Den 10 december inleds jubileums�ret f�r FN:s allm�nna
f�rklaring om de m�nskliga r�ttigheterna. Sedan FN:s
generalf�rsamling 1948 antog f�rklaringen har denna varit
h�rnstenen i arbetet f�r de m�nskliga r�ttigheterna och lett
till utarbetandet av m�nga internationella och regionala
konventioner och f�rdrag. Den 31 december 1996 hade 137
av FN:s medlemsl�nder ratificerat FN:s konvention om
medborgerliga och politiska r�ttigheter och 99 stater hade
ratificerat FN:s tortyrkonvention. Dessutom har m�nga
stater ratificerat viktiga regionala konventioner. Trots detta
�r brotten mot de m�nskliga r�ttigheterna vitt utbredda.
Den allm�nna f�rklaringen fastsl�r att de m�nskliga r�ttigheterna �r
universella och odelbara - och efterlevnaden �r ett ansvar f�r alla stater. Vid
FN:s v�rldskonferens om m�nskliga r�ttigheter 1993 antog 171 stater
Wiendeklarationen, vilken starkt po�ngterar att det �r alla staters skyldighet
att ut�va p�tryckningar mot l�nder som kr�nker de m�nskliga r�ttigheterna
samt att kritik mot l�nder inte skall ses som en inblandning i en stats inre
angel�genheter. Lika viktigt som att uppn� universell anslutning till
konventionerna �r att f� till st�nd universell efterlevnad b�de n�r det g�ller
inkorporering i nationell lagstiftning och vad g�ller praxis. Det �r ocks�
viktigt att fokusera p� det stora antalet stater som har gjort reservationer i
samband med ratificeringar, eftersom dessa reservationer undergr�ver
konventionernas syfte.
Vi ser med oro att de mekanismer som inr�ttats f�r att kontrollera
efterlevnaden, bland annat FN:s s�rskilda rapport�rer, antingen har f�r sm�
resurser eller hindras fr�n att p� ett effektivt och resolut s�tt st�lla
regeringar
till svars i de l�nder d�r �vergreppen f�rekommer. Det internationella
samfundet avst�r ofta fr�n starka p�tryckningar av politiska eller ekonomiska
h�nsyn. Ett tydligt exempel �r 1997 �rs FN-kommission f�r de m�nskliga
r�ttigheterna (MR-kommissionen), d�r de 15 EU-l�nderna inte kunde enas
om en resolution om Kina, trots att brotten mot m�nskliga r�ttigheter �r
flagranta. Den svenska regeringen b�r inom EU verka f�r ett kraftfullt
upptr�dande n�r det g�ller brotten mot m�nskliga r�ttigheter i Kina.
F�rsvaret f�r de m�nskliga r�ttigheterna f�rsvagas p� grund av regionala
h�nsyn, men ocks� p� grund av kravet p� konsensus som ofta leder till
urvattnade texter. Det f�rest�ende 50-�rsjubileet �r en anledning att med
st�rre kraft arbeta f�r att de internationella fora och traktat, som inr�ttats
och
antagits, skall bli de effektiva redskap de var t�nkta att vara.
Sedan 1985 har arbetet med en deklaration om MR-f�rsvarare p�g�tt i FN.
Sverige har aktivt drivit denna fr�ga. Det �r nu h�g tid att s�tta ytterligare
press p� andra regeringar, bl.a. inom EU:s ram, att inom en snar framtid anta
en deklaration som kan ge ett starkt skydd till denna utsatta grupp.
Algeriet
V�ldet i Algeriet har p�g�tt i sex �r utan att det
internationella samfundet har agerat. Tiotusentals civila har
d�dats i oerh�rt brutala massakrer. Den algeriska regeringen
h�vdar att samtliga attacker har utf�rts av terrorister och
islamiska fundamentalister. �verlevande fr�n massakrerna
har dock m�nga g�nger vittnat om att milit�r och polis har
v�grat att ingripa trots att de har funnits i n�rheten av de byar
d�r �vergreppen har skett. Inga utredningar har gjorts av de
tusentals �vergrepp som har rapporterats av MR-
organisationer och av anh�riga till offren, utan att ansvariga
har st�llts inf�r r�tta.
Oberoende organisationer och Internationella r�dakorskommitt�n har trots
upprepade f�rfr�gningar inte f�tt tilltr�de f�r att kunna g�ra utredningar. F�r
n�rvarande p�g�r f�rhandlingar om ett associationsavtal mellan EU och
Algeriet. I artikel tv� s�gs "att m�nskliga r�ttigheter �r en viktig del i
avtalet". Vi ser detta som ett ypperligt tillf�lle att st�lla krav p� den
algeriska
regeringen att till�ta representanter f�r m�nniskor�tts-organisationer och
internationella medier att bes�ka landet och g�ra oberoende utredningar,
�vervaka r�tteg�ngar och bes�ka f�ngelser.
Colombia
D� president Samper tilltr�dde sitt �mbete i september 1994
presenterade han ett vittg�ende program med f�rslag till
�tg�rder f�r att f�rb�ttra situationen f�r de m�nskliga
r�ttigheterna i landet. I detta program ingick l�ften om att
avv�pna och uppl�sa de paramilit�ra grupperna och �ven att
vidta �tg�rder f�r att komma till r�tta med straffriheten,
genom att de som gjort sig skyldiga till �vergrepp skulle
st�llas inf�r r�tta.
Att myndigheterna genom sin praxis ger straffrihet �t dem som beg�r grova
brott mot de m�nskliga r�ttigheterna inneb�r att man de facto godtar
straffbara handlingar. Genom att underl�ta att v�cka �tal eller l�ta bli att
gripa dem som f�rbryter sig mot de m�nskliga r�ttigheterna ger man signaler
om att man accepterar och i vissa fall �ven sanktionerar �vergreppen och de
attityder som leder till s�dana brott.
Tyv�rr har utvecklingen inte alls g�tt i r�tt riktning. De systematiska och
grova �vergreppen forts�tter i of�rminskad skala. Paramilit�ra grupper och
�ven gerillan, har skaffat sig ett allt st�rre utrymme. Ingen kan egentligen
k�nna sig s�ker i dagens Colombia: gatubarn, prostituerade, sm�banditer blir
f�rem�l f�r utrensningsaktioner utf�rda av enskilda eller grupper som agerar
med polisens goda minne. Organisationer f�r m�nskliga r�ttigheter har �ven
dokumenterat ett stort antal fall d�r MR-aktivister, ledare i slumomr�den
eller f�r indianbefolkningen, l�rare, advokater som f�rsvarar offren f�r MR-
kr�nkningar, politiskt aktiva p� v�nsterkanten och fackligt aktiva, f�rts bort,
torterats, "f�rsvunnit" eller d�dats p� �ppen gata.
MR-aktivister hotas till livet och tvingas upph�ra med sin verksamhet och
fly ut ur landet eller g� i intern exil. Detta inneb�r att de viktigaste
rapport�rerna n�r det g�ller MR-brott tystas. Utan information ut till
omv�rlden hotas s�kerheten f�r de utsatta grupperna i allt h�gre grad. Det
skydd som �terst�r f�r hotade och f�rf�ljda m�nniskor i Colombia �r det
internationella skyddet.
Det �r otvetydigt s� att de flesta MR-brott med politisk anknytning beg�s
av s�kerhetsstyrkorna med hj�lp av de paramilit�ra grupperna. Dessa grupper
kan fritt r�ra sig i omr�den med stark milit�r n�rvaro och f�r i stor
utstr�ckning sin utbildning och sitt beskydd fr�n s�kerhetsstyrkorna.
Straffriheten f�r medlemmar ur s�kerhetsstyrkorna och de paramilit�ra
grupperna �r n�rmast total.
Vi ser med tillfredsst�llelse p� att MR-kontoret i Bogota har �ppnats av
FN:s h�gkommissarie f�r m�nskliga r�ttigheter. Men detta kontor f�r inte ses
som en garant f�r att �vergreppen kommer att upph�ra. Sverige som �r en av
bist�ndsgivarna b�r noga f�lja rapporteringen fr�n kontoret. Den svenska
regeringen b�r ocks� fr�mja och uppr�tth�lla ett kraftfullt internationellt
tryck p� den colombianska regeringen f�r att inleda fredsf�rhandlingar med
gerillan och f�rm� den att avv�pna de paramilit�ra grupperna. Man b�r ocks�
kr�va effektiva �tg�rder f�r att s�tta stopp f�r straffriheten.
Iran
Otaliga rapporter om grava kr�nkningar av de m�nskliga
r�ttigheterna i Iran har f�rekommit under en l�ng rad �r. Den
nyvalde presidenten Khatemi har gjort flera utf�stelser om
reformer p� MR-omr�det, som exempel n�mns yttrandefrihet
och kvinnors r�ttigheter. Det �r v�r f�rhoppning att den nya
regeringen verkligen infriar dessa l�ften. Det �r nu
n�dv�ndigt att det internationella samfundet noga bevakar att
utvecklingen i Iran g�r i en positiv riktning och att man
st�ller konkreta krav p� f�r�ndringar och st�djer reform-
arbetet. I detta sammanhang b�r Sverige intensifiera
p�tryckningarna f�r att d�dsdomen mot Salman Rushdie
upph�vs och att Faraj Sarkoohi friges, �terf�r sitt pass och
full r�relsefrihet och s�kerhet s�v�l i Iran som utomlands.
En annan fr�ga som b�r uppm�rksammas �r de brutala
straffmetoder som till�mpas i Iran, som t.ex. stympning,
sp�straff och stening till d�ds. Ett nyligen uppm�rksammat
fall �r den unga kvinna som efter att ha d�mts f�r
�ktenskapsbrott stenades och d�df�rklarades. P� b�rhuset
uppt�cktes att hon fortfarande var vid liv. Hon riskerar nu en
"ny" avr�ttning.
Kenya
Det politiska v�ldet i Kenya har trappats upp dramatiskt den
senaste tiden. Fredliga demonstrationer har urartat i upplopp
med brutala polisingripanden. V�ldsamheterna, som enbart
under augusti kr�vde 50 personers liv, f�ranleddes delvis av
det annalkande valet, men var ocks� en reaktion mot de
senaste �rens oupph�rliga attacker p� oppositionella grupper
och frivilligorganisationer som under flera �r arbetat f�r
demokrati och m�nskliga r�ttigheter. Samtidigt som
regeringen, under ledning av president Arap Moi g�r
utf�stelser om framtida reformer, tvekar den inte att p� ett
systematiskt s�tt, godtyckligt gripa, misshandla, tortera och
f�ngsla oppositionella.
Kenya har under m�nga varit ett av Sveriges st�rsta bist�ndsmottagar-
l�nder. Det �r d�rf�r viktigt att Sverige lyfter fram m�nniskor�ttsaspekten i
bist�ndet. Regeringen b�r ocks� pressa p� Kenya att anpassa nationell
lagstiftning till de internationella traktat som Kenya har ratificerat. Sverige
m�ste lyfta fram m�nniskor�ttsaspekten n�r det g�ller bist�ndet till Kenya.
Turkiet
Situationen f�r de m�nskliga r�ttigheterna i Turkiet har
m�nga g�nger varit f�rem�l f�r debatt i den svenska
riksdagen. Trots vittg�ende l�ften fr�n den turkiska
regeringen om reformer, har de f�r�ndringar som hittills
genomf�rts varit ringa och �vergreppen fortg�r i stor skala. I
�rets MR-kommission kritiserades Turkiet vad g�ller den
utbredda f�rekomsten av tortyr. Pressen p� Turkiet fr�n bl.a.
EU har varit svag, speciellt med tanke p� det tullunionsavtal
som har ing�tts. Den svenska regeringen m�ste i EU verka
f�r att kraven om f�rb�ttringar n�r det g�ller den turkiska
statens respekt f�r de m�nskliga r�ttigheter sk�rps. Detta i all
synnerhet efter det att tullunionsavtalet mellan EU och
Turkiet sl�ts.
Turkiet har nu formellt inbjudit FN:s arbetsgrupp mot f�rsvinnanden och
den s�rskilde rapport�ren om tortyr att bes�ka landet, vilket �r ett positivt
tecken. Den svenska regeringen b�r via EU och Europar�det verka f�r att
dessa bes�k genomf�rs s� snart som m�jligt och p� ett tillfredsst�llande s�tt.
Den turkiska regeringen m�ste garantera att arbetsgruppen och den s�rskilde
rapport�ren till�ts att r�ra sig fritt i landet under tillr�ckligt l�ng tid f�r
att
kunna genomf�ra grundliga utredningar.
D�dsstraffet
Vid �rets m�te med FN:s MR-kommission skedde ett
genombrott i arbetet f�r ett avskaffande av d�dsstraffet. En
resolution antogs med en uppmaning till alla stater att ansluta
sig till andra till�ggsprotokollet till konventionen om
medborgerliga och politiska r�ttigheter, som syftar till ett
avskaffande av d�dsstraffet. Dessutom uppmanades de stater
som fortfarande har kvar d�dsstraff att inf�ra ett moratorium
och inte verkst�lla n�gra avr�ttningar. Motst�ndet �r dock
mycket starkt fr�n m�nga l�nder och farh�gan �r stor att det
blir ett bakslag d� fr�gan skall diskuteras i FN:s
generalf�rsamling. 100 stater har avskaffat d�dsstraffet de
jure eller de facto, men utvecklingen n�r det g�ller
d�dsstraffet i vissa l�nder �r mycket oroande.
I Kina genomf�rdes 1996 det st�rsta antalet avr�ttningar under hela 90-
talet. Enligt uppgift fr�n Amnesty International, avr�ttades minst 4367
personer och 6 100 personer d�mdes till d�den. Den officiella statistiken
�ver antalet avr�ttningar �r sekretessbelagd och den korrekta siffran �r med
all sannolikhet betydligt h�gre.
Amnesty International har p�pekat att d�dsstraff utd�ms och verkst�lls f�r
ganska obetydliga brott. Detta kan vara f�rklaringen till det stora antalet
vilket g�r saken �nnu orimligare. Dessutom verkst�lls d�dsstraffen ofta
omedelbart utan m�jlighet att �verklaga. Avr�ttningarna �r ofta offentliga.
Det finns ocks� en koppling till sjukv�rden. Ambulanserna st�r inte s�llan
redo att ta hand om transplantat.
I Thailand och Indonesien har man genomf�rt avr�ttningar efter flera �rs
uppeh�ll och i Vietnam och Saudiarabien �kade antalet d�dsdomar markant
under 1996. I USA har alltfler stater genomf�rt avr�ttningar. Det r�ttsliga
skyddet har f�rs�mrats ytterligare genom att m�jligheterna att �verklaga har
minskat.
Risken att oskyldiga avr�ttas har �kat. Under 1997 har, fram till den 15
september, 51 personer avr�ttats, vilket inneb�r att 1997 kommer att bli ett
"rekord�r". D�dsstraffet har ocks� brutaliserats, man har t.ex. utf�rt dubbel-
och trippelavr�ttningar. Vid ett tillf�lle under �ret har en avr�ttning i den
elektriska stolen resulterat i att eldsl�gor slog ut fr�n den d�dsd�mdes huvud.
Vid ett annat tillf�lle tog det 18 minuter att avr�tta en person med
giftinjektion, vilket bekr�ftar det faktum att d�dsstraffet �r ett grymt och
om�nskligt straff. Eftersom anv�ndningen av d�dsstraff �kat lavinartat i stora
delar av v�rlden m�ste den svenska regeringen s�lunda i internationella
forum intensifiera sin kamp mot d�dsstraffet p� bred front.
Sverige har genom sitt �stersj�engagemang en unik m�jlighet att driva
fr�gan om ett totalt avskaffande av d�dsstraffet i de baltiska staterna och
Ryssland. Genom sitt medlemskap i Europar�det har dessa l�nder f�rbundit
sig att omedelbart upph�ra med avr�ttningar och inf�ra ett moratorium.
Tillsammans med andra medlemmar i Europar�det b�r Sverige med kraft
protestera mot de avr�ttningar som har f�rekommit och uppmana l�nderna att
omvandla d�dsstraff och inte utf�rda nya d�dsdomar. Ukraina, som nybliven
medlem i Europar�det, bryter flagrant mot sitt �tagande. Hittills i �r har minst
13 personer avr�ttats.
Enligt uppgift genomf�rdes �ven en avr�ttning efter det att Ukraina hade
signerat det sj�tte till�ggsprotokollet till Europakonventionen, d�r parterna
f�rbinder sig att inte genomf�ra avr�ttningar. Ett mycket brutalt exempel �r
Tjetjenien d�r offentliga avr�ttningar har genomf�rts. Presidenten har
beordrat att kropparna skall l�ggas ut till allm�nt besk�dande och
avr�ttningar har visats p� TV.
Sverige b�r forts�tta att driva fr�gan om d�dsstraffets avskaffande inom
Organisationen f�r s�kerhet och samarbete i Europa (OSSE).
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i samband med 50-�rsjubileet av FN:s deklaration om
m�nskliga r�ttigheter i internationella forum och traktat med �n st�rre kraft
arbetar f�r denna deklarations efterlevnad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen i FN:s s�kerhetsr�d b�r verka f�r att
de mekanismer som inr�ttats f�r att kontrollera efterlevnaden av
internationella konventioner, bl.a. FN:s rapport�rer, ges tillr�ckliga resurser
s� att dessa p� ett effektivt och resolut s�tt kan st�lla regeringar till svars
i de
l�nder d�r brott mot m�nskliga r�ttigheter f�rekommer,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att inom EU:s ram arbeta f�r ett enat och kraftfullt upptr�dande
n�r det g�ller brotten mot m�nskliga r�ttigheter i Kina,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen b�r fr�mja och uppr�tth�lla ett
kraftfullt internationellt tryck p� den colombianska regeringen att inleda
fredsf�rhandlingar med gerillan och avv�pna de paramilit�ra grupperna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige som bist�ndsgivare noga b�r f�lja utvecklingen n�r
det g�ller m�nskliga r�ttigheter i Colombia,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen i internationella sammanhang b�r kr�va effektiva
�tg�rder f�r att s�tta stopp f�r den straffrihet som myndigheterna i Colombia
beviljar dem som f�rbryter sig mot de m�nskliga r�ttigheterna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen i f�rhandlingarna mellan EU och
Algeriet med kraft b�r driva kravet att representanter f�r
m�nniskor�ttsorganisationer och internationella medier skall ha m�jlighet att
bes�ka landet och g�ra oberoende utredningar, �vervaka r�tteg�ngar och
bes�ka f�ngelser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige skall intensifiera sina p�tryckningar f�r att d�dsdomen
mot Salman Rushdie upph�vs och att Faraj Sarkoohi friges, �terf�r sitt pass
och f�r full r�relsefrihet och s�kerhet s�v�l i Iran som utomlands,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen skall verka f�r att FN:s arbetsgrupp
mot f�rsvinnanden och den s�rskilde rapport�ren om tortyr vid sitt bes�k i
Turkiet skall ha m�jlighet att r�ra sig helt fritt i landet,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen i EU och Europar�det m�ste verka f�r
att kraven p� den turkiska statens respekt f�r m�nskliga r�ttigheter sk�rps,
s�rskilt efter det ing�ngna tullunionsavtalet mellan EU och Turkiet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen m�ste verka f�r att Kenya anpassar sin nationella
lagstiftning till internationella traktat som Kenya ratificerat,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige b�r lyfta fram m�nniskor�ttsaspekten i
bist�ndsvillkoren n�r det g�ller Kenya,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen i internationella forum b�r intensifiera
sin kamp mot d�dsstraffet,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i alla europeiska samarbetsorgan och i sitt
�stersj�samarbete b�r verka f�r att d�dsstraffet skall avskaffas i Baltikum,
Ukraina och andra l�nder i f.d. Sovjetunionen,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen i internationella samarbetsorgan b�r
verka f�r att d�dsstraffet avskaffas i Kina,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om det fortsatta arbetet mot d�dsstraffet i Organisationen f�r s�kerhet
och samarbete i Europa (OSSE).
Stockholm den 24 september 1997
Eva Zetterberg (v)
Henrik S J�rrel (m)
Ingbritt Irhammar (c)
Karl-G�ran Bi�rsmark (fp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Ingrid N�slund (kd)