Colombia �r ett land med stora naturtillg�ngar, en
fascinerande historia och en av Latinamerikas �ldsta
demokratier. Befolkningen �r etniskt blandad vilket medf�rt
ett rikt kulturarv b�de vad g�ller musik, konst, bebyggelse
och litteratur. Likv�l st�r landet i dag inf�r stora problem vad
g�ller den or�ttvisa f�rdelningen av samh�llets resurser, en
d�ligt fungerande demokrati, narkotikahandeln och framf�r
allt det �kande v�ldet. Under hela Colombias historia har
stora delar av landet beh�rskats av andra grupper �n
centralmakten. I dag ber�knas att delar av landet st�r under
gerillans eller narkotikakartellernas kontroll. Den v�pnade
konflikten �r Latinamerikas �ldsta och den som kr�vt flest
m�nniskoliv. Gerillan har aldrig under de drygt 35 �ren av
gerillakrig varit n�ra att ta den politiska makten. �nd� har
regeringen inte kunnat besegra gerillan milit�rt. Upprepade
f�rs�k att integrera gerillan i det politiska livet har
misslyckats, bland annat p.g.a. motst�nd fr�n gerillan att l�ta
sig avv�pnas, men ocks� beroende p� att de som lagt ned
vapen terroriserats och d�dats av milit�r och paramilit�ra
grupper.
Flera l�nga perioder av lagl�shet, �vergrepp mot de m�nskliga r�ttig-
heterna, den v�pnade interna konflikten, den p� senare tid allt starkare
organiserade brottsligheten - knarkkartellerna - den alltmer korrumperade
statsapparaten �r viktiga f�rklaringar till att Colombia sedan m�nga �r h�r till
v�rldens v�ldsammaste l�nder. Kontinuerlig rapportering om �vergrepp mot
civilbefolkningen av milit�ren och paramilit�ra grupper men ocks� av
gerillan, tortyr, godtyckliga arresteringar, f�rsvinnande och d�dande av
v�nsteraktiva politiker h�r till vardagen.
Konflikten i Colombia leder ocks� till att m�nga m�nniskor m�ste l�mna
landet f�r att r�dda sina liv. En del av dessa har s�kt sig till Sverige. Det �r
viktigt att Sverige behandlar dessa m�nniskors asylans�kningar utifr�n den
v�pnade konflikt som p�g�r i Colombia. Krigsmaterielexport fr�n Sverige till
Colombia m�ste sj�lvklart �ven fram�ver vara uteslutet. Konflikten inneb�r
ocks� att det dessutom finns minst 600 000 personer som internflyktingar
under sv�ra omst�ndigheter inne i landet.
Den v�pnade konflikten har intensifierats. Regeringen kan inte ansvara f�r
m�nniskors s�kerhet. I Colombia bedriver ett stort antal inhemska och
internationella MR-organisationer ett omfattande arbete. �ven inom kyrkan,
framf�r allt den katolska kyrkan, finns ett stort engagemang f�r fredsinsatser.
Kyrkan utf�r ett heroiskt arbete f�r att dokumentera �vergrepp men framf�r
allt f�r att skydda enskilda personer och agera f�r fredliga l�sningar. Flera
MR-aktivister har f�tt s�tta livet till, som ex. Jos� Giraldo fr�n
Villavicencio,
familjen Calderon fr�n Cinep i maj 1997 och Estela Altamirano fr�n Cali i
juni, f�r att n�mna n�gra exempel.
Situationen i Colombia kan f�refalla hoppl�s, men historien och andra
erfarenheter p� senare tid har l�rt oss att �ven konflikter, till synes
ol�sliga,
kan bil�ggas. Freds�verenskommelsen i Guatemala mellan regeringen och
URNG-gerillan i dec. 1996, liksom tidigare freds�verenskommelser i El
Salvador visar att v�pnade konflikter i Latinamerika kan f� ett fredligt slut.
Men f�r detta kr�vs stora anstr�ngningar, b�de internt och internationellt.
�verl�mnadet av soldater
Den 15 juni 1997 �verl�mnade FARC-gerillan 70 soldater
som i 9 m�nader hade varit krigsf�ngar, till Internationella
r�da korset och den colombianska regeringen. Den lilla byn
Cartagena del Chaira - som aldrig n�gonsin haft s� stor
uppm�rksamhet, fylldes av tusentals m�nniskor fr�n byarna
runt omkring. Och minst 400 journalister och fotografer fr�n
colombianska tidningar, radio och TV. F�r oss som under
l�ng tid f�ljt situationen i Colombia, var denna h�ndelse det
mest hoppingivande som h�nt p� l�ng tid i Colombia. M�nga
s�ger att det �r en enorm propagandavinst f�r gerillan.
Likafullt �r det ocks� en framg�ng f�r och ett tecken p�
politisk mognad fr�n den colombianska regeringen. Den har
valt att f�rhandla, att hitta ett politiskt s�tt att l�sa en konflikt
p�.
Fortsatt v�ld
Har f�rhandlingsl�sningen i juni fortsatts av nya
f�rhandlingar och fredliga l�sningar? Tyv�rr inte. V�ldet har
fortsatt. Nya politiska mord och massakrer har �gt rum fr�n
b�da sidor. Repressalier fr�n arm�n och paramilit�ra grupper
har skett otaliga g�nger. FARC- gerillan f�rfogar numera
�ver egna attackhelikoptrar och angrep exempelvis i augusti
den lilla staden Cabrera. Kommunalvalet i slutet av oktober
har ytterligare trappat upp v�ldshandlingarna. Gerillans
negativa inst�llning till valet och i flera fall direkta hot mot
dem som st�ller upp i kommunalvalen har medf�rt nya
problem. I flera kommuner har FARC d�dat borgm�stare
eller borgm�starkandidater. Den 8 augusti m�rdade ELN
senatorn Jorge Cristo, som var n�ra v�n med president
Samper. De paramilit�ra grupperna har utmanat gerillan i
flera regioner och den 20 juli ockuperade 300 uniformerade
m�n det lilla samh�llet Mapirip�n i departementet Meta.
Anledningen var p�st�tt samr�re med gerillan. Efter tre
dagars terror l�mnade man samh�llet med 6 kroppar
upph�ngda i slakteriet och minst 20 andra civila inv�nare
rapporterades som f�rsvunna (enligt uppgifter fr�n MR-
fonden).
"I Colombia kan den som vill bilda sin egen arm�" �r ett av de uttalanden
som Almudena Mazarassa, chef f�r det nybildade FN-kontoret f�r MR-fr�gor
i Colombia, har gjort. Skotts�kra v�star i olika modeller, ocks� f�r barn,
finns nu som en del av det nationella modet i Colombia. Man talar ocks� om
en ny sorts livf�rs�kring som s�rskilt riktar sig till de politiskt aktiva. Den
svenska MR-fonden beskriver MR-l�get som n�ra avgrunden.
Paramilit�ra grupper
En mycket kontroversiell fr�ga �r hur de paramilit�ra
grupperna skall behandlas. Dessa grupper st�r i dag f�r en
stor del av det gr�vsta v�ldet. I november 1994 inr�ttades s�
kallade s�kerhetskooperativ, Las couvivir, av den d�varande
presidenten Gaviria i hela landet. I dag uppg�r de till ca 30
000 personer, m�let �r att bli 600 000. Avsikten var att de
skulle utg�ra ett st�d f�r civilbefolkningen, men de har
alltmer utvecklats till en del av de paramilit�ra grupperna.
M�nga h�vdar att de paramilit�ra grupperna handlar p�
uppdrag av regeringen, och �r dess f�rl�ngda arm, utan
n�gon som helst demokratisk kontroll. Man talar om den
statliga terrorismen och menar d� b�de arm�ns och de
paramilit�ra gruppernas framfart. Uppenbart finns det
f�rbindelser. Det finns polis och milit�rer som aktivt blundar
f�r �vergreppen fr�n dessa grupper. Sannolikt agerar de
paramilit�ra grupperna huvudsakligen p� egen hand och
regeringen kan inte kontrollera dem. Att inbjuda dem till
fredssamtal �r att legitimera skoningsl�sa m�rdare. De
paramilit�ra grupperna och de s.k. s�kerhetskooperativen
m�ste uppl�sas.
Hedra Gaitans minne
N�sta �r �r det 50 �r sedan Jorge Eli�ecer Gait�n m�rdades.
Gaitan var presidentkandidat, en radikal f�retr�dare f�r det
liberala partiet och kritiserade �ppet �verklassen. M�nga
satte sitt hopp till att han skulle g�ra Colombia b�ttre f�r de
fattiga och �stadkomma reformer. Mordet p� Gait�n skedde
p� en �ppen gata i Bogot� den 9 april 1948 och hans d�d
blev startskottet f�r La violencia, v�ldsepoken som under de
f�ljande 10 �ren sk�rdade mer �n 200 000 offer. Det
politiska v�ldet pr�glar fortfarande Colombia i h�gsta grad.
N�sta v�r kommer hans minne att uppm�rksammas och
hedras b�de i Colombia och internationellt. Hans dotter
Gloria Gait�n, som bland annat st�r bakom kampanjen, har
till exempel intresserat norska UD, s� att den norska
regeringen i h�st har anordnat ett stort seminarium om
Colombia, m�nskliga r�ttigheter och Gait�n. Det �r ett bra
initiativ, och den svenska regeringen borde p� motsvarande
s�tt uppm�rksamma Colombia.
F�rslag fr�n den
colombianska regeringen
och gerillan
Colombias president Samper presenterade dagen efter
�verl�mnandet av soldaterna en plan p� att bilda en grupp
med framst�ende personligheter som Gabriel Garc�a
M�rquez och representanter f�r v�nl�nder till Colombia. I ett
tal till parlamentet i juli bekr�ftade presidenten ytterligare
planerna f�r en v�ngrupp. Eftersom regelr�tta fredssamtal f�r
n�rvarande tycks sv�ra att genomf�ra, understr�k presidenten
att ett f�rsta steg utg�rs av att de krigf�rande parterna
respekterar den internationella humanit�ra r�tten. FARC
gerillan har i ett program med ett tiotal punkter utvecklat sina
krav. Ett stort hinder utg�rs dock f.n. av att gerillan klart
deklarerat sitt ointresse f�r regelr�tta f�rhandlingar med den
nuvarande presidenten. Man vill avvakta presidentvalet
v�ren 1998. Tiden fram till dess m�ste dock anv�ndas till att
p�verka b�da parter.
I ett tal den 25 september har president Samper erbjudit amnesti och
straffbefrielse till gerillan om man visar vilja att verka f�r fred. Europeiska
unionen har i en deklaration ocks� den 25 september uttalat sin starka oro
inf�r kommunalvalen den 26 oktober och markerat sitt st�d f�r FN:s kontor
f�r m�nskliga r�ttigheter i Colombia.
Slutligen b�r n�mnas att den 52 FN-sesssionen i New York lade fram en
deklaration ang�ende Colombia. F�rslaget presenterades av Costa Rica,
Spanien, Mexico och Venezuela och man v�nder sig s�rskilt mot de
�vergrepp som beg�tts under valkampanjen.
Sverige - Colombia
Den �verenskommelse mellan regering och gerilla som
uppn�tts vad det g�ller de 70 soldaterna f�r inte bli en
eng�ngsf�reteelse. Den visar att det �r m�jligt att f�rhandla,
men att det beh�vs hj�lp utifr�n. Internationella r�da korset
var huvudansvarigt i somras och Costa Rica har erbjudit sig
som v�rd f�r "f�rtroliga samtal". Det faktum att Sverige var
inbjudet som en av 8 l�nder att med tv� representanter
n�rvara vid �verl�mnandet av soldaterna, inneb�r att det
ocks� finns f�rtroende f�r Sverige. Det finns m�nga positiva
band mellan Sverige och Colombia. M�nga svenska f�retag
�r aktiva i Colombia. Sverige m�ste direkt gentemot
Colombia f�rklara att vi g�rna vill vara med i en s�dan
v�ngrupp. Vi kan underl�tta fredssamtal genom att erbjuda
Sverige som v�rd f�r f�rtroendeskapande samtal mellan
parterna. D�rut�ver kan Sverige erbjuda sig att organisera en
officiell internationell konferens om konfliktl�sningar i
Colombia och Latinamerika. Ett annat alternativ kan vara att
ta initiativ till internationell fredskonferens f�r att hedra
minnet av Gait�n.
EU - Colombia
I EU har EU-parlamentet vid flera tillf�llen tagit resolutioner
om Colombia. EU:s utrikesministrar och EU-kommissionen
borde p� motsvarande s�tt ocks� agera. I nul�get g�ller det
att inte bara f�rd�ma alla �vergrepp som dagligen sker mot
m�nskliga r�ttigheter. Det har gjorts och m�ste g�ras �ven
framgent. Det g�ller faktiskt ocks� att Europa nu kr�ver att
de stridande parterna i Colombia n�r en l�sning p� sikt.
FN - Colombia
Vid FN-kommissionens m�te om MR-fr�gor varje v�r i
Gen�ve har Colombia ofta varit f�rem�l f�r diskussion, flera
g�nger har f�reslagits att en s�rskild rapport�r skulle utses
f�r Colombia. Den colombianska regeringen motsatte sig
detta h�rt och beslutet blev v�ren 1996 att i st�llet inr�tta ett
FN-kontor f�r MR-fr�gor i Colombia. F�rst nu, efter mer �n
ett �r, finns personalen p� plats. Det �r en ny konstruktion
och f�rhoppningarna �r stora. F�r att de skall infrias kr�vs att
alla parter, dvs. colombianska regeringen, gerillan och FN
ger det n�dv�ndiga st�det. Det �r en sj�lvklarhet att det �r
parterna sj�lva som m�ste vilja s�tta sig vid
f�rhandlingsbordet. Lika sj�lvklart borde det vara att det
internationella samfundet inte kan sl� sig till ro nu och s�ga
att fr�gan har l�sts. En betydelsefull signal �r att FN
dessutom beslutat uppr�tta ett kontor f�r UNHCR, dvs. FN:s
flyktingorganisation, f�r att bist� de hundratusentals
internflyktingar som finns i landet.
Sverige �r under tv� �r medlem i FN:s s�kerhetsr�d. Den svenska
regeringens betoning av vikten av att stoppa konflikter eller allra helst
f�rebygga dem borde leda till att ett land som Colombia st�r p�
dagordningen. Indirekt via FN-systemet kan vi visa att den svenska viljan att
satsa p� att f�rebygga konflikter har en konkret inneb�rd. FN-deklarationen
nu i september 1997 om Colombia var en viktig signal f�r �kat intresse f�r
Colombia. Sverige b�r nu i s�kerhetsr�det g� vidare genom att aktualisera
situationen i Colombia, kr�va underhandsrapporter och f�rs�kra sig om att
utlovat st�d fr�n FN fungerar i praktiken.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts ang�ende den svenska regeringens m�jligheter att erbjuda sig som
medlare i den colombianska v�pnade konflikten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts ang�ende den svenska regeringens m�jligheter att ta initiativ till en
internationell konferens ang�ende situationen i Colombia,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts ang�ende st�d till de frivilliga organisationer som i Colombia arbetar
f�r att �teruppr�tta respekten f�r m�nskliga r�ttigheter, motarbeta v�ldet och
st�dja v�ldets offer,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av att den svenska regeringen f�resl�r att Colombia blir
f�rem�l f�r diskussion och aktion i EU,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av att den svenska regeringen f�resl�r att Colombia blir
f�rem�l f�r diskussion och aktion i FN:s s�kerhetsr�d.
Stockholm den 3 oktober 1997
Eva Zetterberg (v)
Juan Fonseca (s)
Gustaf von Essen (m)
Marianne Andersson (c)
Karl-G�ran Bi�rsmark (fp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)
Ingrid N�slund (kd)