I december 1994 r�stade FN:s generalf�rsamling fram en
resolution riktad mot regimen i Iran, i vilken man
deklarerade sin djupa oro �ver fortsatta avr�ttningar,
anv�ndandet av tortyr, f�rtryck mot kvinnor och religi�sa
minoriteter, samt terror mot oppositionsmedlemmar i
utlandet.
Under det senaste decenniet har den iranska regimen f�rd�mts otaliga
g�nger av olika FN-organ f�r brott mot de m�nskliga r�ttigheterna i Iran.
Men hittills har erfarenheterna visat att man m�ste agera kraftfullt och resolut
f�r att kunna bromsa f�rtrycket och "exporten" av mullornas terrorism till
andra l�nder.
Den 6 november 1994 anf�ll regimen ett av nationella most�ndsr�relsens
l�ger (vid gr�nsen mellan Iran och Irak) med Scaud-missiler vilka betraktas
som massf�rst�relsevapen. Dessutom strider attacken mot S�kerhetsr�dets
resolution nr 598. Detta demonstrerar mycket tydligt mullornas likgiltighet
gentemot internationella �verenskommelser.
Regeringen i Teheran missbrukar uppenbarligen den tystnad och
f�rlamning som v�rlden visar, eftersom de gr�vsta kr�nkningar av FN:s
stadgar forts�tter.
Ca �tta �r efter Khomeinis d�d f�r regimens kriser inom de politiska,
ekonomiska och sociala omr�den allt st�rre dimensioner. Valet av fru
Marjam Rajavi som president f�r den framtida �verg�ngsregeringen har f�tt
ett massivt st�d bland iranier, samtidigt som folkets missn�jen st�ndigt v�xer
och protester i de flesta iranska st�der visar att demokratin �r inom r�ckh�ll.
I
och med detta, ut�kar mullorna f�rtrycket mer �n n�gonsin i Iran, samt
utvidgar sin internationella terrorverksamhet.
Iran �r medlem av FN. Det �r viktigt att Sveriges p� nytt med kraft
protesterar mot att Iran inte f�ljer sina �taganden om att respektera FN:s
stadgar om m�nskliga r�ttigheter och erk�nnandet av etniska minoriteter.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om �tg�rder f�r att uppm�rksamma situationen i Iran.