Motion till riksdagen
1997/98:U627
av Michael Stjernström m.fl. (kd, c, fp, m)

Sveriges relationer med Taiwan


Motion till riksdagen
1997/98:U627
av Michael Stjernstr�m m.fl. (kd, m, c, fp)

Sveriges relationer med Taiwan


I mitten av 1800-talet blev Taiwan en plats f�r
internationella handelsm�n och dess hamnar �ppnades f�r
utl�ndsk handel. Efter det japansk-kinesiska kriget tvingades
Kina �verl�mna Taiwan till Japan. Efter andra v�rldskriget
�tergick Taiwan till Kina. Redan 1912 formades ROC,
Kinesiska republiken, men n�r kommunisterna tog �ver 1949
l�mnade Kinas nationalistregering fastlandet under ledning
av general Chiang Kai-shek och slog sig ner p� Taiwan.
P� 1950- och 60-talen representerade ROC hela Kina i internationella
sammanhang vilket gradvis blev oacceptabelt. �r 1971 tvingades Taiwan
�verl�mna sin plats i F�renta nationerna till Kina och Taiwan st�ngdes ute.
Fr�n 1949 fick Taiwans ekonomi ett snabbt uppsving inte minst genom
ekonomiskt och milit�rt bist�nd fr�n USA. Under n�ra 40 �r befann sig
Taiwan i ett milit�rt undantagstillst�nd. Det var censur och restriktioner p�
utlandsresor. 1979 erk�nde USA Kinas kommunistregim som Kinas enda
lagliga f�retr�dare. Taiwan isolerades allt mer �ven om USA fortsatte ge
st�d. S� sm�ningom till�ts oppositionspartier och undantagstillst�ndet
h�vdes 1987. Det f�rsta demokratiska valet till parlamentet h�lls 1989 och
det f�rsta demokratiska presidentvalet genomf�rdes i mars 1996.
Taiwan, en av de snabbv�xande ekonomierna i Ostasien, �r idag v�rldens
20:e st�rsta ekonomi, 14:e st�rsta handelsnation och erbjuder en k�pstark
marknad med sina 21 miljoner inv�nare och tusentals f�retag. Taiwans
n�ringsliv pr�glas av mindre och medelstora f�retag.
Taiwan �r Sveriges 21:a st�rsta exportmarknad. V�r export till landet
uppgick till drygt 4 miljarder kronor 1995. Den svenska importen fr�n
Taiwan uppgick till drygt 3 miljarder samma �r. Ett 30-tal svenska f�retag �r
etablerade i landet och m�nga andra s�ljer framg�ngsrikt genom lokala
import�rer. Taiwan �r s�ledes en viktig handelspartner.
De officiella kontakterna mellan v�ra l�nder borde ut�kas. Sverige borde
behandla Taiwan p� samma s�tt som Taiwan behandlar Sverige.  Svenska
Exportr�dets kontor i Taipei har en status p� h�g niv�. Taiwans represen-
tationskontor i Stockholm fungerar i realiteten som en ambassad och borde
f� en b�ttre behandling. Det g�ller t ex skattefrihet f�r representations-
kontorets personal p� samma s�tt som f�r ambassadernas personal.
Taiwan har under senare �r b�rjat investera i andra l�nder. Taiwaneserna
�r ocks� intresserade av att investera i Sverige. Dubbelbeskattningsavtal
mellan v�ra l�nder och skattefrihet f�r Taiwans representation skulle
underl�tta. Taiwan har avtal med andra l�nder utan att ha diplomatisk status.
Dubbelbeskattningsavtal finns med t ex Australien och Kanada. Flera l�nder
h�ller p� att diskutera avtal, t ex Tyskland, Portugal,  Polen och flera av de
�steuropeiska staterna. Det �r ocks� viktigt f�r svenska intressen att skapa ett
dubbelbeskattningsavtal. Om en l�sning kommer till st�nd kan svenska
f�retag i Taiwan ta hem pengar utan dubbelbeskattning.
Det politiska systemet i Taiwan har genomg�tt en genomgripande
f�r�ndring i demokratisk riktning. Det har g�tt fort om man j�mf�r med
1960- och 70-talens politiska struktur. M�nniskors yttrandefrihet och r�tt att
r�ra sig fritt var inte begr�nsad men pressfrihet saknades i viss m�n. Nu har
fria val h�llits till s�v�l lagstiftande kammaren som president�mbetet.
Taiwan �r mer demokratiskt �n flera andra l�nder i Sydostasien och har
idag diplomatiska f�rbindelser med cirka 30 l�nder. Republiken f�rtj�nar en
b�ttre plats i internationella relationer. Taiwan �r en demokrati, varf�r skulle
den inte accepteras? En grundsten i svensk utrikespolitik �r att �verallt st�dja
utveckling mot demokrati och respekt f�r m�nskliga r�ttigheter. G�ller inte
det Taiwan?
Taiwan har knackat p� d�rren till F�renta nationerna de senaste fem �ren.
FN borde tills�tta en ad hoc-kommitt� f�r att studera fr�gan och hitta en
l�sning. Taiwan skulle t ex kunna f� observat�rstatus. Sveriges regering
borde st�dja Taiwans str�van att komma med i internationella organ, bl a FN.
F�rra �ret i mars 1996 sa utrikesminister Lena Hjelm-Wall�n i ett inter-
pellationssvar i kammaren: "Fr�n svensk sida ser vi g�rna ett �kat deltagande
i olika internationella sammanhang av Taiwan. F�ruts�ttningen f�r detta �r
dock att det sker i former som kan accepteras b�de av Peking och Taipei."
Som  medlem i FN:s s�kerhetsr�d har Sverige m�jlighet att f� till st�nd en
dialog med Fastlandskina om relationerna till Taiwan. Sverige borde ta vara
p� den m�jligheten. Taiwan vill inte g� emot fastlandet men 21 miljoner
m�nniskor f�rtj�nar att bli representerade. Taiwanesiska folket v�djar till v�r
k�nsla f�r r�ttvisa. L�t oss inte svika dem.

Hemst�llan

Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �kade officiella kontakter mellan Sverige och Taiwan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om skattefrihet f�r Taiwans representationskontors personal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Taiwan.1

Stockholm den 2 oktober 1997
Michael Stjernstr�m (kd)
Sten Svensson (m)

Inga Berggren (m)

Marianne Andersson (c)

Kjell Ericsson (c)

Bengt Harding Olson (fp)

Kenth Sk�rvik (fp)






































1Yrkande 3 h�nvisat till SkU.