med anledning av skr. 1997/98:147 Redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1997
Motion till riksdagen
1997/98:U63
av Ingrid N�slund m.fl. (kd)
med anledning av skr. 1997/98:147 Redog�relse f�r den svenska krigsmaterielexporten �r 1997
I skrivelsen redog�rs f�r den totala svenska
krigsmaterielexporten under �r 1997. Exporten delas upp i
kategorierna Krigsmateriel f�r strid samt �vrig
krigsmateriel. Vidare ger skrivelsen en bild av den
geografiska f�rdelningen av den svenska
krigsmaterielexporten.
Exporten begr�nsas av lagen om krigsmateriel samt av de riktlinjer som
regeringen anger f�r export av krigsmateriel. Kristdemokraterna anser att de
kriterier som m�ste uppfyllas f�r att krigsmaterielexport ska till�tas �r
tillfredsst�llande. D�remot har tolkningen av dessa kriterier i vissa fall
kunnat ifr�gas�ttas, framf�r allt betr�ffande bed�mningen av huruvida ett
land respekterar de m�nskliga r�ttigheterna.
Mottagarl�nder av svensk
krigsmaterielexport
Bland mottagarna av svensk krigsmaterielexport under �r
1997 finns vissa l�nder som knappast kan s�gas uppfylla de
krav som st�lls f�r att exporttillst�nd ska ges. En kategori
l�nder befinner sig i eller riskerar v�pnad konflikt med ett
annat land eller inom sina egna gr�nser. En annan grupp
kr�nker de m�nskliga r�ttigheterna p� ett s�tt som knappast
kan anses f�renligt med svenska krav.
Kristdemokraterna har flera g�nger reserverat sig mot krigsmateriel-
exporten till Indonesien med h�nvisning till bristen p� respekt f�r de m�nsk-
liga r�ttigheterna p� �stra Timor. Den tumultartade politiska situationen i
Indonesien under v�ren tyder ocks� p� att landet �r l�ngt ifr�n stabilt.
Suhartos avg�ng har visserligen stoppat upptrappningen av sp�nningen, men
det �r �nnu f�r tidigt att dra n�gra slutsatser om de l�ngsiktiga konse-
kvenserna. Under 1997 har b�de krigsmateriel f�r strid och �vrig krigs-
materiel exporterats till Indonesien. Denna export b�r upph�ra och inte
�terupptas f�rr�n situationen i landet stabiliserats och respekten f�r de
m�nskliga r�ttigheterna uppr�ttats �ven p� �stra Timor.
L�get i Kashmir �r fortfarande mycket sp�nt. Med den nya indiska
regeringen har konfliktrisken mellan Indien och Pakistan snarare �kat �n
minskat. B�de Indien och Pakistan har under v�ren genomf�rt k�rnvapen-
provspr�ngningar och d�rmed valt att trotsa opinionen i omv�rlden. Detta
beslut riskerar att leda till upprustning. Indien och Pakistan har en l�ng
historia av konflikter och sp�nda relationer. Krigsmaterielexporten som
f�rekommit till b�da dessa l�nder, �ven under 1997, m�ste d�rf�r ifr�gas�ttas
och ny export b�r inte ske innan p�tagliga f�r�ndringar av situationen skett.
�ven f�ljdleveranser ter sig i ljuset av de senaste h�ndelserna sv�rf�rsvarligt
ur s�kerhetspolitisk synvinkel. Sverige b�r i EU och i FN:s s�kerhetsr�d
verka f�r ett vapenembargo mot Indien.
�ven vapenexporten till Republiken Korea m�ste ifr�gas�ttas med tanke
p� det krigstillst�nd som fortfarande r�der mellan de koreanska l�nderna.
F�ljdleveranser
Kristdemokraterna v�lkomnar att v�rt krav p� en utredning
av begreppet f�ljdleverans nu uppfylls. Det har enligt v�r
mening f�rekommit tillf�llen och �renden d�r begreppet
t�njts alltf�r kraftigt i syfte att medge exporttillst�nd. Det �r
d�rf�r viktigt att reglerna och �ven praxis ses �ver och vi ser
fram emot den av regeringen tillsatta utredningens
redovisning som kommer att ske i slutet av 1998. Genom
Indiens och Pakistans k�rnvapenprovspr�ngningar
aktualiseras ocks� fr�gan om avbrytande av f�ljdleveranser.
Rapportering om
vapen�verf�ringar
Det fr�msta instrumentet f�r internationell kontroll och
rapportering av vapen�verf�ringar �r det register som FN:s
generalf�rsamling antog i december 1991 och dit till dags
dato 93 av FN:s 185 medlemsl�nder rapporterat om export
och import av sju kategorier tyngre vapen.
Kristdemokraterna har tidigare framf�rt krav p� att Sverige
b�r pr�va fr�gan om att begr�nsa vapenexporten till l�nder
som s�nder fullst�ndig information till registret. Det �r ett
krav som vi st�r fast vid. Samtidigt �r det viktigt att Sverige
p� egen hand, men �ven i EU, uppmanar de l�nder som inte
redovisar vapenhandeln att g�ra detta.
Det �r v�rt att notera att av de 34 l�nder till vilka Sverige exporterat krigs-
materiel f�r strid under 1997 �r det fem l�nder (Oman, Tunisien, Venezuela,
Kuwait och Mauritius) som ej rapporterat till registret. Av dessa har en mer
omfattande export skett till de tre f�rstn�mnda.
Sverige och EU
Det �r gl�djande att EU-l�ndernas utrikesministrar nu kunnat
enas om en gemensam etisk kod f�r vapenexport.
Kristdemokraterna har en l�ngre tid f�respr�kat en s�dan
kod. Tyv�rr �r resultatet inte fullt s� positivt som man kunde
ha hoppats. Koden blir inte juridiskt bindande, nationella
rapporter om export kommer troligen att hemligst�mplas och
ett enskilt land som exporterar vapen, trots att ett annat EU-
land tidigare sagt nej till export, beh�ver bara rapportera till
det landet men ej till �vriga EU-l�nder. �nd� �r det en klar
framg�ng att man kunnat komma �verens om etiska
minimiregler som s�tter press p� de l�nder som haft en mer
liberal exportpolitik �n exempelvis v�rt eget land. Det �r v�r
f�rhoppning att den nu beslutade koden ska leda v�gen mot
en mer restriktiv vapenexportpolitik i Europa, men �ven
globalt. Det finns till exempel l�ngt framskridna f�rslag p�
en liknande kod i USA vars m�jligheter att genomf�ras
borde �ka i och med det europeiska beslutet.
Kristdemokraterna anser att Sverige �ven forts�ttningsvis ska vara p�-
drivande f�r en mer restriktiv h�llning, p� europeisk och global niv�, till
vapenexport. V�rt land b�r d�rf�r driva fr�gan i EU, OSSE och i FN och
verka f�r en f�rb�ttrad kod med en �ppnare redovisning och en �kad juridisk
kontroll.
Utveckling av regeringens
skrivelse
I f�rra �rets skrivelse sade sig regeringen �verv�ga att i
likhet med Norge forts�ttningsvis redovisa mottagarl�nder
f�r huvudomr�dena i krigsmaterielf�rteckningen.
Inspektionen f�r strategiska produkter (ISP) har d�rf�r f�tt
till uppgift att unders�ka fr�gan n�rmare. ISP har sedan dess
kommit fram till att det "�nnu inte �r tekniskt m�jligt att
tillm�tesg� detta �nskem�l". Dessutom skulle en s�dan
rapportering kunna "strida mot reglerna om kommersiell
sekretess och utrikessekretess i vissa fall". Man m�ste d�
fr�ga sig vad Norge vet och kan som vi i Sverige inte klarar
av. Vilka tekniska m�jligheter har de som vi inte har eller
kan inf�rskaffa? Hur kan de g�ra en s�dan redovisning utan
att bryta mot sekretessregler d� det inte vore m�jligt f�r
Sverige? �rets skrivelse l�mnar inga svar. Vi
kristdemokrater efterlyser d�rf�r en s�dan f�rklaring.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att ingen krigsmaterielexport till Indonesien b�r ske,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i EU och FN skall verka f�r ett internationellt
vapenembargo mot Indien och Pakistan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige skall uppmana l�nder till vilka svensk vapenexport
sker att rapportera till FN:s vapenhandelsregister,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige skall vara p�drivande f�r en f�rb�ttrad europeisk etisk
kod f�r vapenexport.