarligt beaktar de omfattande brotten mot
m�nskliga r�ttigheter som beg�s i landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen i samband med vapenexporten till Pakistan s�rskilt
skall ta h�nsyn till den nya h�rdare lagstiftning som vidgar m�jligheterna till
�n mer omfattande brott mot m�nskliga r�ttigheter i Pakistan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen tar upp vikten av respekt f�r m�nskliga r�ttigheter
och mohajernas situation till f�ljd av den nya lagstiftningen i Pakistan till
behandling i EU-sammanhang, i FN och dess s�kerhetsr�d och i andra
internationella sammanhang.