Taiwan (Republiken Kina) har en unik st�llning i v�rlden. Det �r ett land med ca 22 miljoner inv�nare, de facto en stat med full kontroll �ver sitt territorium sedan �tminstone �r 1949 (och daterar sig sj�lvt fr�n �r 1912). Det �r diplomatiskt erk�nt av ett trettiotal stater medan flertalet l�nder har f�redragit att ge sitt erk�nnande i st�llet �t den kommunistiska Folkrepubliken Kina. Taiwan �r en av de h�gst utvecklade demokratierna i Asien, vilket senast kom till, d� landet �r1996 valde Lee Teng-Hui till president, ett helt fritt och demokratiskt val, som ingen har ifr�gasatt.
Taiwan i dag �r en modern industristat. Den ekonomiska utvecklingen har varit fantastisk. Fr�n att ha varit en utarmad japansk koloni till andra v�rldskrigets slut har Taiwan utvecklats till en av v�rldens rikaste nationer. Landet har blivit den modell, det f�red�me, som f�resv�vade Chiang-Kai- shek och nationalistpartiet Kuomintang, som efter att ha axlat b�rdan i f�rsvarskriget mot Japan besegrades av en h�nsynsl�s kommunistisk rebell- r�relse, f�r vilken makten betydde allt och den nationella enigheten ingenting.
Republiken Kina (Taiwan) var en av FN:s grundare och fullgjorde lojalt sina f�rpliktelser mot v�rldsorganisationen. Efter kommunisternas makt�ver- tagande p� fastlandet men samtidigt totalt misslyckade f�rs�k att invadera Taiwan och de kustn�ra �arna Kin-men (Quemoy) str�vade regimen i Peking efter att inta Kinas plats i FN och d�rmed ocks� i s�kerhetsr�det. Detta lyckades till sist �r 1972, och republiken Kina (Taiwan) st�lldes utanf�r. USA st�dde ett f�rs�k att f� till st�nd medlemskap f�r b�da de kinesiska staterna, vilket dock f�ll p� att det skulle ha inneburit ett erk�nnande fr�n b�gge parters sida av inb�rdeskrigets resultat.
Under de decennier, som har f�rflutit sedan inb�rdeskrigets slut, har ett accepterande av verkligheten �gt rum. Det �r de facto fr�ga om tv� stater, d�r ingendera parten har n�gon kontroll �ver motst�ndarens territorium. Taiwan har nu r�ttm�tigt rest krav p� att ocks� bli medlem av v�rldsorganisationen. Det kommunistiska Kina kommer sj�lvfallet att med st�d av sin vetor�tt avvisa alla s�dana f�rs�k.
Det �r sj�lvfallet orimligt att ett land som Taiwan, en av v�rldens fr�msta ekonomiska akt�rer, ett folkrikt land och en av Asiens fr�msta demokratier, st�r utanf�r FN. Det �r d�rf�r h�gst angel�get att det inom FN tills�tts n�gon form av utredning f�r att komma fram till hur Taiwans st�llning i v�rldssamfundet skall kunna l�sas. Sverige b�r med all kraft f�rs�ka bidra till att en s�dan l�sning f�r framtiden kommer till st�nd. Detta b�r riksdagen ge regeringen till k�nna.
Taiwan har blivit en av Sveriges viktigaste handelspartners. Ocks� p� andra omr�den, kultur, utbildning och forskning sker ett livligt utbyte mellan v�ra b�da l�nder. Ett omfattande utbyte av industri- och handelsdelegationer �ger rum, liksom bes�k p� regerings-, riksdags- och myndighetsniv�.
�ven om formella diplomatiska relationer inte finns mellan Taiwan och Sverige, har det inte minst av praktiska sk�l varit n�dv�ndigt att ha perma- nenta kontakter mellan v�ra tv� l�nder. Exportr�dets kontor i Taipei har en status p� h�g niv� med skattefrihet och viseringsr�tt likv�rdig diplomatiska representationer. Motsvarande uppgifter fullg�rs i Sverige av Taiwans representationskontor i Stockholm, som i realiteten fungerar som vilken annan utl�ndsk ambassad som helst.
Med tanke p� de omfattande f�rbindelserna mellan Sverige och Taiwan b�r Sverige ge Taiwans kontor i Stockholm en likabehandling av den som kommer v�rt exportkontor i Taipei till del, p� samma s�tt som sker f�r Taipeis kontor i andra EU-l�nder. Det finns ingen anledning till att Sverige skulle behandla Taiwans representation och dess personal annorlunda �n vad andra EU-stater g�r. Det torde fr�mst g�lla att ifr�ga om merv�rdesskatt och punktskatter j�mst�lla Taiwans representation med andra utl�ndska beskickningar. Detta b�r riksdagen ge regeringen till k�nna.
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna att Sverige i FN b�r verka f�r inlemmandet av republiken Kina (Taiwan) i det internationella samarbetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige bereder Taiwans representationskontor i Stockholm villkor, som �r likv�rdiga dem, som kommer andra utl�ndska beskickningar till del.
Stockholm den 6 oktober 1997
Birger Hag�rd (m)
Inger Ren� (m) Karin Falkmer (m) Jan Backman (m) Ulf Melin (m) Patrik Norinder (m)