N�r Storbritannien l�mnade sin koloni p� den indiska
subkontinenten delades denna i tv� l�nder, Indien och
Pakistan. Vid delningen av brittiska Indien f�rdes de flesta
omr�den med muslimsk befolkningsmajoritet till Pakistan
och de med hinduisk till Indien. N�gra undantag gjordes.
Furstend�met Kashmir, d�r maharadjan, som var hindu, sj�lv skulle avg�ra
nationstillh�righet, blev ett av undantagen. F�rst undvek maharadjan av
Jammu och Kashmir att ta st�llning f�r Kashmirs anslutning till n�gondera
av staterna Indien eller Pakistan. N�r en muslimsk revolt utbr�t v�nde sig
maharadjan till Indien och bad om milit�r hj�lp. D�refter ansl�ts Kashmir till
Indien. Detta accepterades aldrig av folket i Kashmir, och f�ljden blev att
Indien och Pakistan kom i strid med varandra om kontrollen �ver Jammu och
Kashmir omedelbart efter sj�lvst�ndigheten.
Fredlig l�sning - FN:s roll
N�r den indiska arm�n hejdades i sin framfart v�nde sig
Indien till FN, och konflikten h�nvisades till s�kerhetsr�det.
S�kerhetsr�det f�reslog redan 1948 vid sin behandling av
Kashmirfr�gan, att omr�dets slutliga tillh�righet skulle
avg�ras genom folkomr�stning, en uppfattning som �ven
Sverige har. Detta f�rordar �ven den pakistanska regeringen,
medan Indien anser att anslutningen �r giltig �ven utan en
folkomr�stning. Med h�nvisning till Simla-avtalet 1992
h�vdar Indien att Kashmirfr�gan m�ste l�sas bilateralt mellan
Indien och Pakistan.
Alla anstr�ngningar att f� parterna att acceptera att fr�gan pr�vas r�ttsligt, t
ex genom inh�mtande av r�dgivande yttranden fr�n Internationella dom-
stolen i Haag, har hittills varit fruktl�sa. Fr�gan har inte behandlats i FN p�
senare �r.
Kashmirfr�gan har i stort sett befunnit sig i ett d�dl�ge i n�rmare 50 �r.
Samtal har till och fr�n f�rekommit mellan Pakistan och Indien utan att
n�gon l�sning p� konflikten har kunnat sk�njas. En ny omg�ng samtal
p�b�rjades under 1996 och har fortsatt under 1997 men har �nnu inte lett till
n�gra konkreta �tg�rder. Sverige m�ste vara p�drivande b�de i
internationella fora och i bilaterala kontakter med Indien och Pakistan, s� att
Kashmirfr�gan kan f� en fredlig l�sning. Det �r ocks� viktigt att
kashmirierna f�r deltaga i samtalen, eftersom det �r deras framtid och deras
omr�de konflikten g�ller. Vilka kashmirier som ska kunna representera de ca
12 miljonerna kashmirierna i samtalen kan f�rslagsvis utses genom val. Det
�r viktigt att kashmirierna till�ts resa fritt inom Kashmir men ocks� att de
till�ts resa utomlands f�r att kunna ha kontakt med varandra. Sverige b�r
agera f�r detta. Flera kashmirier f�r idag inte tillg�ng till passhandlingar.
FN-�vervakning har f�rekommit i omr�det sedan 1949 i form av milit�r
observat�rsgrupp. Detta ligger i linje med fredsf�rebyggande insatser som
Sverige alltid f�rordat, aktivt underst�tt och medverkat i inom ramen f�r FN
och andra internationella fora. Observat�rsgruppen har dock stora sv�rig-
heter att agera utifr�n sitt FN-uppdrag. P� indiska sidan till�ts inte FN-
personalen att �vervaka line-of-control-linjen. De hindras fr�n att unders�ka
brott mot eldupph�ravtalet i omr�det. P� pakistanska sidan finns liknande
sv�righeter genom att FN inte till�ter personalen att komma alltf�r n�ra line-
of-control i syfte att bl a skydda dem mot beskjutning.
P� senare tid har beskjutning vid line-of-control-linjen skett n�stan
dagligen. F�ljden har blivit att �tskilliga m�nniskor skadats och d�dats. Vi
menar att line-of-control-linjen helt b�r �vervakas av FN-trupp f�r att
eldupph�ravtalet ska kunna f�ljas. D�rf�r b�r Sverige agera f�r att line-of-
control-omr�det demilitariseras och ers�tts med st�rre FN-trupp som kan
uppr�tth�lla eldupph�ravtalet.
Mot bakgrund av att beskjutning sker s� gott som dagligen i Kashmir-
omr�det samtidigt som befolkningen f�rtrycks, s� b�r ingen vapenexport, ej
heller f�ljdleveranser till Indien och Pakistan till�tas fr�n svensk sida.
Oroligheter och brott mot m�nskliga r�ttigheter
Allvarliga brott mot m�nskliga r�ttigheter sker s� gott som
dagligen i Kashmir p� indiskt administrerat omr�de.
Uppskattningar visar att mellan 10 och 20 personer dagligen
d�r p gr a misshandel och tortyr, d�dsfall i h�kten och
summariska avr�ttningar. D�rtill kommer ett stort antal mord
och f�rsvinnanden, som s�rskilt drabbar
m�nniskor�ttsaktivister, studenter och motst�ndare till den
indiska regimen. Den kashmirska befolkningen uts�tts ocks�
f�r att deras odlingar f�rst�rs, hus raseras och familjer
trakasseras i st�rsta allm�nhet. Den indiska s�kerhetspolisen
och de paramilit�ra styrkor som ben�mns runagates utf�r de
flesta kr�nkningarna. Den indiska arm�n tillsammans med
s�kerhetsstyrkorna uppg�r fortfarande till mellan 500 000
och
600 000 personer. Sverige m�ste agera f�r minskad milit�r
n�rvaro i omr�det. Indien m�ste p�b�rja tillbakadragandet av
sin arm� och sina s�kerhetsstyrkor.
�ven gerillan och motst�ndsr�relsen mot den indiska ockupationen st�r f�r
�verfall och mord. Gerillan som ocks� best�r av personer fr�n andra l�nder
har emellertid p� senare tid �ndrat taktik. Fr�n att tidigare �r ha trakasserat
och utsatt lokalbefolkningen f�r olika slags �vergrepp koncentrerar man sig
nu p� �vergrepp p� arm�, s�kerhetsstyrkor och polis. Detta har lett till att
lokalbefolkningens sympati f�r gerillan har �kat p� sistone.
Sverige b�r i bilaterala kontakter med Indien och Pakistan uppmana
parterna till samtal och i l�mpliga fora och i kontakterna forts�tta att kr�va
respekt f�r m�nskliga r�ttigheter i omr�det. Indien har meddelat att en
kommission f�r m�nskliga r�ttigheter ska unders�ka vilka brott mot
m�nskliga r�ttigheter som beg�tts i omr�det och st�lla ansvariga inf�r r�tta.
Dock kommer detta inte att g�lla brott som beg�tts av de indiska s�ker-
hetsstyrkorna. Vi menar att detta �r oacceptabelt. Sverige b�r i bilaterala
samtal med Indien framf�ra att alla brott mot m�nskliga r�ttigheter m�ste
unders�kas av kommissionen. Dessutom m�ste FN:s specielle rapport�r f�r
m�nskliga r�ttigheter f� tilltr�de till omr�det liksom oberoende organisa-
tioner som t ex Amnesty. De m�ste f� m�jlighet att resa fritt i landet, bes�ka
f�ngslade, unders�ka f�rsvinnanden m m.
Bist�nd
Bakgrunden till oron och missn�jet i Kashmir utg�rs inte
bara av brotten mot de m�nskliga r�ttigheterna i omr�det
eller de religi�sa f�rh�llandena utan ocks� av de ekonomiska,
sociala och politiska. L�ngsam ekonomisk utveckling,
fattigdom och arbetsl�shet �r faktorer som anses ha bidragit
till en grogrund f�r missn�je som finns i Kashmir.
Kashmirierna beh�ver kontakt med omv�rlden. De k�nner sig bortgl�mda
av v�rldssamfundet, k�nner sig isolerade fr�n omv�rlden och lever i stor
fattigdom. S�rskilt besv�rligt har alla de familjer som drabbats av
konflikterna genom att n�gon i familjen blivit d�dad. V�rst �r det f�r �nkor
med barn som har sv�rt att f�rs�rja sig och familjen.
Ett stort bist�ndsprojekt har genomf�rts i omr�det, n�mligen URI-
projektet. Det har nyligen avslutats och �verl�mnats till indiska myndigheter
att administreras. Detta kraftprojekt uppskattas av hela befolkningen. Genom
att projektet kunnat genomf�ras med stor milj�h�nsyn i arbetet �nskar nu
s�v�l befolkningen som indiska myndigheter en forts�ttning p� projektet,
eftersom det fortfarande r�der brist p� elektricitet. Vi vill d�rf�r tillstyrka
en
fortsatt utbyggnad av kraftbygget under f�ruts�ttning att lika omfattande
milj�h�nsyn tas i forts�ttningen.
Det svenska bist�ndet till Indien �r ganska omfattande, men f�rutom URI-
projektet har knappast n�got av det svenska bist�ndet n�tt Kashmir. Vi menar
att en del av detta bist�nd b�r omf�rdelas s� att det kommer det kashmirska
folket till del. S�rskilt viktigt �r det att barn och �nkor f�r del av ett
s�dant
bist�nd.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige m�ste vara p�drivande b�de i internationella fora och i
bilaterala kontakter med Indien och Pakistan, s� att Kashmirfr�gan kan f� en
fredlig l�sning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om kashmiriernas deltagande i samtalen som skall avg�ra deras
framtid och omr�destillh�righet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige b�r agera f�r att kashmirierna till�ts resa fritt inom
Kashmir men ocks� att de till�ts resa utomlands,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige b�r agera f�r att line-of-control-omr�det
demilitariseras och ers�tts med en st�rre FN-trupp som kan uppr�tth�lla
eldupph�ravtalet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att ingen vapenexport, ej heller f�ljdleveranser, till Indien och
Pakistan skall till�tas fr�n svensk sida,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige m�ste agera f�r att den milit�ra n�rvaron minskar i
Kashmir p� indiska sidan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i bilaterala samtal m�ste framf�ra att alla brott mot
m�nskliga r�ttigheter skall unders�kas av kommissionen, samt att FN:s
specielle rapport�r f�r m�nskliga r�ttigheter f�r tilltr�de till omr�det liksom
oberoende organisationer som t.ex. Amnesty,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om en fortsatt utbyggnad av URI-kraftbygget under f�ruts�ttning att
lika omfattande milj�h�nsyn tas i forts�ttningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att en del av bist�ndet till Indien b�r omf�rdelas s� att det
kommer det kashmirska folket till del.
Stockholm den 6 oktober 1997
Ingbritt Irhammar (c)
Margareta Andersson (c)
G�rel Thurdin (c)
Eva Go�s (mp)
Ingrid N�slund (kd)
Eva Zetterberg (v)
Ragnhild Pohanka (mp)