I skrivelsen redog�rs f�r den totala svenska krigsmaterielexporten under �r 1997. Exporten delas upp i kategorierna Krigsmateriel f�r strid samt �vrig krigsmateriel. Vidare ger skrivelsen en bild av den geografiska f�rdelningen av den svenska krigsmaterielexporten.
Exporten begr�nsas av lagen om krigsmateriel samt av de riktlinjer som regeringen anger f�r export av krigsmateriel. Kristdemokraterna anser att de kriterier som m�ste uppfyllas f�r att krigsmaterielexport ska till�tas �r tillfredsst�llande. D�remot har tolkningen av dessa kriterier i vissa fall kunnat ifr�gas�ttas, framf�r allt betr�ffande bed�mningen av huruvida ett land respekterar de m�nskliga r�ttigheterna.
Mottagarl�nder av svensk krigsmaterielexport
Bland mottagarna av svensk krigsmaterielexport under �r 1997 finns vissa l�nder som knappast kan s�gas uppfylla de krav som st�lls f�r att exporttillst�nd ska ges. En kategori l�nder befinner sig i eller riskerar v�pnad konflikt med ett annat land eller inom sina egna gr�nser. En annan grupp kr�nker de m�nskliga r�ttigheterna p� ett s�tt som knappast kan anses f�renligt med svenska krav.
Kristdemokraterna har flera g�nger reserverat sig mot krigsmateriel- exporten till Indonesien med h�nvisning till bristen p� respekt f�r de m�nsk- liga r�ttigheterna p� �stra Timor. Den tumultartade politiska situationen i Indonesien under v�ren tyder ocks� p� att landet �r l�ngt ifr�n stabilt. Suhartos avg�ng har visserligen stoppat upptrappningen av sp�nningen, men det �r �nnu f�r tidigt att dra n�gra slutsatser om de l�ngsiktiga konse- kvenserna. Under 1997 har b�de krigsmateriel f�r strid och �vrig krigs- materiel exporterats till Indonesien. Denna export b�r upph�ra och inte �terupptas f�rr�n situationen i landet stabiliserats och respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna uppr�ttats �ven p� �stra Timor.
L�get i Kashmir �r fortfarande mycket sp�nt. Med den nya indiska regeringen har konfliktrisken mellan Indien och Pakistan snarare �kat �n minskat. B�de Indien och Pakistan har under v�ren genomf�rt k�rnvapen- provspr�ngningar och d�rmed valt att trotsa opinionen i omv�rlden. Detta beslut riskerar att leda till upprustning. Indien och Pakistan har en l�ng historia av konflikter och sp�nda relationer. Krigsmaterielexporten som f�rekommit till b�da dessa l�nder, �ven under 1997, m�ste d�rf�r ifr�gas�ttas och ny export b�r inte ske innan p�tagliga f�r�ndringar av situationen skett. �ven f�ljdleveranser ter sig i ljuset av de senaste h�ndelserna sv�rf�rsvarligt ur s�kerhetspolitisk synvinkel. Sverige b�r i EU och i FN:s s�kerhetsr�d verka f�r ett vapenembargo mot Indien.
�ven vapenexporten till Republiken Korea m�ste ifr�gas�ttas med tanke p� det krigstillst�nd som fortfarande r�der mellan de koreanska l�nderna.
F�ljdleveranser
Kristdemokraterna v�lkomnar att v�rt krav p� en utredning av begreppet f�ljdleverans nu uppfylls. Det har enligt v�r mening f�rekommit tillf�llen och �renden d�r begreppet t�njts alltf�r kraftigt i syfte att medge exporttillst�nd. Det �r d�rf�r viktigt att reglerna och �ven praxis ses �ver och vi ser fram emot den av regeringen tillsatta utredningens redovisning som kommer att ske i slutet av 1998. Genom Indiens och Pakistans k�rnvapenprovspr�ngningar aktualiseras ocks� fr�gan om avbrytande av f�ljdleveranser.
Rapportering om vapen�verf�ringar
Det fr�msta instrumentet f�r internationell kontroll och rapportering av vapen�verf�ringar �r det register som FN:s generalf�rsamling antog i december 1991 och dit till dags dato 93 av FN:s 185 medlemsl�nder rapporterat om export och import av sju kategorier tyngre vapen. Kristdemokraterna har tidigare framf�rt krav p� att Sverige b�r pr�va fr�gan om att begr�nsa vapenexporten till l�nder som s�nder fullst�ndig information till registret. Det �r ett krav som vi st�r fast vid. Samtidigt �r det viktigt att Sverige p� egen hand, men �ven i EU, uppmanar de l�nder som inte redovisar vapenhandeln att g�ra detta.
Det �r v�rt att notera att av de 34 l�nder till vilka Sverige exporterat krigs- materiel f�r strid under 1997 �r det fem l�nder (Oman, Tunisien, Venezuela, Kuwait och Mauritius) som ej rapporterat till registret. Av dessa har en mer omfattande export skett till de tre f�rstn�mnda.
Sverige och EU
Det �r gl�djande att EU-l�ndernas utrikesministrar nu kunnat enas om en gemensam etisk kod f�r vapenexport. Kristdemokraterna har en l�ngre tid f�respr�kat en s�dan kod. Tyv�rr �r resultatet inte fullt s� positivt som man kunde ha hoppats. Koden blir inte juridiskt bindande, nationella rapporter om export kommer troligen att hemligst�mplas och ett enskilt land som exporterar vapen, trots att ett annat EU- land tidigare sagt nej till export, beh�ver bara rapportera till det landet men ej till �vriga EU-l�nder. �nd� �r det en klar framg�ng att man kunnat komma �verens om etiska minimiregler som s�tter press p� de l�nder som haft en mer liberal exportpolitik �n exempelvis v�rt eget land. Det �r v�r f�rhoppning att den nu beslutade koden ska leda v�gen mot en mer restriktiv vapenexportpolitik i Europa, men �ven globalt. Det finns till exempel l�ngt framskridna f�rslag p� en liknande kod i USA vars m�jligheter att genomf�ras borde �ka i och med det europeiska beslutet.
Kristdemokraterna anser att Sverige �ven forts�ttningsvis ska vara p�- drivande f�r en mer restriktiv h�llning, p� europeisk och global niv�, till vapenexport. V�rt land b�r d�rf�r driva fr�gan i EU, OSSE och i FN och verka f�r en f�rb�ttrad kod med en �ppnare redovisning och en �kad juridisk kontroll.
Utveckling av regeringens skrivelse
I f�rra �rets skrivelse sade sig regeringen �verv�ga att i likhet med Norge forts�ttningsvis redovisa mottagarl�nder f�r huvudomr�dena i krigsmaterielf�rteckningen. Inspektionen f�r strategiska produkter (ISP) har d�rf�r f�tt till uppgift att unders�ka fr�gan n�rmare. ISP har sedan dess kommit fram till att det "�nnu inte �r tekniskt m�jligt att tillm�tesg� detta �nskem�l". Dessutom skulle en s�dan rapportering kunna "strida mot reglerna om kommersiell sekretess och utrikessekretess i vissa fall". Man m�ste d� fr�ga sig vad Norge vet och kan som vi i Sverige inte klarar av. Vilka tekniska m�jligheter har de som vi inte har eller kan inf�rskaffa? Hur kan de g�ra en s�dan redovisning utan att bryta mot sekretessregler d� det inte vore m�jligt f�r Sverige? �rets skrivelse l�mnar inga svar. Vi kristdemokrater efterlyser d�rf�r en s�dan f�rklaring.
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att ingen krigsmaterielexport till Indonesien b�r ske,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige i EU och FN skall verka f�r ett internationellt vapenembargo mot Indien och Pakistan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige skall uppmana l�nder till vilka svensk vapenexport sker att rapportera till FN:s vapenhandelsregister,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige skall vara p�drivande f�r en f�rb�ttrad europeisk etisk kod f�r vapenexport.
Stockholm den 28 maj 1998
Ingrid N�slund (kd)
�ke Carner� (kd) Inger Davidson (kd) Holger Gustafsson (kd) Chatrine P�lsson (kd) Fanny Rizell (kd) Tuve Sk�nberg (kd) Rolf �bj�rnsson (kd)