Kosovo med sina 10 887 km2 var fram till mars 1989 en
autonom provins innanf�r den fd jugoslaviska federationen. I
ett omr�de lika stort som Sk�ne bor 2,1 miljoner m�nniskor
(uppsk. 1994), varav 90 procent icke-slaviska albaner,
�ttlingar till antikens illyrer. 8 procent av befolkningen best�r
av slaviska serber och montenegriner, medan 2 procent
best�r av zigenska familjer, turkisktalande och �vriga.
Huvudstaden Prishtina har c:a 150 000 inv�nare.
Den f�rsta jugoslaviska f�rfattningen fr�n 1946 indelade landet i sex
republiker och tv� autonoma enheter, Vojvodina som autonom provins, med
Jugoslaviens ungerska minoritet, och Kosovo som autonom region. F�rst
1963 blev Kosovo j�mst�llt med Vojvodina med till�telse till ett eget
lokalparlament och r�ttsinstanser. Efter oroligheter 1968 uppn�dde Kosovo
status som autonom provins och fick till�telse att �ppna ett eget universitet,
egen nyhetsf�rmedling, kulturella institutioner, skolor och kunde anv�nda
den albanska flaggan. Genom den jugoslaviska federationens grundlag 1974
s�krades lokal autonomi och Kosovo fick representation i alla federala fora.
1981 br�t v�ldsamma oroligheter ut till f�ljd av en hastigt v�xande
arbetsl�shet och regional underutveckling i Kosovo. Sedan dess har omr�det
pr�glats av oro, blodiga sammandrabbningar och massarresteringar. 1988
gick nationalister ut i massdemonstrationer i Serbien med krav p� en
begr�nsning av Kosovos autonomi, varvid autonomin upph�vdes och
undantagstillst�nd inf�rdes. Detta utl�ste omfattande protester i Kosovo, som
kulminerade i en generalstrejk i februari 1989. Efter detta har Kosovo
utvecklats till ett apartheidliknande samh�lle, d�r det albanska folket byggt
upp ett parallellt sjukv�rds- och utbildningssystem efter att ha avvisat
undertecknandet av serbiska lojalitetsf�rklaringar.
1991 f�rklarade kosovo-albanerna Kosovo som en sj�lvst�ndig republik
efter en folkomr�stning, dock utan godk�nnande fr�n v�rlden i �vrigt, och
Ibrahim Rugova blev dess president. Rugova har accepterat Daytonavtalet,
men den albanska befolkningen i Kosovo kr�ver att �tminstone den status av
autonomi som Serbien ber�vade dem ska �terinf�ras.
Apartheid
Sedan 1981 har man i Kosovo oavbrutet levt under
undantagslagar, som i princip har f�rl�ngts automatiskt av
det serbiska parlamentet varje verksamhets�r. Revolten 1981
ledde till att den gamla albanska partisanledningen byttes ut
och nya krafter sattes in f�r att stabilisera l�get. De nya
albanska partiledarna m�tte dock misstro bland folket och
undergr�vdes ocks� m�lmedvetet av den serbiska
regionalregeringen, som ville komma till skott f�r att
upph�va autonomin. �r 1988 satte Belgrad delar av den nya
provinsregeringen i Kosovo i f�ngelse, under anklagelsen att
de underst�tt en internationellt uppm�rksammad
generalstrejk i Kosovos gruvdistrikt. Samma �r insjuknade
c:a 7 000 elever i landets skolor i en massf�rgiftning, som
enl. utl�ndska toxikologer hade orsakats av en kontrollerad
anv�ndning av det kemiska stridsmedlet Sarin och/eller
Tabun. Albanerna beskyllde Belgrad f�r att ha planerat och
genomf�rt f�rgiftningen som en varningssignal riktad mot
den albanska ledningen.
Belgrad f�rnekade p�st�endet internationellt, men k�llor i Kosovo
avsl�jade att milit�ren hade flera lager med kemiska stridsmedel i Kosovo
och att man inte skulle tveka anv�nda dem vid eventuell krigsutveckling. �r
1989 upph�vde det serbiska parlamentet under ledning av den auktorit�re
Slobodan Milosevic Kosovos autonomi. Beslutet f�regicks av en sk�rpning
av undantagslagarna. Det kosovariska parlamentet omringades av trupper
och ledam�terna tvingades r�sta f�r att upph�va sin autonomi. Samtidigt
skedde en milit�r urladdning i Kosovo, trupper och stridsfordon forslades till
Kosovo under synliga former, f�r att avskr�cka fr�n missn�jesyttringar.
Enligt uppgift fr�n Kosovos oberoende fackf�reningar blev lite drygt
160 000 m�nniskor arbetsl�sa. Det minimala jugoslaviska f�rs�krings-
systemet var och �r knutet till arbetet, vilket inneb�r att de arbetsl�sa ocks�
ber�vades sina f�rs�kringsf�rm�ner. Man f�rlorade r�tten till motsvarande
minimal a-kasseers�ttning samt till socialbidrag. �ver 270 000 barn utesl�ts
ur socialf�rs�kringssystemet och tiotusentals familjer f�rlorade sina
barntill�gg.
Massuteslutningen ur socialf�rs�kringssystemet drabbade folkh�lsan h�rt i
landet. H�lsov�rd, l�karv�rd och mediciner som t�cktes av f�rs�kringarna
blev ouppn�eligt dyra f�r gemene man. Situationen f�rv�rrades av
massavskedanden inom h�lso- och sjukv�rden, som likt dem inom andra
omr�den riktades enbart mot den albanska majoriteten. Tusentals albanska
l�kare, sk�terskor, sjukv�rdare och annan personal, lite drygt 80 % av landets
h�lso- och sjukv�rdsanst�llda, avskedades utan ers�ttning. F�rs�mringarna
fick l�ngtg�ende konsekvenser. �r 1990 fick 12 000 kvinnor hj�lp av h�lso-
och sjukv�rden vid f�dslar, �r 1993 var siffran nere p� 7 600. Albanska
kvinnor m�ste f�da hemma, utan tillb�rlig hj�lp och l�kartillsyn.
Barnd�dligheten i Kosovo var �r 1995 h�gst Europa med 23,6 %. I Kosovo
idag finns 1 barnl�kare per 24 000 barn och en kvinnol�kare per 11 000
kvinnor. Under 1990-talet har strax under en halv miljon albaner n�gon g�ng
lidit av infektionssjukdomar, varp� 1 832 med d�dlig utg�ng!
Den epidemiologiska situationen �r dramatisk med sjukdomar som tyfus,
dysenteri och TBC p� uppg�ng, efter att ha varit utrotade i
�ratal.
Undervisningen p� albanska �r ett annat omr�de som drabbats h�rt.
Universitetets 13 fakulteter och alla h�gskolor, 61 gymnasieskolor och 21
grundskolor st�ngdes av myndigheterna, eftersom undervisningen p�
albanska ans�gs underbl�sa den albanska nationalismen. Tusentals
skolpersonal avskedades utan ers�ttning. Skolprogrammen �ndrades till
serbiska, d�r barn f�r l�ra sig serbisk kultur och historia. De �vergivna
skolbyggnaderna vaktas av bev�pnade serber och har i vissa fall f�rvandlats
till milit�ra observationspunkter. Folkbildningen har lidit enorm skada av
utvecklingen; undervisningen som bedrivs i albansk regi uppvisar idag lite
drygt 18% bortfall p� grundskoleniv�, c:a 35 % bortfall p� motsvarande
gymnasieniv� och c:a 50 % p� universitetsniv�. Drygt 50 000 albanska
elever, 2 184 l�rare och 62 universitetsprofessorer befinner sig idag i
landsflykt, vilket dr�nerar de knappa albanska resurserna i Kosovo.
TV- och radios�ndningar p� albanska har stoppats. Idag s�nder den
statskontrollerade TV:n i Kosovo 5 minuter dagligen barnprogram p�
albanska. All �vrig TV- och radioproduktion samt all biografproduktion
visas idag p� serbiska eller �versatt till serbiska, trots att drygt 85 % av
befolkningen i Kosovo bara f�rst�r albanska.
Pressen har decimerats radikalt. Rilindja, den enda dagstidningen p�
albanska i f.d. Jugoslavien, f�rbj�ds tillsvidare 1990 och f.n. finns inga
tecken om att den skulle till�tas igen. Rilindjas tillg�ngar beslagtogs och
f�rflyttades till Serbien, inklusive dess moderna tryckeriutrustning.
Myndigheterna sinkade genom f�rbud eller sv�rare utgivningsregler tiotals
veckomagasin och m�nadstidskrifter inom information, kultur, konst och
facklig verksamhet. Journalister och annan personal kastades ut utan
ers�ttning, ofta under utomordentligt brutala former och av uniformerade
poliser. Enda dagstidningen i Kosovo idag �r Bujku (Bonden), f.d. veckoblad
f�r Lantbrukarnas riksf�rbund.
Som en direkt f�ljd av Belgrads terrorpolitik i Kosovo har drygt 360 000
albaner flytt landet. Massflykten har n�tt s�dana proportioner att den med
r�tta kan betecknas som en landspl�ga, och det av serber f�rbjudna
kosovariska parlamentet har idag ett permanent utskott som sysslar med
utvandringsfr�gan.
Information en nyckel till
fred
Den albanska frihetsr�relsen i Kosovo har medvetet valt att
satsa p� tre omr�den f�r att n� sina nationella m�l, n�mligen
information, utbildning och h�lso- och socialv�rd. Dessa
omr�den har man ansett �r viktigast att bygga upp, om man
vill f� till st�nd en fredlig l�sning av krisen i landet. Det
albanska informationsutfl�det om Kosovo idag best�r av:
periodiska underr�ttelser samt s�rskild information.
De periodiska underr�ttelserna om Kosovo ges ut dagligt, veckovis,
m�nadsvis, kvartalsvis, halv�rsvis och �rsvis. Informationen samlas runt om i
Kosovo av r�relsens lokala f�rgreningar och oberoende m�nniskor�tts-
grupper. Den samlas i huvudsak i tv� centra, hos Kosovo Information Center,
KIC, som har kommit att spela rollen som landets informella nyhetsbyr�,
samt hos Council for the Defence of Human Rights and Liberties, CDHRF,
som �r en politiskt oberoende och internationellt erk�nd m�nniskor�tts-
organisation. B�da sammanslutningarna har sitt respektive s�te i huvud-
staden Prishtina.
Den st�rsta delen av det albanska informationsutfl�det fr�n Kosovo
passerar via Centre d'Information med s�te i Gen�ve, d�r det klassificeras
och vidarebefordras till Kosovos informationskontor, internationella MR-
sammanslutningar och andra organisationer i omv�rlden. Kosovos
informationskontor existerar f.n. f�rutom i Stockholm �ven i London, Bonn,
Gen�ve, Bryssel, Istambul och Tirana. I USA verkar American-Albanian
National Council, AANC, som har i stort samma funktion. Informationen n�r
ut �ven till den albanska f�rskingringen i omv�rlden, som spelar en
nyckelroll i sammanhanget. Denna f�ljer bl.a. �ven albanska
satellits�ndningar, som idag kan ses i hela V�steuropa. KIC utger dagligen
nyheter p� albanska och engelska samt Kosovo Weekly med fr�mst nyheter
och ibland �ven kortare kommentarer p� engelska. Hos den kosovariska
allm�nheten �tnjuter KIC en s�rskild st�llning och dess uttalanden mottas
oftast som det albanska etablissemangets officiella st�llningstaganden.
CDHRF utger oberoende rapporter om m�nniskor�ttssituationen i Kosovo.
Organisationens sakuppgifter anses som fullt tillf�rlitliga och citeras ofta av
amerikanska State Department, FN:s MR-kommissioner och skilda NGO-
grupper i omv�rlden. Dessutom ger �ven Centre d'Information i Gen�ve ut
egen bulletin med nyheter och kommentarer fr�n och om Kosovo p�
engelska, franska och tyska.
Den s�rskilda litteraturen om Kosovo �r tyv�rr �n s� l�nge oftast p�
albanska. Dit h�r en m�ngd b�cker om Kosovos och albanska folkets historia
fr�n antiken till nutid, viss etnografisk litteratur etc. Det finns dock �ven
begr�nsade utg�vor p� andra spr�k, oftast p� engelska, som r�r t ex
situationen f�r s�rskilt utsatta m�lgrupper i Kosovo, exempelvis kvinnor och
barn, pension�rer eller journalister. Dessa utges oftast i ett begr�nsat antal
och f�rsvinner fort, p.g.a.. det stora internationella intresset kring Kosovo.
Syftet med informationen �r sj�lvfallet att sprida kunskap om verkligheten
i Kosovo. Den har �ven syftet att motbevisa Belgrads effektiva
propagandamaskineri, som g�rna vill vinna tid genom att framst�lla
Kosovofr�gan som invecklad och sv�rbegriplig. Serbiska parlamentet anslog
f�rra verksamhets�ret flera hundra miljoner till propaganda om Kosovo,
inklusive litteratur p� flera v�rldsspr�k och p�kostade massmediajippon.
Kosovo �r st�ndigt f�rem�l f�r kontinuerliga utspel i Belgrad, som har till
m�ls�ttning att bekr�fta officiella p�st�enden, senast framlagt av RFJ:s nye
president Milosevic, att albaner "�ga de mest avancerade r�ttigheterna i
Europa".
Utbildning
Utbildningen �r ett annat omr�de mot vilket albanerna riktat
sina insatser. Efter de serbiska myndigheternas brutala
ingripande mot det kosovariska utbildningsv�sendet blev det
klart att albanerna stod inf�r valet att acceptera de serbiska
skolprogrammen, och d�rmed nationell och kulturell
assimilation, eller att i forts�ttningen bli ett land av
analfabeter.
Utvecklingen blev dock inte som Belgrad hade t�nkt sig. Det albanska
svaret blev ett str�lande bevis p� hur nationell stolthet, solidaritet och
sj�lvuppoffring hos ett litet folk som k�mpar f�r sin frihet kan visa sig
starkare �n den r�aste �vermakt. Det finns idag c:a 500 000 m�nniskor i
Kosovo som p� ett eller annat s�tt, som l�rare, personal eller elever, aktivt
deltar i den albanska upplysningskampen i frihetsr�relsens regi.
Utbildningssystemet innefattar samtliga stadier, fr�n grundskola till
universitetet. Undervisningen sker i privata hus, som m�nniskor solidariskt
uppl�tit till skollokaler, i ambulerande l�rarteam och i ett stort antal
sammanslutningar som k�mpar mot analfabetism hos s�rskilda grupper,
exempelvis kvinnor och fattiga b�nder.
Detta utbildningssystem �r helt utom kontroll f�r de serbiska
myndigheterna. Den grundar sig p� en tradition av illegal undervisning p�
albanska, som har r�tter fr�n den turkiska tiden, d� det albanska spr�ket var
officiellt f�rbjudet. Kosovo har en rik tradition i albansk kulturhistoria,
bl.a.
var det i Kosovo som den f�rsta kyrkoboken p� albanska utgavs, �r 1555.
Hos albaner ser man, paradoxalt nog, dagens serbiska f�rbud och
restriktioner mot spr�ket som en forts�ttning p� den gamla turkiska
assimilationspolitiken, denna g�ng med slaviska f�rtecken.
I skrivande stund p�g�r konsultationer i Prishtina inf�r en stor albansk
protest till st�d f�r skolan, som planeras �ga rum i b�rjan p� oktober. Bakom
initiativet st�r Prishtinauniversitetets studentk�r, och initiativet har
hittills
f�tt st�d av samtliga viktigare instanser i det albanska samh�llet. Protesterna
kan komma att anta olika former, fr�n fredliga marscher till generell strejk,
klockringning m.m. och, beroende av senare beslut, komma att f� st�d i form
av st�dmanifestationer �ven i utlandet, d�ribland �ven i Sverige.
H�lso- och socialv�rden
Kriget i f.d. Jugoslavien, d�r Belgrad varit mer eller mindre
�ppet aktivt involverat, samt serbernas koloniala attityd mot
albaner i synnerhet har lett till att levnadsstandarden i
Kosovo har sjunkit drastiskt. Massavskedandena fr�n jobbet
och uteslutningarna fr�n det minimala
socialf�rs�kringssystemet i Kosovo i b�rjan p� 1990-talet
riktades uteslutande mot den albanska befolkningen. Som en
f�ljd n�dde den etniskt motiverade arbetsl�sheten i Kosovo
under �ren 1990-1994 stundom uppemot drastiska 65-70 %,
med kraftig ekonomisk tillbakag�ng, mis�r och fattigdom
som f�ljd.
Kosovo �r idag Europas allra fattigaste region. Det �r samtidigt den region
som har den h�gsta nativiteten och den yngsta befolkningen; trots den
skyh�ga barnd�dligheten p� makal�sa 23,6 % uppg�r genomsnitts�ldern
idag till 24 �r. Barnen ses som en f�rs�kring och en rikedom hos den
diskriminerade albanska befolkningen, men de stora familjerna inneb�r
ocks� ett allvarligt f�rs�rjningsproblem. I kombination med den strukturella
segregationen och en politiskt ytterst orolig omgivning, riskerade Kosovos
sociala och ekonomiska v�ndor i b�rjan p� 1990-talet att bli gnistan som
satte eld p� hela regionen.
Trots att problemet fortfarande f�r anses akut, har det kosovariska
samh�llet �nd� lyckas att ta itu med de inledande h�lsom�ssiga och
socioekonomiska problemen p� sin v�g. H�r har albanska folket f�tt en
ov�rderlig hj�lp av en gammal allierad, n�mligen den katolska kyrkan.
Utan att engagera sig �ppet politiskt i skeendena i Kosovo har den katolska
kyrkan, genom att dela med sig av sin rika tradition av
socialt arbete, �nd� lyckats spela en nyckelroll i
uppbyggnaden av en socioekonomisk grogrund f�r det
kosovariska samh�llet, trots Belgrads avsikter att sl� undan
f�tterna f�r allt organiserat samh�llsliv i Kosovo. I det f.d.
Jugoslavien f�rbj�ds inte kyrkan, utan den levde ett tynande
liv tillsammans med de andra religi�sa samfunden. Kriget
och landets s�nderfall har �kat utrymmet f�r kyrkans
barmh�rtighetsinsatser i hela f.d. Jugoslavien, s� ocks� i
Kosovo. I fallet Kosovo, d�r de katolska kyrkorna samlar
albaner och ortodoxa serber, har de katolska pr�sternas
uppriktiga sociala engagemang f�tt den effekten, att den har
blivit till ett starkt st�d f�r albaner i kampen mot Belgrads
dolda ekonomiska krig mot det kosovariska samh�llet.
Katolska kyrkans engagemang i Kosovo sker genom det katolska Moder
Teresa Barmh�rtighetss�llskapet. Moder Teresas�llskapet, som f�tt sitt namn
av den ber�mda albanska Nobelpristagaren, har idag sina centraler eller
ambulerande team �verallt i Kosovo, fr�n stora betongf�rorter till Prishtina
till de mest anonyma sm�byarna i nord�stra Kosovo. Man samlar
solidaritetshj�lp, �vertaliga kl�der, v�l ing�ngna skor som inte passar l�ngre
etc fr�n alla h�ll i Kosovo, och skickar dem vidare till n�dlidande. Man
samordnar kampanjer mot analfabetism, driver barn- och m�drav�rds-
centraler och delar ut det kosovariska "socialbidraget", U.S. $ 10/m�n. i
kl�der och matf�rn�denheter.
Moder Teresas�llskapet f�r hj�lp av bl.a. Mercy Corps International, en
amerikanskgrundad kristen barmh�rtighetsorganisation, samt av Caritas, den
katolska humanit�ra organisationen. I samarbete med dem har Moder Teresa
inlett en satsning inom barn- och m�drav�rden i Kosovo, med m�let att
bringa ner barnd�dligheten i landet. Som ett led i kampanjen �ppnade man i
v�ras ett j�mf�relsevis v�lutrustat f�rlossningscenter i huvudstaden Prishtina,
d�r albanska kvinnor kan f�da barn i n�rvaro av albanska l�kare och
sjukv�rdspersonal. En annan satsning �r projektet "Vi satsar p� dagens
flickor, morgondagens kvinnor", som syftar att �ka motivationen f�r att
utbilda flickorna i Kosovo. Inom detta projekt samarbetar Moder Teresas�ll-
skapet �ven med albanska kvinnoorganisationer som haft utbyte med och har
f�tt st�d, utbildning och material av svenska organisationen Kvinna till
Kvinna.
Idrott
Efter folkomr�stningen 1990 b�rjade albanerna att
organisera sig inom idrotten. Nu finns 650 idrottsf�reningar
inom 22 idrottsgrenar under ledning av OS-kommitt�n och
Kosovos idrottsfederation. Ca 135 000 idrottsm�n idrottar
utan att ha egna lokaler. Tidigare fanns 51 000 m2 lokaler och
anl�ggningar men serberna k�rde ut albanerna. De var
tvungna att organisera sig och skapa sina egna mycket enkla
anl�ggningar (k�llare och garage). Oavsett f�rtrycket
forts�tter kosovoalbanerna att h�lla idrotten vid liv. Serbiska
poliser avbryter ofta idrotts�vningar och f�ngslar ibland
deltagarna. Nu �kar kraven bl a fr�n studenterna p� att �ter f�
tillg�ng till idrottslokalerna. Kosovo har haft flera OS-
medalj�rer och andra framst�ende idrottsm�n, mest i
individuella sporter. De flesta av dessa har nu l�mnat landet
och t�vlar f�r andra l�nder eftersom de varken har m�jlighet
att tr�na eller t�vla i Kosovo. En kosovoalban tog brons i
boxning vid OS i Atlanta. OS-kommitt�n s�ker nu st�d hos
andra l�nder f�r att kunna t�vla internationellt. Bl a har
kontakter tagits med Riksidrottsf�rbundet i Sverige och med
den svenska OS-kommitt�n.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan man po�ngtera att man bland
albaner anser att Kosovo f.n. befinner sig p� v�g ut ur den
brytningstid, som vanligtvis intr�ffar sedan ett land utropat
sin sj�lvst�ndighet och sitt uttr�de ur en internationellt
erk�nd statsformation. Albanernas projekt om Kosovo
grundar sig konsekvent p� tre grundprinciper:
Kosovo har sina klart definierade gr�nser, som inte �r f�rem�l f�r etniska
disputationer mellan de albanska och serbiska folkgrupperna.
Kosovo har i kraft av sin etniska s�rart ocks� haft en klart
definierad f�rfattningsm�ssig och juridisk s�rst�llning
inom den gamla jugoslaviska federationen, som Belgrad
bevisligen valt att inte respektera. Genom att degradera
Kosovos st�llning i federationen p� ett juridiskt lagvidrigt
och moraliskt synnerligen f�rkastligt s�tt har Belgrad
f�rverkat sina r�ttigheter �ver Kosovo, d�r serberna �ven
annars alltid utgjort en liten minoritet och ansetts som
ockupanter.
Kosovo skall bli en demokratisk stat f�r alla medborgare,
med �ppna gr�nser mot b�de Serbien och Albanien; Kosovo
skall vara en demilitariserad och milit�rt neutral stat.
Albaner har sagt sig vilja bevara de gamla ortodoxa
kyrkos�ten, som de ser som Kosovos kulturskatt. Man har
�ven sagt att Kosovo kommer att f�rbli �ppet och
demilitariserat, vilket i princip betyder att albaner �r beredda
att l�ta Belgrad ha m�jlighet att sl� vakt om sina intressen i
Kosovo �ven i forts�ttningen. Vidare s�ger albaner att de vill
beh�lla den serbiska utbildnings- och yrkeskompetens, som
anses oerh�rt viktig f�r att bygga upp det nya Kosovo. D�rf�r
har man i f�rfattningen f�rs�krat lokala serber ett avg�rande
inflytande p� landets aff�rer. I Republiken Kosovos
grundf�rfattning tar man avst�nd fr�n den balkanska
f�rtryckartraditionen mot minoritetet genom ett lagstiftat
f�rbud mot att anv�nda uttrycket "minoritet" i relation till de
lokala serberna.
Naturresurser
Den k�nsliga fr�gan om Kosovos naturresurser, som
sj�lvfallet utg�r en central del i problematiken, kan l�sas
gemensamt mellan Prishtina och Belgrad, exempelvis genom
f�rm�nliga avtal som tillf�rs�krar Belgrad tillg�ng till sin del
av landets resurser �ven i forts�ttningen.
Torterade och d�da
F.n. verkar dock Belgrad ha slagit d�v�rat till n�r det g�ller
att hitta en acceptabel l�sning p� Kosovofr�gan. Belgrads
kompromissl�sa h�llning i Kosovofr�gan utg�r samtidigt det
st�rsta enskilda hotet mot freden i denna del av Europa. I en
CDHRF-rapport f�r tidsperioden fr.o.m. januari t.o.m.
augusti i �r, som delvis citeras av Amnesty International,
uppges det att de serbiska myndigheterna i Kosovo gjort sig
skyldiga till sammanlagt 2 122 fall av brott mot m�nskliga
r�ttigheter. Fr�n januari till augusti har 25 albaner d�dats,
varav 2 efter omfattande och sv�r polistortyr. 14 m�nniskor
uppges ha f�tt skottskador av polisen.
CDHRF har dokumenterat 333 fall av polistortyr mot anh�llna, som sedan
ofta f�rs�tts p� fri fot utan att ha delgivits misstankar om brott. I 54 av
fallen
har tortyren lett till sv�ra fysiska men hos offren. Bland de
direkt drabbade finns att finna �ven ett antal m�nniskor �ver
90 �r gamla, samt 53 kvinnor och 32 barn.
I juni i �r d�mde en serbisk domstol i huvudstaden Prishtina 21 albanska
ungdomar till sammanlagt 207 �rs f�ngelse f�r "statsfientlig verksamhet" i
en r�tteg�ng som r�nt omfattande internationell kritik. De misst�nka utsattes
dagligen f�r tortyr och fick aldrig meningsfull kontakt med sina f�rsvarare.
En av de misst�nkta, Besnik Restelica, 31, avled av sv�ra kroppsskador i
samband med unders�kningen. En annan r�tteg�ng har utannonserats till
oktober i �r.
De flyktingar som s�nts tillbaka till Kosovo lever ofta g�mda och m�ste
byta bostad hela tiden. De muddras av polisen redan i Belgrad, n�r de
kommer till landet. De som inte gjort milit�rtj�nst riskerar 6 m�n-1 �rs
f�ngelse. Om alla kosovoalbaner som flydde till v�st, ca 150 000 kommer
tillbaka, de flesta unga m�n, s� �r riskerna stora f�r en konfrontation med
serbisk polis.
Mellan 2 000 och 3 000 av dessa flyktingar lever i och har s�kt asyl i
Sverige som f�rsta asylland. De har bott h�r sedan flera �r tillbaka, upp mot
sju �r, vilket betyder att de borde f� stanna h�r f�r gott med anledning av de
omst�ndigheter som r�der i Kosovo och att de har b�rjat acklimatisera sig i
Sverige.
Extremistiska partier
Konfrontationsprocessen i Kosovo har frigjort m�nga
radikala krafter i
omr�det. Flera extremistiska partier i Serbien f�respr�kar
idag en v�ldsam och definitiv l�sning av Kosovofr�gan. Man
propagerar i opinionen bl.a. f�r ett projekt, som har som
slutm�l att f�rdriva c:a 30 0000 albaner fr�n Kosovo till
grannlandet Albanien. Till dessa krafter h�r Vojislav Seseljs
radikaler inom SRS samt krigsf�rbrytaren och brottslingen
Dragan Raznjatovic Arkan, b�da representerade i det
serbiska parlamentet.
De albanska politiska krafterna ledda av Kosovos demokratiska f�rbund
LDK har gjort enorma anstr�ngningar f�r att h�lla det albanska motst�ndet
inom fredliga ramar och undvika en st�rre blodsutgjutelse. Man har parerat
segregationspolitikens f�ljder genom att skickligt utnyttja albanernas
traditionellt starka familjeband och �teruppv�ckta v�rdighet. Men ickev�lds-
politiken undergr�vs allvarligt av att albaner i gemen b�rjar f� uppfattningen
att omv�rlden har gl�mt bort dem.
�ven hos albaner b�rjar radikala r�relser v�xa fram, som har l�tt att f�
folkets sympatier och nya, villiga rekryter. R�tteg�ngarna och de h�rda
domarna i juni mot albanska ungdomar har h�llt ytterligare olja p� elden. De
underjordiska organisationerna kan nu r�kna med fler h�mndlystna, unga
albaner som vill ge igen med vapen i hand. I skrivande stund (september
1997) inkommer oerh�rt orov�ckande rapporter om storskaliga gerilla-
angrepp mot polisstationer runt om i Kosovo, f�rmodligen genomf�rda av
Kosovos befrielsearm� U�K. Fredagen, l�rdagen och s�ndagen mellan den
12 och 14 september har flera polishus attackerats med granatgev�r, l�ttare
minkastare och automateld. Minst tv� polishus rapporteras ha spr�ngts och
tre serbiska poliser uppges vara d�da.
Icke-v�ld
Den albanska ickev�ldsr�relsen har skickat ut sina
delegationer till orosh�rdarna i ett f�rs�k att lugna
situationen. Det �r m�jligt att man �ter lyckas med detta mot
alla odds, som man har blivit van att se dem lyckas under
1990-talet. Men det �r ocks� m�jligt att dessa attacker utg�r
upptakten till en st�rre storskalig konflikt mellan albaner och
serber i Kosovo. Det internationella samfundet har visst ett
ansvar f�r utvecklingen i Kosovo. Den avh�llsamma
inst�llningen n�r det g�ller Belgrads urladdning i Kosovo f�r
anses ha spelat extremisterna i h�nder. Genom att inte klart
och synligt befatta sig med Kosovofr�gan har det
internationella samfundet, och d� fr�mst EU d�r Sverige
deltar, ingett hopp hos serbiska nationalistiska kretsar om att
de kan forts�tta hantera Kosovofr�gan med h�rdhandskarna,
samtidigt som den underbl�st albanernas vrede och
desperation.
Internationella relationer
Ett steg i r�tt riktning f�r det internationella samfundet att
agera vore att klart villkora Belgrads �terintr�de i
internationella sammanhang, i OSSE och till finansiella
sammanslutningar, med p�tagliga f�rb�ttringar i Kosovo.
Sverige kan inom EU verka f�r att st�dja USA:s yttre
sanktionsv�gg, som f�rhindrar Belgrad fr�n att f�
internationella krediter fr�n bl.a. World Bank. Internationellt
kan Sverige agera f�r att FRJ uppfyller OSSE:s resolutioner
och rekommendationer ang�ende Kosovo samt f�r att pressa
Belgrad till att ta konkreta steg f�r att f�rverkliga den
numera bortgl�mda utbildnings�verenskommelsen mellan dr
Rugova och Milosevic, som �ppnade f�r albanernas r�tt att
utnyttja sina skolor.
Sverige kan �ven agera f�r att st�dja det i dagarna kommande tyska
initiativet inom EU f�r att bl.a. �ka den internationella n�rvaron i Kosovo
genom att �ppna ett informationskontor f�r EU i Prishtina. Sveriges
riksdagsledam�ter kan f�rslagsvis via Kosovo Information Office i
Stockholm uttrycka sina sympatier f�r folket i Kosovo och bjuda hit
parlamentariska eller andra delegationer fr�n Kosovo p� sk hearings, dvs
vittnesm�l om situationen i Kosovo, likt andra europeiska parlament.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att agera p� det internationella planet f�r att �terge Kosovo den
autonomi som ber�vades det 1989,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige inom EU b�r verka f�r att st�dja USA:s yttre
sanktionsv�gg, som f�rhindrar Belgrad att f� internationella krediter fr�n
bl.a. World Bank,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att internationellt verka f�r att konkreta steg tas f�r att
f�rverkliga
den numera bortgl�mda utbildnings�verenskommelsen mellan dr Rugova
och Milosevic, som �ppnade f�r albanernas r�tt att utnyttja sina skolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att st�dja det tyska initiativet inom EU genom att �ppna ett
informationskontor f�r EU i Prishtina f�r att bl.a. �ka den internationella
n�rvaron i Kosovo,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att likt andra europeiska parlament bjuda in parlamentariska eller
andra delegationer fr�n Kosovo p� s.k. hearings, dvs. vittnesm�l om
situationen i Kosovo,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att de kosovolalbaner som s�kt Sverige som f�rsta asylland skall
f� stanna h�r f�r gott med anledning av de omst�ndigheter som r�der i
Kosovo.1
Stockholm den 2 oktober 1997
Eva Go�s (mp)
Lennart Rohdin (fp)
Marianne Andersson (c)
Ingrid N�slund (kd)
Alice �str�m (v)