Sedan j�rnrid�n lyftes har demokratin f�tt �kat fotf�ste runt
om i v�rlden. Allt fler nationer, inte bara i �steuropa utan
ocks� i Asien, Afrika och Latinamerika, har �verg�tt till
flerpartisystem med fria val. Som en av de starkaste
f�respr�karna f�r demokrati och internationellt samarbete ser
Folkpartiet liberalerna mycket positivt p� denna utveckling.
Tyv�rr finns det undantag fr�n denna trend. I ett f�tal l�nder
eller omr�den har utvecklingen oavsett utg�ngsl�get dock
g�tt �t fel h�ll. Ett s�dant kan vara den forna brittiska
kronkolonin Hongkong, som "�terl�mnades" till
Folkrepubliken Kina den 1 juli 1997, utan att inv�narna i
Hongkong tillfr�gats i vederb�rlig demokratisk ordning.
Hongkong
Hur Folkrepubliken Kina fram�ver kommer att behandla
Hongkong och dess innev�nare �r om�jligt att f�rutse.
Folkrepubliken Kina har i den gemensamma
�verenskommelsen med Storbritannien fr�n 1984 lovat
Hongkong en h�g grad av sj�lvst�ndighet och att omr�det
skall f� beh�lla sitt marknadsekonomiska system. Hongkong
skall styras av Hongkongs inv�nare inom vad som har
kommit att kallas "ett land, tv� system".
Men Hongkong har f�r�ndrats mycket sedan 1984. Hongkong-bornas
demokratiska r�ttigheter har st�rkts och det Hongkong som nu blivit en del
av Folkrepubliken skiljer sig markant fr�n fastlandet. F�re "�terl�mnandet"
upph�vde Beijing och dess lokale administrat�r Tung Chee-hwa samtliga
demokratiska reformer som genomf�rts i Hongkong sedan 1984. Ledande
f�retr�dare f�r Hongkongs demokratiska krafter med det demokratiska
partiets ledare Marin Lee har d�rf�r v�grat att ing� i den av Beijing
handplockade �verg�ngsf�rsamlingen. Opinionsunders�kningar visade att
endast 40 % av inv�narna st�dde "�terl�mnandet" i f�rv�g.
Om det nu inte g�r att f�rena tv� s� olika system och traditioner inom ett
och samma land, vad kommer d� att tvingas f�r�ndras? Eftersom den
kinesiska regeringen har g�tt h�rt fram mot regimkritiker p� fastlandet �r det
inte osannolikt att ocks� oppositionen i Hongkong kan komma att tystas eller
drivas ur landet. I takt med att �verl�mnandet n�rmade sig �kade graden av
sj�lvcensur i Hongkongmedierna. D�remot synes �nnu ingen ytterligare
sk�rpning ha �gt rum d�refter. De aviserade parlamentsvalen i Hongkong
v�ren 1998, och p� vilka grunder de kan genomf�ras, f�r avg�rande
betydelse f�r hur experimentet "ett land, tv� system" kan lyckas. N�r nu
Taiwan visar att en blomstrande demokrati �r ett fungerande alternativ f�r ett
kinesiskt samh�lle kan �nnu fler av Beijings argument mot verklig demokrati
komma att falla.
Samtidigt avvisar Folkrepubliken Kina allt st�d f�r landets olikt�nkande
som inblandning i dess inre angel�genheter. Risken finns att internationellt
st�d kan ytterligare f�rsv�ra situationen f�r f�respr�kare av demokrati och
m�nskliga fri- och r�ttigheter. De kinesiska myndigheterna kan vilja statuera
exempel, om inte annat s� f�r att visa omv�rlden vem som best�mmer
utvecklingen i landet.
Bristen p� konsekvens och uth�llighet i omv�rldens kritik av Beijings
fortsatta och omfattande �vergrepp p� m�nskliga r�ttigheter urholkar tro-
v�rdigheten. M�nniskor�ttsaktivister och demokratif�rk�mpar f�rf�ljs och
d�ms alltj�mt till l�ngvariga och nedbrytande frihetsber�vanden. Fallet Wei
Jingsheng �r bara det mest v�lbekanta och uppr�rande. Hans �de visar att
ledningen i Beijing inte uppfattar omv�rldens engagemang f�r m�nskliga
r�ttigheter i Kina som s�rskilt �vertygande.
Ett st�d till demokratisk utveckling i Folkrepubliken Kina inklusive
Hongkong m�ste d�rf�r utformas inom ramen f�r en konsekvent, samman-
h�llen och uth�llig strategi. Ett fr�n svenskt h�ll tydligt och generellt st�d
f�r
demokratiska str�vanden i varje icke-demokratiskt land �r sv�rare att bem�ta
f�r ledningen i Beijing. Ett s�dant st�d b�r utformas s� att m�jlighet finns att
ge asyl till politiska aktivister som f�rf�ljs i Folkrepubliken. Samtidigt f�r
inte st�det f�r Hongkongs demokratif�respr�kare upph�ra. Det m�ste
klarg�ras att Sverige och �vriga v�stl�nder ser mycket negativt p�
inskr�nkningarna i de demokratiska friheter som hade uppn�tts.
Folkrepubliken Kina
Erfarenheten visar ofta att demokrati f�ljer p� ekonomisk
tillv�xt. Exemplet Singapore under Lee Kuan Yews och hans
efterf�ljares ledning visar emellertid att det inte �r en regel
utan undantag. Singapore ligger dessutom ocks� i
Sydostasien och har en stark kinesisk pr�gel p� sin
samh�llsbild, men �r genom sin stadsstatsform ocks� ett
undantag i andra bem�rkelser.
Det b�sta s�ttet att st�dja en demokratisk utveckling och p�skynda
Folkrepubliken Kinas utveckling till en modern demokratisk r�ttsstat torde
�nd� vara att st�dja dess ekonomiska utveckling. Den ekonomiska tillv�xten
har varit stark sedan Deng Hisao-pings reformer i b�rjan av 80-talet. Under
1980-85 v�xte ekonomin i snitt med cirka 11 % per �r, under 1985-90 med
knappt 8 % och 1990-95 med �rligen knappt 12 %. Dock �r Folkrepubliken
Kinas BNP per capita �nnu blygsam. I j�mf�relse med det demokratiska
Taiwan �r skillnaden stor. Taiwans BNP per capita f�r 1996 uppgick till $
12.869 medan Folkrepublikens endast n�dde $ 687. Hongkongs BNP per
capita �r i sin tur n�ra dubbelt s� stor som Taiwans.
Det kommer s�lunda att ta l�ng tid f�r Folkrepubliken Kina att n� Taiwans
och Hongkongs nuvarande ekonomiska v�lst�nd. Att tillv�xten f�r
n�rvarande �r h�g �r heller ingen garanti f�r att utvecklingen forts�tter.
Befolkningsutvecklingen och den ekonomiska tillv�xten uts�tter det
kinesiska fastlandet f�r allt allvarligare ekologiska p�frestningar, som snart
kan visa sig klart tillv�xth�mmande. De okontrollerade utsl�ppen fr�n fossil
f�rbr�nning och de gigantiska dammprojekten l�ngs Yangzi-floden �r klart
orov�ckande.
Den v�xande ekonomin beh�ver fri och rik tillg�ng p� kapital f�r inve-
steringar. Investeringar fr�n Taiwan och Hongkong har h�r spelat en domi-
nerande roll. F�r n�rvarande har Folkrepubliken endast en privat bank och
inga effektiva kapitalmarknader. Uppdraget att finansiera investerings-
behovet vilar s�ledes p� de statliga bankerna och idag g�r nio tiondelar av
alla bankl�n till offentliga f�retag. D� m�nga av dessa f�retag g�r med
f�rlust eller har problem med d�lig l�nsamhet kommer en stor andel av
krediterna aldrig att kunna betalas igen. Sammanlagt uppskattas de d�liga
l�nen uppg� till �ver 30 % av BNP. F�r att s�kerst�lla en framg�ngsrik
utveckling m�ste den kommunistiska ledningen d�rut�ver balansera
regionernas konkurrerande krav, centralisera och kontrollera skattesystemet
samt st�da upp oredan bland de statliga f�retagen utan att det skapas en �n
st�rre arm� av medell�sa arbetare.
En stagnation i den ekonomiska utvecklingen �r s�ledes l�ngt ifr�n
osannolik och skulle f� sv�ra konsekvenser f�r det inhemska n�ringslivet. En
effektiv allokering av de knappa resurserna f�rsv�ras ytterligare av att den
inhemska marknaden �r fragmenterad i m�nga delmarknader genom stora
avst�nd och d�liga kommunikationer. Statsapparaten �r inte heller anpassad
f�r att administrera och utveckla en modern ekonomi med de krav en s�dan
st�ller p� fungerande lagar och regelverk etc. Hindren f�r fortsatt tillv�xt �r
s�lunda �tskilliga. Sannolikt kommer de flesta att �vervinnas men den
kinesiska ekonomin �r i m�nga avseenden k�nsligare f�r st�rningar �n vad en
f�rsta anblick kan ge vid handen.
Den senaste tidens ekonomiska utveckling har dessutom lett till betydande
och v�xande regionala v�lf�rdsklyftor vilket i sin tur lett till att stora
befolkningsmassor har l�mnat landsbygden och begett sig till st�derna f�r att
s�ka arbete. Ledningen i Beijing �r medveten om vilken potentiell fara dessa
folkmassor representerar. Den har inte gl�mt hur det kinesiska
kommunistpartiet kom till makten. H�ndelserna p� Himmelska fridens torg i
Beijing i juni 1989 visar att den politiska ledningen har sv�rt att hantera
folkligt missn�je, som kan befaras kunna sprida sig.
I september 1997 h�ll det kinesiska kommunistpartiet sin 15:e parti-
kongress, d�r partichefen Jiang Zemin bef�ste sin st�llning som Folk-
republikens ledare efter Deng Hsiao-pings d�d i b�rjan av �ret. N�r nu
kommunismen i stort endast g�r att �terfinna i partinamnet f�refaller den
kinesiska ledningen beh�va ett nytt kitt f�r att h�lla samman landet. F�r att
kunna r�ttf�rdiga partiets fortsatta maktinnehav, v�nda folkets blickar �t
andra h�ll och ha n�got att skylla p� har kommunism mer och mer ersatts
med nationalism.
Kineserna �r ett stolt folk med en 5000-�rig historia. Inte utan r�tt betraktar
de sig sj�lva som v�rldens ledande kulturfolk och �r stolta �ver sina
traditioner. Det r�der stor misst�nksamhet gentemot grannl�ndernas
intentioner. Beijing varnar st�ndigt f�r att Japan p� nytt skall utvecklas till
en
milit�r stormakt som med hot och krav driver igenom sin vilja i regionen. Av
detta sk�l torde Folkrepubliken Kina i praktiken acceptera USA:s n�rvaro,
samtidigt som man noggrant f�ljer eventuella f�r�ndringar i den amerikansk-
japanska f�rsvarsalliansen. Upplevs den egna situationen som hotad kommer
man att svara med ytterligare milit�ra satsningar. Det �r d�rf�r viktigt att
varje f�r�ndring i s�v�l USA, Japan som EU:s politik i regionen och
gentemot Folkrepubliken Kina tydligt motiveras och f�rklaras s� att
ledningen i Beijing inte missf�rst�r och feltolkar densamma.
Folkrepubliken Kina och omv�rlden
Fokus i den globala s�kerhetspolitiska utvecklingen f�rflyttas
alltmer till Asien-Stilla Havs-regionen. Folkrepubliken Kina
spelar h�r med sin geografiska bel�genhet, sina verkliga eller
befarade ambitioner och sitt agerande en central roll i
praktiskt taget varje delproblem i omr�det. De kinesiska
ledarnas oro efter Sovjetunionens uppl�sning och de
amerikanska milit�ra framg�ngarna i kriget med Irak har
�vertygat dem om behovet av en snabb modernisering av den
kinesiska f�rsvarsmakten. Till detta kommer en allt mer
p�taglig utbyggnad av de marina h�gsj�styrkorna. I
kombination med den utpr�glade slutenheten i det kinesiska
politiska systemet accentuerar detta den stora os�kerhet som
l�nderna i Folkrepublikens n�romr�de upplever.
F�rutom att hantera de interna problemen och l�sa upp hindren f�r fortsatt
ekonomisk tillv�xt har den kinesiska regeringen s�ledes ett antal fr�gor av
huvudsakligen utrikespolitisk karakt�r att hantera och l�sa. P� den
internationella scenen m�ste man lyckas med ett mjukt �vertagande av
Hongkong och bli en full medlem i v�rldshandelsordningen (WTO), f�r
vilket man fortfarande �r d�ligt f�rberedd. Man m�ste �vertyga USA, Japan
och sina grannar om att man inte �r inriktad p� expansion samtidigt som
locket h�lls nere p� de nationalistiska str�vandena inom de egna gr�nserna.
Och man m�ste hantera Taiwan p� ett s�tt som inte oroar omv�rlden och som
f�r �landets befolkning att inte �verge tanken p� att en �terf�rening �r att
f�redra.
Folkrepubliken Kina har 14 landgr�nser varav �tminstone fyra - Ryssland,
Nordkorea, Tadjikistan och Indien - delvis �r omstridda. Inkluderas kraven
till sj�ss - fr�mst i Sydkinesiska sj�n - har fastlands-Kina territoriella
konflikter med 20-talet andra stater. Under detta sekel har Kina varit i
konflikt med sju av dessa: Ryssland, Indien, Japan, Vietnam, Sydkorea,
Taiwan och USA.
Taiwan synes utg�ra den mest explosiva orosh�rden. I Folkrepubliken
Kina �r enigheten stor om att Taiwan en dag skall �terf�renas med fastlandet.
Det torde i h�g grad sammanh�nga med str�van att �terst�lla de nationella
of�rr�tter som man i Kina anser sig ha utsatts f�r fr�n omv�rldens sida det
senaste �rhundradet. Skulle Taiwan f�rklara sig formellt sj�lvst�ndigt, �r
sannolikheten stor att ledningen i Beijing av inrikespolitiska sk�l kanske inte
ser n�got alternativ till att svara med milit�ra medel. Detta riskerar i sin tur
att destabilisera hela regionen. Missilkrisen i mars 1996 gav Beijing signalen
att USA inte sj�lvklart skulle avst� fr�n att ingripa i ett s�dant l�ge. Om
ledningen i Beijing beslutar sig f�r att blockera �n genom att st�nga
transportlederna runt om och till Taiwan f�r det allvarliga konsekvenser bl a
f�r Japan vars oljeimport anl�nder via dessa rutter.
All kinesisk maktpolitik mot Taiwan m�ste f�rd�mas klart och entydigt.
Oavsett om Taiwan vunnit internationellt erk�nnande �r det i strid med
folkr�tt och ett hot mot den internationella s�kerheten i FN-stadgans mening.
Medborgarna p� Taiwan avg�r sj�lva om de vill bli en del av Folkrepubliken
eller forts�tta leva sitt eget liv. P� motsvarande s�tt kan Folkrepubliken Kina
inte heller till�tas st�lla, och �n mindre med milit�ra medel sj�lvsv�ldigt
f�rverkliga, ol�sta territoriella krav i Sydkinesiska sj�n.
I framf�rallt Tibet och Xinjiang i v�stra Kina reses krav p� sj�lv-
best�mmande. Problemet f�r regionernas ursprungsbefolkning �r att det
kinesiska inslaget hela tiden �kar. D�rmed f�rs�mras l�ngsamt f�rut-
s�ttningarna f�r sj�lvst�ndighet. Beijing b�r uppmuntras att ge regionerna
l�ngtg�ende sj�lvbest�mmande, uppr�tth�lla respekt f�r m�nskliga r�ttigheter
samt skapa f�ruts�ttningar f�r att v�rda och utveckla kulturella s�rdrag utan
att riskera hot eller f�rf�ljelser.
Taiwan
Folkrepubliken Kinas anspr�k p� att f�retr�da ett och hela
Kina har i f�rh�llandet till Asiens mest lovande demokrati
Taiwan tagit sig ytterst arroganta och aggressiva uttryck. Den
milit�ra uppladdningen i havsomr�det mellan fastlandet och
Taiwan inf�r presidentvalen i mars 1996 saknar motstycke
internationellt. Omv�rldens beslut i samband med att
Folkrepubliken �vertog Taiwans plats i FN:s s�kerhetsr�d
uppfattas av Peking som ett erk�nnande av att regimen d�r
f�tt v�rldssamfundets godk�nnande till att vara den legitima
f�retr�daren f�r ett och ett enda Kina.
N�r omv�rlden 1971 genom generalf�rsamlingens resolution 2758 bytte ut
Republiken Kina (Taiwan) mot Folkrepubliken Kina som st�ndig medlem i
FN:s s�kerhetsr�d, var det ett naturligt uttryck f�r vilka v�rldens stormakter,
dessutom k�rnvapeninnehavare, faktiskt var och �r. Att Taiwan st�lldes
utanf�r FN:s medlemsskara berodde d�remot p� att varken Peking eller
Taipei kunde acceptera mer �n en f�retr�dare f�r Kina i FN:s medlemskrets.
Detta accepterades av ett realpolitiskt v�rldssamfund. Historien visar
d�remot med s�v�l Tyskland som Korea, att n�gon entydig enstatsdoktrin
inte finns internationellt etablerad. Till historien h�r naturligtvis ocks� att
varken regeringen i Peking eller den i Taipei vid den tidpunkten hade n�gon
demokratisk legitimitet.
Idag �r l�get ett helt annat. Taiwan �r det mest gl�djande exemplet p� att
demokrati inte �r ett v�sterl�ndskt p�fund utan n�got, som har universell
giltighet f�r m�nniskor runt om i v�rlden. Allt tal om "asiatiska v�rden" n�r
det g�ller krav p� demokrati och m�nskliga r�ttigheter i Ost- och Sydostasien
har p� Taiwan avsl�jats. Det �r bara of�rb�tterliga politiska ledares r�dsla f�r
ett �ppet och demokratiskt samh�lle. De allm�nna val som h�lls i mars 1996
i Taiwan �r ett m�nsterexempel f�r Asiens m�nga hel- eller halvdiktaturer. I
det avseendet borde inte EU och dess medlemsstater beh�va hymla. Tv�rtom
b�r exemplet lyftas fram och p� alla s�tt st�djas och uppmuntras oavsett hur
mycket regimen i Peking uttrycker sina hot.
Fr�gan om m�nniskor av kinesiskt ursprung �nskar leva i en eller flera
statsbildningar kan bara avg�ras av dessa m�nniskor i fria och demokratiska
former. �ven om principen om "ett Kina" lever vidare, kan den aldrig med
n�gon automatik ge regimen i Peking n�got slags ensamf�retr�darr�tt. Det
saknar den varje demokratisk legitimitet f�r. Om och n�r folken i Kina och i
Taiwan �nskar �terf�renas kan det endast ske genom att de b�da folken i fria
och demokratiska former tar st�llning f�r detta. P� den punkten m�ste
v�rldssamfundet ocks� vara entydigt.
FN skall best� av f�retr�dare f�r v�rldens alla stater. Tyv�rr tvingas vi
acceptera att alla stater inte �r demokratiska och att deras f�retr�dare d�rf�r
inte alltid har demokratisk legitimitet. Det kan emellertid inte vara accepta-
belt att en stabil statsbildning med demokratiskt styre och legitimitet st�lls
utanf�r v�rldssamfundet. Taiwan h�r hemma ocks� i FN:s gemenskap om
landet �nskar s�ka medlemskap. Exemplen p� hur man redan under kalla
kriget kunde hantera tv� Tyskland och tv� Korea visar att det inte kan finnas
n�gra formella hinder f�r Taiwans fulla deltagande i folkgemenskapens
institutioner. Enda hindret �r Pekings veto. Det b�r vi inte medverka till att
d�lja.
Inom ramen f�r den gemensamma utrikes- och s�kerhetspolitiken inom EU
b�r Sverige verka f�r att det demokratiska Taiwan ges plats i FN vid sidan av
Folkrepubliken Kina till dess att folken i Kina och p� Taiwan i demokratiska
val kan ta st�llning till sin eventuella gemensamma framtid. S� sent som vid
generalf�rsamlingens �ppnande i september 1997 v�cktes �ter fr�gan av ett
antal medlemsstater att l�ta utreda Taiwans representation i FN. Fr�gan f�ll
som vanligt p� Kinas veto. Sverige b�r i forts�ttningen aktivt st�dja detta
f�rslag. Det avser ocks� fr�gan om Taiwans representation i olika under-
organ, vars medlemsk�r inte endast best�r av erk�nda statsbildningar.
Sverige b�r p� olika s�tt utveckla sin f�rbindelser med Taiwan. Taiwans
representationskontor i Stockholm b�r ges diplomatisk skattefrihet. Den
svenska representationen i Taipei b�r f�rst�rkas. Sverige b�r inom EU
medverka till att EU uppr�ttar ett informationskontor i Taipei.
Hur hantera Folkrepubliken Kina?
USA och EU-l�nderna har - �ven sinsemellan - visat upp en
n�rmast fullst�ndig provkarta p� inkonsekvens, motstridighet
och konkurrens i f�rh�llande till den snabbt v�xande
marknaden i v�rldens folkrikaste stat. Sverige b�r d�rf�r
inom ramen f�r EU:s gemensamma utrikes- och
s�kerhetspolitik verka f�r en samlad och effektiv politik f�r
att fr�mja demokrati och m�nskliga r�ttigheter i
Folkrepubliken Kina. Det b�r dessutom ske i samarbete med
USA och andra ledande demokratiska stater.
Vid val mellan kontroll/isolering och samarbete finns det s�lunda flera
sk�l som talar emot att isolera Folkrepubliken Kina. B�ttre �r i s� fall att
st�dja den ekonomiska utvecklingen. V�stl�nderna b�r koncentrera sig p� att
hj�lpa landet att hantera och om m�jligt l�sa sina gigantiska milj�problem.
Dels f�r dess egen skull och dels f�r att dess v�xande milj�problem ocks�
kan ge allvarliga konsekvenser f�r den globala milj�n. Inf�r 1997 �rs
uppf�ljningsm�te till Riokonferensen 1992 om den globala milj�n visade
Worldwatch Institute i sin "State of the World 1997" att Folkrepubliken
Kinas snabbt v�xande ekonomi �r central n�r det g�ller utsl�pp som hotar det
globala klimatet.
Om ledningen i Beijing isoleras/isolerar sig kan den nuvarande regeringen
snabbt komma att ers�ttas med en l�ngt mer aggressiv och nationalistisk,
inriktad p� att t ex till varje pris �teruppr�tta Storkina med Taiwan som en
sj�lvklar del. �ven om detta inte sker har Beijing f�ruts�ttningar f�r att
destabilisera regionen vilket t.ex. skulle kunna leda till krig p� den koreanska
halv�n. Samtidigt �r Folkrepubliken inte op�verkbar. �kat samarbete m�ste
emellertid knytas till ovillkorliga krav p� demokratisk utveckling och respekt
f�r m�nskliga r�ttigheter samt folkr�ttsliga regler f�r fredlig samlevnad. H�r
gav statsminister G�ran Persson prov p� ett osedvanligt omd�mesl�st
upptr�dande med sina uppskattande uttalanden om landets politiska stabilitet
i samband med sitt bes�k i Folkrepubliken h�sten 1996.
Klara besked, tillsammans med mor�tter f�r dess regering att arbeta emot,
som till exempel medlemskap i WTO, kan skapa f�ruts�ttningar f�r
utveckling s�v�l ekonomiskt som i mer demokratisk riktning. Det �r ytterst
angel�get s�v�l f�r Folkrepubliken Kina som f�r resten av v�rldssamfundet
med ett medlemskap i WTO. Folkrepubliken Kina m�ste emellertid uppfylla
de grundl�ggande medlemsvillkoren p� samma s�tt som g�ller f�r andra
stater.
Folkrepubliken Kina har mycket att f�rlora p� en konfrontation med v�st.
V�st b�r utnyttja detta och st�lla krav p� att dess ledning behandlar
olikt�nkande och minoriteter v�l och f� den att inse att allteftersom man
liberaliserar landet desto st�rre blir de utl�ndska investeringarna, desto mer
�kar handeln och d�rigenom tillv�xten. Ett Kina uppbundet av internationella
regler och avtal ger en b�ttre garanti f�r gott beteende �n ett bakbundet
intr�ngt Kina. Detta ligger ocks� i Folkrepublikens eget intresse. Ju mer
normalt landet blir desto mer �kar m�jligheten att kunna �vertyga inv�narna
p� Taiwan om dess fredliga avsikter.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om den fortsatta utvecklingen mot demokrati i Hongkong,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om en konsekvent, sammanh�llen och uth�llig strategi f�r st�d till
demokratisk utveckling och respekt f�r m�nskliga r�ttigheter i
Folkrepubliken Kina,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att klart och tydligt f�rd�ma all kinesisk maktpolitik mot Taiwan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om situationen i Tibet och i Xinjiang,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att inom ramen f�r EU:s gemensamma utrikes- och
s�kerhetspolitik verka f�r att fr�gan om Taiwans representation i FN utreds
inom FN,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om Taiwans representation i FN:s underorgan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om skattefrihet f�r Taiwans representationskontor i Stockholm,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att f�rst�rka den svenska representationen i Taipei,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att verka f�r att EU uppr�ttar ett informationskontor i Taipei,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om Kinas medlemskap i WTO.