Rysslands president Boris Jeltsin undertecknade den 26
september 1997 den omdiskuterade nya ryska religionslagen.
En l�ng process p�gick under hela sommaren med m�nga
turer, innan presidenten slutligen satte sitt namn under lagen.
I en f�rsta omg�ng klubbades lagen igenom av det ryska
parlamentets b�da kamrar, duman och federationsr�det, med
�verv�ldigande majoritet. Det f�rslag Jeltsin s� sm�ningom
undertecknade hade omarbetats grundligt av hans egen
administration.
F�rslaget till ny religionslag
strider mot konstitutionen
F�rslaget till en ny religionslag har v�ckt oro b�de i Sverige,
EU och USA. Den svenske Moskvaambassad�ren Sven
Hirdman sade i juli, i en intervju i tidningen Dagen, att
f�rslaget fr�n duman till ny religionslag i Ryssland strider
b�de mot landets konstitution, som garanterar full
religionsfrihet, och mot olika internationella avtal som
Ryssland undertecknat. Ryssland har t.ex. utf�st sig att
respektera m�nskliga r�ttigheter inom Europar�det och i
OSSE. �ven EU har uttryckt oro �ver f�rslaget som anses
begr�nsa religionsfriheten p� ett oacceptabelt s�tt. Ryssland
har ett partnerskapsavtal med EU sedan den 24 juni 1994,
d�r ocks� respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna och
d�rmed religionsfriheten ing�r. Detta avtal g�r att EU har
m�jlighet att agera.
Kabinettssekreterare Jan Eliasson klargjorde f�r Rysslands vice utrikes-
minister Alexander Avdejev vid hans bes�k i Sverige i juli att lagtexten v�ckt
uppm�rksamhet och oro i Sverige och att lagen borde pr�vas i f�rh�llande till
den ryska konstitutionen.
Protester fr�n USA
Den amerikanska senaten r�stade den 16 juli n�stan enh�lligt
f�r att sk�ra ned bist�nd till Ryssland p� 200 miljoner dollar,
om president Jeltsin skulle underteckna den nya
religionslagen. F�r fyra �r sedan var samma lagf�rslag
aktuellt i Ryssland men d� lade president Jeltsin in sitt veto
mot den. Det visade sig att presidenten �ven denna g�ng
skulle v�gra att underteckna lagen i dess f�rsta tappning.
Kritik mot president Jeltsins
veto
Enligt lagf�rslaget skulle religi�sa kyrkor och samfund f�
full r�tt att forts�tta sin verksamhet, om de verkat i Ryssland
i minst 15 �r. De samfund och missionsorganisationer, som
inte n�dde upp till denna tidsgr�ns, skulle f� sina r�ttigheter
kraftigt beskurna. De religioner, som funnits i Ryssland i 50
�r eller mer, skulle i motsvarande grad f� st�rre r�ttigheter.
Till dem h�r den kristna ortodoxa kyrkan, judendomen, islam
och buddismen.
Det faktum att presidenten lagt in sitt veto mot lagen fick den ortodoxa
kyrkans ledande patriark i Ryssland, Alexij, att varna Kreml f�r att sp�n-
ningen mellan folket och makthavarna skulle �ka. �ven muslimska och
buddistiska ledare uttryckte sitt missn�je med presidentens veto. Endast
f�retr�dare f�r den judiska religionen, bland de av lagf�rslaget privilegierade
religionerna, v�grade att st�dja religionslagen.
Kritik mot lagf�rslaget inom
Ryssland
Kritik av lagf�rslaget kom fr�n experter i Ryssland, som
menade att lagen inte bara skulle komma att drabba de icke
traditionella religionerna utan �ven de fyra som skulle f� en
privilegierad st�llning. Enligt lagen skulle t.ex. religi�sa
organisationer inte f� bedriva verksamhet, som skulle kunna
�ventyra statens s�kerhet. Detta skulle kunna tolkas s� att det
blir om�jligt f�r kyrkan att kritisera myndigheterna, vilket
f�r tanken tillbaka till sovjettiden. En del kritiker menar
ocks� att den ortodoxa kyrkans s�rst�llning gentemot andra
kristna samfund skulle sl� mot kyrkan sj�lv och f� inte minst
unga m�nniskor att s�ka sig till andra samfund. Det faktum
att kommunisterna i parlamentet blivit den ortodoxa kyrkans
fr�msta f�respr�kare har oroat m�nga inom kyrkan som
betackar sig f�r det st�det med tanke p� kommunisternas
brott mot kyrkan under sovjettiden. Detta har ocks� skapat
irritation i kretsen runt Jeltsin, som befarar att
kommunisterna kan f� en stark bundsf�rvant i den ortodoxa
kyrkan. Ytterligare en som kritiserat lagf�rslaget �r chefen
f�r det statliga religionsinstitutet Anatolij Pchelintsev.
Det f�rsta
kompromissf�rslaget
I augusti cirkulerade ett kompromissf�rslag fr�n Jeltsins
medarbetare. Det ans�gs vara utformat s� att det skulle kunna
accepteras b�de av f�respr�karna f�r lagen i parlamentet och
av ledarna f�r landets minoritetsreligioner. Enligt Keston
Institute, Storbritannien, l�r kommunisternas ombud ha
verkat f�r att den katolska kyrkan skulle f�ras �ver till listan
p� de accepterade trosriktningarna.
Kompromissf�rslaget l�r bl.a. ha inneh�llit att det skulle r�cka med att ha
verkat fem �r i st�llet f�r 15 i Ryssland f�r att f� status som en religi�s
organisation. Skillnaden mellan de registrerade religi�sa organisationerna
och de "religi�sa grupperna" fanns dock kvar och f�rslaget ogillades av
minoritetsledarna bl.a. p� rekommendation av ledaren f�r Moskvas kristna
juridiska center Vladimir Ryakhovskij. Han menade att degraderingen av de
religi�sa icke registrerade grupperna var oacceptabel och att �ven kravet p�
fem �r gick f�r l�ngt.
Nytt restriktivt f�rslag fr�n
Jeltsin
Den 29 augusti drogs f�rslaget tillbaka av Jeltsins
medarbetare och ett nytt restriktivare f�rslag presenterades.
Den 4 september godk�nde president Jeltsin detta f�rslag,
som om�jligt kan kallas kompromissf�rslag, eftersom det i
flera avseenden sk�rper restriktionerna f�r alla utom den
ryska ortodoxa kyrkan. Jeltsins �ndringsf�rslag g�r allts�
betydligt l�ngre �n det ursprungliga lagf�rslaget.
Lagf�rslagets inneh�ll
De religi�sa delas in i fem kategorier. Den stora vinnaren �r
den ortodoxa kyrkan med alla r�ttigheter i kraft av sin
traditionella st�llning. Sedan kommer de �vriga religionerna
med en l�ng historia i Ryssland: islam, buddism och
judendom. I n�sta kategori �terfinns de organisationer som
kan bevisa att de varit registrerade i minst 15 �r. I den fj�rde
kategorin finns f�rsamlingar, som �r yngre �n 15 �r men
registrerade. Dessa m�ste registrera om sig varje �r f�r att
�ver huvud f� n�gra r�ttigheter. Redan nu kan registrering
vara en mycket komplicerad procedur, som mycket v�l kan ta
st�rre delen av ett �r, vilket skulle inneb�ra att de blir
tvungna att �gna sig �t on�dig byr�krati. Vad som kommer
att h�nda med nybyggda kyrkor �r oklart. Det samma g�ller
de lutherska och katolska kyrkor som inte hunnit restaureras
sedan sovjettiden.
F�r de organisationer som inte varit registrerade och godk�nda i 15 �r
g�ller ytterligare restriktioner, t.ex. f�ljande. Utl�ndska organisationer blir
totalf�rbjudna. M�nga f�rsamlingar kommer inte att f� �ga sina kyrkor, hyra
offentliga lokaler, producera, publicera, anskaffa eller importera religi�s
litteratur, inr�tta institutioner f�r undervisning och massmedier eller ha egna
teologiska h�gskolor. De f�r inte vara v�rdar f�r utl�ndska religi�sa grupper,
eller h�lla gudstj�nster p� offentliga institutioner som f�ngelser och sjukhus.
Spelet kring religionslagen
Spelet kring den ryska religionslagen blev allt mer
komplicerat. De katolska ledarna gick med p� att st�dja det
som de ans�g vara en d�lig lag, efter muntliga l�ften om att
deras kyrka inte skulle f� n�gra problem. N�gra skriftliga
garantier gavs dock aldrig. Alla st�rre samfund gav s�
sm�ningom sitt samtycke till Jeltsins nya f�rslag men skrev
ett brev till duman att detta var under f�ruts�ttning att man
tog h�nsyn till deras �ndringsf�rslag. N�gra dagar senare
skrev flera kyrkoledare, bland dem katolikerna, ett brev till
b�de presidenten och duman, d�r de p�pekade att de aldrig
godk�nt det f�rslag som cirkulerade i duman. Risken f�r att
Jeltsins h�rdare f�rslag skulle antas av duman och
federationsr�det var nu �verh�ngande.
Europar�det oroat
I det l�get visade sig Europar�det mycket bekymrat.
Marguerite Ferguson vid sekretariatet i Strasbourg menade
att man f�ljde utvecklingen noga och att en rysk delegation
kallats in f�r att klarg�ra situationen. Ferguson kritiserade
b�de att utl�ndska organisationer inte skulle f� finnas i ett
fritt land och 15-�rsregeln. Som medlem i Europar�det m�ste
ett land f�lja de str�nga v�sterl�ndska reglerna om de
m�nskliga r�ttigheterna, d�r ocks� religionsfriheten ing�r.
Den ryska regeringen har tidigare f�tt h�rd kritik f�r att man
inte avskaffat d�dsstraffet.
Redan n�r Ryssland togs in som medlem h�jdes kritiska r�ster trots att
Ryssland d� hade en betydligt liberalare religionslag. Ferguson trodde att det
skulle bli h�rd kritik fr�n medlemmar i Europar�det, om den nya lagen gick
igenom.
Duman r�star igenom lagen
med f�rkrossande majoritet
Den 19 september r�stade det ryska parlamentets underhus,
duman, igenom den nya religionslagen enligt Jeltsins
�ndringsf�rslag, som leder till v�sentligt h�rdare restriktioner
�n om det ursprungliga f�rslaget g�tt igenom. Lagf�rslaget
antogs med en f�rkrossande majoritet, 357 f�r och bara sex
emot. Bland dem som r�stade mot lagen fanns tunga namn,
som vice ordf�randen i dumans religionsutskott, Valerij
Borstsjev, som ocks� �r medlem i den ryska
vetenskapsakademin, �ven statsvetaren Arbatov och en av
ledarna i Jablokopartiet, Galina Starovojtova. Fyra av de sex
som r�stade nej till lagen tillh�r det liberala partiet Jabloko.
Deras huvudargument f�r att r�sta emot lagen var att den
strider mot konstitutionen.
Lagens syfte och
konsekvenser
Huvudsyftet med denna lag �r att hindra spridningen av
farliga sekter. De flesta av de sekter som kan betecknas som
farliga har redan g�tt under jorden och lagen kommer d�rf�r
inte att drabba dem utan i st�llet m�nga seri�st arbetande
kyrkor.
Katolikerna kommer att drabbas av 15-�rsregeln, eftersom de bara hade tv�
registrerade kyrkor i Ryssland 1982. F�ljs lagen strikt, �r det bara de tv�
katolska kyrkorna som f�r forts�tta verka. �ven evangeliska f�rsamlingar,
som f�rf�ljdes och f�rbj�ds under KGB-chefen Andropovs tid och d�rf�r
endast kunde �verleva genom att g� under jorden, m�ste nu l�gga ned sin
verksamhet f�r att de f�r sv�rt att bevisa att de existerat mer �n 15 �r utan
uppeh�ll.
Detta framkom enligt tidningen Dagen (20/9 -97) vid en telefonkontakt
med Vjacheslav Polosin, som �r en av experterna i religionsfr�gor i duman
och som ocks� var den som skrev texten till dumans f�rsta f�rslag. Han
understryker att det f�rslag som r�stades igenom efter ett �ndringsf�rslag av
president Jeltsin �r mer restriktivt �n b�de det f�rsta som f�rbereddes av
duman och det som f�rst skisserades av Jeltsin men sedan f�rkastades.
Enligt Polosin har patriarkatet och dess s�ndebud hos presidenten,
metropoliten Kirill, lyckats med konststycket att f� igenom n�stan alla sina
f�rslag. Det f�refaller som om patriarkatet och presidentens administration
med stor skicklighet lyckats vilseleda s�v�l ledarna f�r m�nga ryska samfund
som p�vens s�ndebud. Polosin uttrycker sin f�rv�ning �ver att ledare f�r de
nio samfund, som enligt honom var gynnade i dumans f�rslag, eftersom de
skulle f� vara representerade i statliga organ som behandlar religi�sa fr�gor,
protesterade s� kraftfullt mot dumans f�rslag.
Det politiska spelet kring
lagen
Sanningen �r dock den att redan f�rslaget fr�n duman i
grunden gick emot den ryska f�rfattningen. Att Jeltsins
medarbetare sedan skulle l�tas sig styras till den grad att de
slutligen kom med ett f�rslag som enligt vittnesm�l fr�n dem
som tagit del av det hamnar p� en betydligt restriktivare linje
�r djupt beklagligt. Enligt Polosin blev detta m�jligt p� grund
av att kyrkoledarna blev �verspelade av skickliga tj�nstem�n,
som framst�llde Jeltsins f�rslag som en f�rb�ttring vid ett
m�te den 1 september. Detta var ju ocks� vad man
f�rv�ntade sig, eftersom Jeltsin tidigare v�grat skriva under
dumans f�rslag. Ett annat misstag enligt Polosin var att
kyrkoledarna inte beg�rde ajournering f�r att f� tillf�lle att
l�sa igenom den 30 sidor l�nga lagtexten. Vid detta m�te fick
inte heller n�gra jurister vara n�rvarande. Detta f�rklarar att
kyrkoledarna i god tro uttalade sitt st�d f�r Jeltsins f�rslag.
Den som anses ha lett detta spel p� h�gsta niv� �r Andrej Luginov,
ansvarig f�r religi�sa fr�gor i presidentens administration. N�r sedan
kyrkoledarna fick klart f�r sig vad Jeltsins nya f�rslag innebar protesterade
de och konstaterade att de inte tagit del av den nya versionen och att den
d�rf�r aldrig godk�nts av dem. Detta tog varken presidenten eller
parlamentet n�gon som helst notis om.
Lagen godk�nd av
federationsr�det och
president Jeltsin
Efter dumans beslut att godk�nna Jeltsins sk�rpningar av
religionslagen den 19 september f�ljde h�ndelserna slag i
slag. Federationsr�det antog den kontroversiella lagen den 24
september. Redan den 26 september skrev president Jeltsin
under lagen trots protesterna fr�n kyrkoledarna i Ryssland.
Att kyrkoledarna i ett tidigare skede i god tro st�llt sig bakom
Jeltsins f�rslag anses ha spelat stor roll f�r hans
st�llningstagande. F�r det ryska parlamentet l�r det knappas
ha spelat n�gon st�rre roll. Det �r mycket beklagansv�rt att
president Jeltsin inte f�rm�tt ta till sig den nya informationen
om det f�rlorade st�det fr�n kyrkoledarna, n�r det faktiska
inneh�llet i f�rslaget stod klart f�r dem.
USA protesterar men EU
agerar inte offentligt
I rysk TV rapporterades att USA:s vicepresident Al Gore, p�
bes�k i Ryssland, vid ett m�te med premi�rminister
Tjernomyrdin kr�vt att president Jeltsin inte skulle godk�nna
religionslagen. Jeltsin l�t emellertid samma dag meddela att
han snarast skulle skriva under den nya lagen.
EU tycks ha blivit tagna p� s�ngen av den ilfart med vilken lagen togs i
slut�ndan och en talesman menade att EU inte ens skulle ha hunnit reagera
med en protest, innan Jeltsin skrev under. Fr�n en del h�ll har framh�llits att
den s�ndringsteknik som den ryska regeringen anv�nt sig av internt kanske
ocks� gett utdelning p� det internationella planet. Det �r inte otroligt att det
f�tt katolska l�nder i Europa att ligga l�gt, d� man kanske i ett visst skede
f�tt
signaler om att den katolska kyrkan skulle klara sig relativt bra. D�rmed
uppstod m�jligen en br�cka i EU-fronten.
Tj�nstem�n p� EU-kommissionen bekr�ftar att man ser allvarligt p�
utvecklingen i Ryssland. EU:s ordf�randeland Luxemburg var vid denna
tidpunkt inte heller berett att uttala sig. Premi�rminister Jean-Claude Juncker
fr�n Luxemburg h�ll � EU:s v�gnar tal i FN:s generalf�rsamling den 23
september. Detta hade varit ett tillf�lle att uppmana president Jeltsin att
inte
skriva p� lagf�rslaget men tillf�llet f�rsummades.
EU tagen p� s�ngen
Sverige har m�jlighet att p�verka EU:s tal i FN. Fr�gan �r
om v�r regering utnyttjat sitt inflytande i det h�r fallet. Det �r
inte tillr�ckligt att bara noga f�lja en �desdiger
h�ndelseutveckling. Det g�ller ocks� att handla medan tid �r.
Detta �r till�mpligt p� b�de den svenska regeringen och EU:s
brist p� handlingskraft. Doktrinen att f�lja tidiga
varningssignaler f�r att undvika kris torde �ga sin
till�mpning �ven i en situation som denna. Det �r utan tvivel
mycket sv�rare att f� presidenten och duman att riva upp den
lag som en g�ng tagits.
Ordf�rande f�r den EU-parlamentsdelegation som sk�ter kontakter med
Ryssland, Agneta Krehl, var i Moskva s� sent som den 23 september. Hon
hade haft samtal med ryska myndigheter men hoppades, trots att duman
redan fattat sitt beslut n�gra dagar tidigare, att en f�r�ndring fortfarande
skulle kunna ske. Hon hade inte l�st lagen men trodde f�r sin del att
Ryssland bara var ute efter att skydda sig mot farliga sekter. Hon menade att
det bara handlade om tolkningsfr�gor. Med en godvillig tolkning kan detta
betecknas som en h�pnadsv�ckande omedvetenhet. Med tanke p� den
okunnighet med vilken fr�gan om "sekter" drivs i EU kanske det inte �r
f�rv�nansv�rt.
Partnerskaps- och
samarbetsavtalet med
Ryssland m�ste utnyttjas
f�r att fr�mja de m�nskliga
r�ttigheterna
Ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och
Ryssland undertecknades den 24 juni 1994. F�r Sveriges och
�vriga nya EU-medlemmars del har ett anpassningsprotokoll
till avtalet uppr�ttats, eftersom vi �nnu inte var medlemmar,
n�r avtalet undertecknades. Alla EU-medlemmar och
Ryssland m�ste ratificera avtal och anslutningsprotokoll. Det
�r en l�ng procedur och det kommer d�rf�r att dr�ja innan
avtalet tr�der i kraft. Detta g�ller ocks�
anslutningsprotokollet. Sverige har f�r sin del tagit initiativ
till en f�rklaring om provisorisk till�mpning av protokollet.
Kommissionen inom EU har, i avvaktan p� att avtalet skall
tr�da i kraft, ing�tt ett interimsavtal med Ryssland.
Partnerskaps- och samarbetsavtalet till�mpas �n s� l�nge
provisoriskt och det g�ller den handelspolitiska delen.
I Partnerskaps- och samarbetsavtalet finns en m�nniskor�ttsklausul, artikel
2, som klart och tydligt stadgar att EU-l�nderna och Ryssland skall
respektera de demokratiska principerna och de grundl�ggande m�nskliga fri-
och r�ttigheterna, till vilka religionsfriheten h�r. I artikeln s�gs att detta
skall
ske enligt Helsingforsslutakten och Parisstadgan. I deklarationen fr�n ESK:s
(numera OSSE) toppm�te i Helsingfors, som skrevs under den 10 juni 1992,
f�rkastar toppm�tet "religi�s diskriminering " i varje form. I samma paragraf
p�pekas att det fortfarande �r mycket som �terst�r f�r att bygga demokratiska
och pluralistiska samh�llen, d�r m�ngfald fullt ut respekteras i praktiken.
Att det kan bli problem i praktiken vet vi av erfarenhet, n�r det g�ller
respekten f�r m�nniskor fr�n andra kulturer och kampen mot
fr�mlingsfientlighet och rasism. S� mycket viktigare �r det d�rf�r att inte
lagar stiftas, som kan ge underlag f�r diskriminering i praktiken. Lagarna
m�ste ju i st�llet motverka allt f�rtryck av de m�nskliga r�ttigheterna och all
diskriminering. Det verkligt allvarliga med den ryska religionslagen �r att
den uppmuntrar till diskriminering genom att dela in kyrkor och religi�sa
organisationer i olika grupper, d�r en del har alla privilegier och andra i
praktiken fr�ntas alla r�ttigheter, n�r det g�ller att ut�va sin religion. Detta
�r
ur religionsfrihetsperspektivet helt oacceptabelt.
I dokumentet fr�n Helsingfors p�pekas att arvet fr�n det f�rflutna
fortfarande �r starkt. Detta �ger verkligen sin giltighet i Ryssland. Det f�r
rent p�tagliga och praktiska konsekvenser betr�ffande 15-�rsregeln i
religionslagen. De f�rsamlingar, som h�nsynsl�st f�rf�ljdes under sovjet-
tiden, och vars ledare i vissa fall satt flera tiotal �r i f�ngelse f�r sin tros
skull, kunde endast �verleva genom att g� under jorden. Nu drabbas de h�rt
av att de inte var registrerade under sovjettiden. F�r dem torde sp�ket fr�n
det f�rflutna vara h�gst levande.
EU skulle ha kunnat agera betydligt kraftfullare utifr�n detta avtal �n man
gjort f�r att f�rhindra att president Jeltsin skrev under avtalet Nu f�rv�ntas
en st�rre medvetenhet fr�n EU:s sida och ett mer aktivt och resultatinriktat
agerande inom Partnerskaps- och samarbetsavtalets ram. En politisk dialog
m�ste ge st�d �t de p�g�ende ryska politiska och ekonomiska f�r�ndring-
arna. Den skall f�ras p� h�gsta niv� mellan ordf�randena i ministerr�det och
kommissionen och Rysslands president tv� g�nger om �ret, p� ministerniv� i
samarbetsr�det, p� h�g tj�nstemannaniv� tv� g�nger om �ret, genom
diplomatiska kanaler samt p� parlamentarisk niv� i den parlamentariska
samarbetskommitt�n. Detta borde ge rika tillf�llen att p�peka att EU finner
lagen oacceptabel och att den d�rf�r m�ste upph�vas eller radikalt f�r�ndras
f�r att st� i �verensst�mmelse med Rysslands egen konstitution och de
bindande �verenskommelser som ligger till grund f�r avtalet.
Om EU skall vara trov�rdigt betr�ffande viljan och f�rm�gan att vara en
garant f�r att m�nskliga r�ttigheter uppr�tth�lls i Europa, m�ste EU nu agera.
Det �r helt oacceptabelt att Rysslands regering och lagstiftande f�rsamling s�
flagrant bryter mot sin egen konstitution genom att stifta en lag som kraftigt
begr�nsar religionsfriheten. Det �r inte heller godtagbart att Ryssland s�tter
sig �ver den klausul om respekten f�r m�nskliga r�ttigheter, som finns i
Partnerskaps- och samarbetsavtalet.
Denna fr�ga m�ste den svenska regeringen med kraft driva i EU och
anv�nda allt inflytande den �r m�ktig f�r att driva processen fram�t Om EU
lyckas f�r�ndra den uppkomna situationen, kommer det att ha stor betydelse
f�r EU:s trov�rdighet inf�r utvidgningen �sterut. Klarar inte EU av att nu
bef�sta respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna, som har en avg�rande
betydelse f�r behandlingen av m�nniskor med olika religion, etnisk
tillh�righet och minoriteter av olika slag, finns det risk f�r att problemen i
Europa kommer att v�xa sig allt st�rre och att flera l�nder kommer att
�terfalla till ett gammalt beteende.
Sverige m�ste agera i olika
internationella sammanhang
f�r att f� lagen upph�vd
Fr�gan m�ste ocks� tas upp och drivas av den svenska
regeringen i Europar�det. Ryssland har genom att bli medlem
i Europar�det f�rbundit sig att respektera de m�nskliga
r�ttigheterna. Det har genom att stifta den nya religionslagen
brutit mot sitt �tagande i Europar�det. Ryssland har f�r
�vrigt inte �nnu avskaffat d�dsstraffet trots att detta ocks� �r
ett krav p� alla medlemmar i Europar�det. Man har i viss
m�n ruckat p� de h�ga intr�deskraven i Europar�det under
f�rev�ndning att det �r l�ttare att p�verka ett land som �r
medlem �n ett som inte �r det. Nu �r det upp till bevis som
g�ller om respekten f�r reglerna skall kunna uppr�tth�llas.
Den svenska regeringen m�ste ocks� i Europar�det driva
fr�gan om att den ryska religionslagen m�ste upph�vas, om
Ryssland skall kunna forts�tta att vara medlem.
�ven inom OSSE (Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa),
d�r Ryssland ocks� finns med, finns utf�stelser om de m�nskliga r�ttig-
heterna. Det skulle kunna vara en l�mplig organisation f�r att �vervaka att
lagen avskaffas eller �ndras s� att den varken �r p� kollisionskurs med den
ryska konstitutionen eller de internationella �verenskommelser som Ryssland
ing�tt. F�r denna organisation brukar det accepteras att den �ven l�gger sig i
det som betecknas som interna angel�genheter.
Det framgick tidigare att EU f�rsummat att ta upp fr�gan i FN:s
generalf�rsamling. Ryssland �r en av de fem permanenta medlemmarna i
FN:s s�kerhetsr�d. D�r finns USA, som redan visat intresse f�r fr�gan,
Storbritannien och Frankrike, som ocks� �r permanenta medlemmar och
dessutom EU-medlemmar. Tyskland och Portugal har liksom Sverige
tv��rsmandat. Sverige b�r inte ha sv�rt att hitta partner att driva fr�gan
tillsammans med. Det �r ett stort ansvar att sitta i s�kerhetsr�det. Det
ansvaret m�ste Sverige ta ocks� i den h�r fr�gan. F�r Ryssland, som en av de
permanenta medlemmarna i s�kerhetsr�det, borde det vara en sj�lvklarhet att
g� f�re med gott exempel n�r det g�ller att uppr�tth�lla respekten f�r de
m�nskliga r�ttigheterna.
Om vi i de internationella och regionala organisationer, som skall garan-
tera v�rldens fred och s�kerhet, brister i vaksamhet n�r det g�ller respekten
f�r de m�nskliga r�ttigheterna, kommer sj�lva grunden f�r en demokratisk
och fredlig utveckling att ryckas undan.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen p� alla niv�er utnyttjar
partnerskapsprocessen f�r att p�verka Ryssland att upph�va eller radikalt
f�r�ndra religionslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen i Europar�det driver fr�gan om en
tillf�llig suspension av Rysslands medlemskap i Europar�det, till dess att
religionslagen upph�vs eller radikalt f�r�ndras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen driver fr�gan i OSSE att dess organ
ODHIR �vervakar att religionslagen upph�vs,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen tillsammans med �vriga EU-l�nder
och USA i FN:s s�kerhetsr�d driver fr�gan om att Ryssland b�r upph�va eller
radikalt f��ndra religionslagen,