Man r�knar med att urbefolkningarna p� jorden uppg�r till
250 miljoner m�nniskor. Den st�rsta gruppen �r kurderna,
som �r ca 25 miljoner och bor i Kurdistan, ett omr�de delat
mellan fyra l�nder, Iran, Irak, Syrien och Turkiet. Den st�rsta
populationen bor i Turkiet, 10-15 miljoner. I alla fyra
l�nderna �r kurderna i minoritet och har under generationer
levt under h�rt f�rtryck. F�rst m�ste man veta, att det aldrig
finns bara ett alternativ och att det aldrig existerar n�gon
slutgiltig l�sning. Alla nya steg i samh�lleliga processer
skapar en b�rjan till nya processer och nya kategoriska
problem. Vi m�ste h�r t�nka oss hur man kan starta ett
f�rlopp f�r att inleda en fredlig utveckling f�r det kurdiska
folket och hela omr�det. Man m�ste se till att militaristiska
och andra destruktiva krafter, som tj�nar p� konflikter, b�rjar
att f�rlora i styrka, medan den demokratiska, ekonomiska
och intellektuella potentialen v�xer.
Den andra fr�gan �r att visa vilka inrikes- och utrikespolitiska krafter som
kan f�rverkliga en s�dan fredlig process. Civilisationernas och de politiska
och milit�ra konflikternas historia visar oss, att alla slags konflikter
utnyttjas
av en eller flera maktgrupper med olika motivation. Alla makthavare f�rs�-
ker att utnyttja konflikter f�rst och fr�mst f�r att beh�lla och �ka sin egen
makt men ocks� f�r att f� m�nga andra vinster. Utan fiende blir makten
maktl�s, om majoriteten har f�rst�tt hur den kan utveckla s�dana processer,
kunde m�nskligheten redan tidigare ha bildat en fredlig v�rld. M�nga talar
om fred och demokrati bara f�r att utnyttja m�nniskors f�rtroende, �ngest
och problem. Om en grupp, eller ett parti, inte fungerar demokratiskt, hur
kan vi d� tro p� deras tal om fred och demokrati? Tyv�rr missbrukas s�dana
ord, men trots detta finns det verkligen m�nniskor och politiska och
ekonomiska grupper som mer eller mindre vill fred och demokrati.
Om man t�nker p� Turkiet och Mellan�stern rent konkret, kan man tyv�rr
inte se enbart optimistiskt p� utvecklingen f�r freden och demokratin. Sam-
tidigt �r den optimism som f�retr�ddes av Candide en ren dumhet och
hj�lper inte dem som k�mpar f�r fred. En m�ttlig pessimism ger st�rre styrka
�t den som k�mpar f�r framtiden. Man m�ste veta, att ingen regional eller
st�rre makt vill fred i Mellan�stern. Genomf�randet av demokrati och fred i
omr�det betyder n�mligen f�r de ber�rda makterna detsamma som att de
skulle f�rlora de ben de st�r p�.
Om vi inriktar oss mer p� Turkiet, har de milit�ra operationerna blivit en
svart ekonomisk faktor, bland annat i form av narkotikahandel, vapenhandel,
mutor och s� vidare. En del tj�nstem�n och kurder, som tj�nstg�r som
byvakter (80 000 bev�pnade kurdiska m�n som f�r vapen fr�n den turkiska
staten och �r avl�nade f�r att angripa PKK), talar om fred i allm�nhet men i
sin egen retorik provocerar de fram krig och h�vdar, att de bara kan n� fram
till en vinst med hj�lp av ett s�dant. Det finns m�nga konkreta bevis f�r att s�
�r fallet. � andra sidan f�rlorar den civila industrin mycket p� milit�ra
operationer. D�rf�r att �kande fattigdom och oj�mn f�rdelning av brutto-
nationalprodukten leder till minskande marknader. Ocks� en stor del av
jordbruket och mejerihanteringen blir lidande. Inkomstklyftorna �kar
n�mligen bara f�rs�ljningen av lyxvaror. Ocks� destabiliseringen i omr�det
�r en �kande fara f�r v�stv�rldens civila industrier, eftersom den ocks�
f�rst�r deras kontakter med Centralasien. N�gra personer med felaktiga
analyser h�vdar att alla problem skulle f�rsvinna om Turkiet drog tillbaka
sina trupper ur turkiska Kurdistan eller f�rhandlade med n�gon kurdisk
partner. Det �r en orealistisk tanke. Om Turkiet drog tillbaka sina trupper,
vem skulle d� fylla det tomrum som uppst�r? Det finns ingen kurdisk
organiserad folklig makt som kan g�ra det. F�ljden skulle bli, att alla
intresserade makter skulle g� in i omr�det, och det skulle uppst� ett kaos som
fick h�ndelserna i det f�re detta Jugoslavien att f�rblekna. Det �r naturligtvis
ett om�jligt scenario under dagens situation. "Kriget �r politikens forts�tt-
ning med andra medel", sade den preussiske krigsteoretikern von Clausewitz.
"Varje f�ltslag �r som en prutning p� priset inom handeln", sade han
likaledes. Det finns ingen kurdisk milit�r makt som �r tillr�ckligt stark och
enad f�r att handla med den turkiska regeringen och tvinga Turkiet till fred.
Tyv�rr finns i dag inte n�gra riktigt organiserade demokratiska folkr�relser
i Turkiet p� grund av att de krossats av milit�ren. De har emellertid en stor
potential. �ven en del statliga �mbetsm�n p� h�g niv� �r intresserade av en
demokratisk och fredlig utveckling i landet. D�rf�r kan Europas
demokratiska krafter tvinga Turkiets politiska krafter f�rst till att skriva en
ny
f�rfattning, som garanterar en f�rdelning av makten i Montesquieus anda,
speciellt vad g�ller den d�mande makten. Det r�cker emellertid inte. I
praktiken finns andra m�rka ekonomiska och politiska krafter, som kan
angripa speciellt domarna och kan muta alla statstj�nstem�n. D�rf�r m�ste
den svarta ekonomin f�rintas och organ som polis och underr�ttelsetj�nst
demokratiseras. �ven det r�cker emellertid inte. Politiska partier m�ste
tvingas att demokratisera sig sj�lva f�r att det demokratiska och
parlamentariska systemet skall f� n�gon mening. Som nu �r fallet kan en
riksdagsledamot ofta byta parti om n�gon betalar honom. Han eller hon �r
inte ansvarig inf�r folket. Partiernas ordf�rande best�mmer, utan
demokratiska processer, vem som skall bli kandidat inf�r valet.
Vad som b�r g�ras �r att ge mer makt �t de demokratiskt valda
kommunfullm�ktige och den lokala f�rvaltningen samt demokratisera deras
funktioner och relationer till den centrala myndigheten. Man kan hj�lpa dem
b�st genom att demokratisera hela Turkiet och Kurdistan samt ge s�kerhet �t
alla kurdiska grupper och partier i avsikt att l�ta dem sj�lva uttrycka sin
mening. Man m�ste ocks� skapa garantier f�r deras spr�k och kultur. Om
detta skulle lyckas, vore det inledningen till en b�ttre framtid f�r Turkiet och
alla demokrater. H�r kan Sverige i internationella fora arbeta f�r Turkiets
demokratiska framtid.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om Sveriges roll i Turkiets utveckling.