Indonesien �r ett land som v�xer lavinartat ekonomiskt.
Landet �r en milit�rdiktatur, som i huvudsak styrs av
familjen Suharto. Indonesien �r v�rldens fj�rde folkrikaste
nation med knappt 200 miljoner inv�nare. Av de 16 300 �ar
som Indonesien best�r av �r ca 6000 bebodda. 65 % �r
koncentrerade till Java, Bali och Madura. �sttimor �r en del
av �n Timor, men �r ej godk�nd av FN som en del av
Indonesien.
1975 invaderades �sttimor av Indonesien n�r Portugal drog sig tillbaka
efter flera �rhundrades kolonialt herrav�lde �ver �sttimor. Den v�stra delen
av �n Timor, som legat under holl�ndskt herrav�lde, accepterade att ing� i
Indonesien medan den �stra, Timor Timur s�g fram emot att �ntligen bli ett
fritt sj�lvst�ndigt land.
Den sjunde december f�r 22 �r sedan invaderade Indonesien sin mindre
granne �sttimor. Under de f�ljande �ren har befolkningen av den �stra delen
p� den lilla �n Timor f�tt utst� fruktansv�rda lidanden. En tredjedel av
befolkningen, ca 250 000 m�nniskor har f�tt s�tta livet till under dessa �r av
indonesisk ockupation. Barn, kvinnor och m�n har leml�stats, torterats ihj�l.
Folket har omplacerats i s k "resettlement areas" och �tskilliga har kastats i
f�ngelse.
Kr�nkningarna av de m�nskliga r�ttigheterna har dokumenterats av b�de
Internationella R�da korset (ICRC), Amnesty International samt av
m�nniskor som har lyckats fly fr�n �sttimor och tagit sig till FN:s
m�nniskor�ttskommission i Gen�ve.
Den goda dokumentationen har bl a gjort att man i internationella fora,
s�som FN:s generalf�rsamling, s�kerhetsr�det, FN:s avkoloniserings-
kommitt� samt FN:s kommission f�r m�nskliga r�ttigheter, p�talat och f�r-
d�mt m�nniskor�ttskr�nkningarna i �sttimor. �nd� har inga st�rre eller
avg�rande framsteg gjorts vad g�ller situationen i �sttimor.
Under de senaste �ren har dock �sttimorfr�gan tagits upp p� m�nga
dagordningar. 1991 reagerade v�rlden kraftigt mot den indonesiska
milit�rens raid mot ett fredligt demonstrationst�g i �sttimors huvudstad Dili,
d�r uppemot 300 m�nniskor s�gs ha m�rdats och ytterligare m�nga
"f�rsvunnit". 1995 riktades str�lkastarna �terigen mot �sttimor, d� Carmel
Budjardio fr�n �sttimorkoalitionen i Storbritannien bel�nades med det s k
Alternativa nobelpriset (the Right Livelyhood Award) och slutligen 1996, d�
norska Nobelkommitt�n uts�g Biskop Belo och Jos� Ramos-Horta fr�n
�sttimor som fredspristagare. Detta gl�der oss speciellt, eftersom v�rt
yrkande fr�n f�rra �rets motion har f�rverkligats p� detta omr�de. Dessa
h�ndelser pekar klart och tydligt p� att �sttimorfr�gan �r mer aktuell nu �n
n�gonsin och att vi har all m�jligheter att p�verka, utan att vi ocks�, som
fredsstr�vande nation, har en skyldighet att f�ra fram de viktiga
komponenterna i �sttimorfr�gan.
De senaste �rets h�ndelser har f�rskr�ckt oss. Valr�relsen i Indonesien
innebar �vergrepp av olikt�nkande. M�nniskor har d�dats, torterats och
f�rsvunnit. I Dili �r gatorna tomma efter m�rkrets inbrott. En paramilit�r
organisation f�r ungdomar s�tter skr�ck i folk nattetid. M�nniskor
trakasseras och hotas. En ung man d�dades f�r att han bar Bisko Belos bild
p� sin T-skjorta.
Efter det att Biskop Belo fick fredspriset har v�ldet trappats upp och det
h�vdas att biskopen utsatts f�r mordf�rs�k, bl a i samband med hemkomsten
fr�n fredsprismottagningen i Norge d� en folkmassa m�tte honom. Bilder
har kablats ut �ver v�rlden som visar brutal tortyr och avr�ttning av
olikt�nkande. Massakern den 12 december 1991 vid St Cruz-katedralen
lever i folks medvetande. St�mningen �r obehaglig, eftersom det finns en
massiv n�rvaro av soldater p� �n. Kontrollen och �vervakningen av det
�sttimorianska folket �r minuti�s. Det ursprungliga inb�rdeskriget mellan
befrielser�relsen och de indonesiska styrkorna har �verg�tt i ett strukturellt
v�ld mot civilbefolkningen.
David Alex d�d
Enligt vad oberoende organisationer erfar, dog den
�sttimorianske gerillaledaren David Alex den 25 juni 1997
under oklara omst�ndigheter. Amnesty International h�vdar
att han, tillsammans med fyra andra gerillam�n, arresterades
efter en konfrontation mellan den indonesiska arm�n och den
�sttimorianska gerillan FALINTIL i en by utanf�r Baucau.
David Alex och fyra m�n till hade f�rdats till Baucau f�r att s�ka l�karv�rd
�t den sv�rt undern�rde gerillaledaren, n�r den indonesiska milit�ren
p�b�rjade sin attack. Alex tillf�ngatogs efter att han hade skjutits i armen och
i benet. Indonesiska k�llor h�vdar att han f�rdes till sjukhus, men d�r dog av
sviterna. 1996 �rs nobelpristagare, Jos� Ramos-Horta, menar att Alex i st�llet
m�rdades p� sjukhuset i huvudstaden Dili efter att ha utsatts f�r sv�r tortyr.
Andra k�llor h�vdar att Alex inte alls d�tt, utan finns hos milit�ren.
Mycket tyder p� att det �r p� detta s�tt; Alex blev skjuten i armen och i
benet; inga direkt livshotande skador. Vidare indikerar den tidiga
begravningen att oklarheter finns huruvida han d�tt eller inte; sl�ktingar har
varken sett kroppen eller varit med p� begravningen, som h�lls dagen efter
d�dsfallet.
Amnesty International uttrycker sin oro �ver de �vriga gerilla-
medlemmarna som arresterades av den indonesiska milit�ren. Tortyr och
annan f�rnedrande behandling �r mycket vanligt i Indonesien och �sttimor,
menar organisationen.
Vi kr�ver att
- Sverige i FN omedelbart initierar en internationell granskning av
omst�ndigheterna kring gerillaledaren David Alex f�rmodade d�d i
�sttimor;
-
- Sverige verkar f�r att FN av de indonesiska myndigheterna beg�r en
f�rs�kran om att de fyra andra gerillamedlemmarna som h�lls i f�rvar
inte skall uts�ttas f�r tortyr eller annan f�rnedrande behandling, samt
att de antingen skall st�llas inf�r en opartisk r�tteg�ng eller omedelbart
sl�ppas fria.
-
Sverige st�djer
generalsekreterarens
initiativ
Strax efter att Kofi Annan blev utn�mnd som Boutros
Boutros Ghalis eftertr�dare som generalsekreterare i FN,
b�rjade man sk�nja ett nytt klimat f�r �sttimors
fredsprocess. Annan b�rjade med att utse den erfarne
diplomaten Jamsheed Marker fr�n Pakistan som sin privata
representant i �sttimor. Marker har sedan dess haft
diskussioner med regeringen i Portugal och med
representanter fr�n �sttimor som numera lever i exil. I mars
reste han till �sttimor och Indonesien, d�r han m�tte
president Suharto och utrikesminister Ali Alatas samt de tv�
�sttimorianska biskoparna Belo och Nascimiento. Han
tr�ffade ocks� den f�ngslade ledaren f�r �sttimors
motst�ndsr�relse, Xanana Gusm�o.
�ven om vissa k�llor har f�reslagit att nya ministersamtal och nya
rundabordssamtal med Intra-�sttimordialoger kommer att h�llas inom den
n�rmaste framtiden, har Marker antytt att det kanske kommer att bli
f�r�ndringar i strukturen i de framtida fredsf�rhandlingarna. Tillsammans
med detta nya intresse p� h�g niv� inom FN, kommer det ocks� att beh�vas
verkliga anstr�ngningar att f� med �sttimorianer i dessa samtal.
Vi kr�ver att
- Sverige i s�kerhetsr�det och generalf�rsamlingen uppmuntrar och
st�djer generalsekreteraren vad g�ller att hitta en fredlig l�sning p�
konflikten i �sttimor.
-
Sverige i s�kerhetsr�det
st�djer �sttimors r�tt till
sj�lvbest�mmande genom
en folkomr�stning
Under en tv��rsperiod har Sverige, som medlem i FN:s
s�kerhetsr�d, ett ypperligt tillf�lle att aktivt st�dja �sttimors
r�tt till sj�lvbest�mmande genom en folkomr�stning. Detta �r
ett krav som f�rst framf�rdes av den f�ngslade gerillaledaren
Xanana Gusm�o, men som f�tt st�d av inte bara Biskop Belo
och Jos� Ramos-Horta, utan �ven av Portugal som f�r
n�rvarande sitter i trepartssamtal om �sttimor, tillsammans
med Indonesien och FN.
En folkomr�stning ser vi som enda m�jligheten f�r �sttimors folk att v�lja
sitt �de. Den svenska regeringen har f�tt en unik m�jlighet att g�ra upp med
sitt l�ngvariga hyckleri i �sttimorfr�gan. Jos� Ramos-Horta, �sttimors
utrikesminister i exil, har lagt fram en detaljerad fredsplan som p� sikt ska
leda till fria politiska val och en folkomr�stning i �sttimor om
sj�lvst�ndighet. Sveriges regering har nu chansen att aktivt st�dja Ramos-
Hortas fredsplan i s�kerhetsr�det, samtidigt som den avbryter all vapenexport
till diktaturen.
Vi kr�ver att
- Sveriges regering aktivt st�djer Ramos-Hortas fredsplan i alla
sammanhang;
-
- Sveriges regering aktivt st�djer id�n om en folkomr�stning om
sj�lvst�ndighet i �sttimor, b�de i s�kerhetsr�det och annorst�des.
-
Deltagande i
trepartssamtalen
Alltsedan mitten p� 1980-talet p�g�r samtal mellan Portugal
och Indonesien om �sttimor under FN:s beskydd. �sttimor
�r inte representerat i FN. Som komplement till detta har en
Intra-�sttimordialog kommit ig�ng, som representeras av
olika r�relser inom �sttimor. Ett �vergripande m�l f�r denna
dialog �r att f� �sttimor representerat i de s k
trepartssamtalen mellan Indonesien, Portugal och FN.
Under FN:s nye generalsekreterare Kofi Annan har FN blivit aktivare i
�sttimorfr�gan. Annan har, som vi n�mnt ovan, utsett den pakistanske
diplomaten Jamsheed Marker till sin s�rskilda representant f�r fr�gan. Det
har bidragit till att de tidigare ganska resultatl�sa trepartsf�rhandlingarna
f�tt
mer uppm�rksamhet. Den nionde och senaste omg�ngen av
trepartsf�rhandlingarna inleddes den 19 juni 1997 i New York med ett m�te
mellan Kofi Annan och utrikesministrarna fr�n Indonesien och Portugal, Ali
Alatas respektive Jaime Gama. Marker deltog ocks� och ledde sedan de
fortsatta f�rhandlingarna. Trots den st�rre uppm�rksamheten ledde m�tena
bara till tv� konkreta resultat. Dels att samtal p� l�gre niv�, troligen
ambassad�rniv�, skulle inledas den 28 juli, dels att en ny omg�ng
"Intratimorianska" samtal skulle genomf�ras under h�sten. Dessa inleddes i
juni 1995 i �sterrike och deltagare var b�de f�retr�dare f�r Fretilin, UDT
och CNRM, som alla f�respr�kar sj�lvst�ndighet, och andra som godtagit
eller till och med �nskar inf�rlivandet i Indonesien.
Trepartssamtalen mellan FN, Indonesien och Portugal har hittills n�stan
uteslutande handlat om fr�gan kring de m�nskliga r�ttigheterna i �sttimor.
Indonesien v�grar konsekvent behandla fr�gan om ett sj�lvst�ndigt �sttimor,
och d�rmed utesluter de automatiskt �sttimor som en tredje representant i
dessa FN-ledda samtal.
Ett av den norska Nobelkommitt�ns motiv till att utse CNRM-f�retr�daren
Jos� Ramos-Horta och Biskop Belo till fredspristagare var att stimulera
f�rhandlingarna i FN om en fredlig l�sning i �sttimorfr�gan. Horta menar,
och vi vill mena, att s� l�nge �sttimor inte sj�lvt �r representerat i dessa
f�rhandlingar kommer resultaten av samtalen vara, om inte fruktl�sa, s�
ganska godtyckliga.
Vi kr�ver att
- Sveriges regering i s�kerhetsr�det och annorst�des aktivt verkar f�r att
�sttimor skall vara representerat i de p�g�ende trepartssamtalen om
�sttimor.
-
Ut�kat bist�nd
N�gra f� svenska initiativ har f�tt bist�nd beviljat,
huvudsakligen genom den katolska bist�ndsorganisationen
Caritas. Insatserna �r dock otillr�ckliga och b�r ut�kas. Det
�r viktigt att man ger st�d till det mycket viktiga arbetet f�r
de m�nskliga r�ttigheterna i �sttimor. Detta ocks� med tanke
p� vikten av att fr�mja den indonesiska
demokratiseringsprocessen.
Vi kr�ver att
- det svenska bist�ndet till �sttimor ut�kas, b�de med avseende p� MR-
och utvecklingsbist�nd.
-
Permanent FN-n�rvaro i
�sttimor
Fortfarande uts�tts befolkningen i �sttimor f�r h�rt f�rtryck
fr�n Indonesien. N�gra lyckas fly, andra tvingas f�rs�ka
�verleva i det helvete det inneb�r att alltid vara p�passad och
�vervakad av indonesiska milit�rer. Indonesien till�ter inga
andra internationella opolitiska observat�rer i �sttimor �n
Internationella R�da korset (ICRC).Vi ser det n�dv�ndigt att
FN inr�ttar n�gon form av permanent �vervakning i omr�det
f�r att garantera folkets s�kerhet. Detta skulle inneb�ra att de
MR-kr�nkningar som beg�tts kommer fram i ljuset och,
kanske inte kan vara en garanti mot fortsatta kr�nkningar,
men i alla fall vara en form av �vervakning som kanske kan
f�rhindra s�dana i framtiden.
Vi kr�ver att
- Sverige inom ramen f�r FN-organen agerar f�r att det timorianska
folkets s�kerhet garanteras genom en permanent n�rvaro av FN.
-
St�dja id�n om civil
freds�vervakning fr�n
oberoende NGO:er.
�tskilliga rapporterar om hur stort f�rtrycket �r och att
civilbefolkningen lever i skr�ck. En m�jlig v�g fram�t vore
civil freds�vervakning, d�r Sverige b�r kunna ta en ledande
roll med tanke p� hur svenska folkr�relser har utvecklat detta
konflikthanteringsinstrument.
Vi kr�ver att
- Sverige verkar f�r att internationell civil n�rvaro i �sttimor ska kunna
etableras och att man verkar f�r att det ska bli m�jligt att enskilda
organisationer fr�n Sverige och andra l�nder ska ges fritt tilltr�de till
�sttimor f�r att bidra till att det inte sker �vergrepp mot de m�nskliga
r�ttigheterna.
-
Stopp f�r all vapenexport
till Indonesien
Den svenska vapenexporten till Indonesien har under de n�ra
20 �r som leveranser skett varit en kontroversiell fr�ga.
Regeringar har gett tillst�nd till vapenf�retag att exportera
s�v�l fartygskanoner som antiub�tsraketer och annat som
klassas som f�ljdleveranser. Det har alltid funnits en stark
opinion mot dessa leveranser och de riktlinjer som
regeringen har till hj�lp f�r att besluta om tillst�nd har tolkats
p� olika s�tt genom �ren. Dessa riktlinjer talar om att Sverige
inte b�r exportera vapen till l�nder som �r i krig med andra
l�nder samt l�nder som har inre v�pnade oroligheter. Vidare
b�r inte Sverige till�ta n�gon export till l�nder som beg�r
omfattande och grova kr�nkningar av de m�nskliga
r�ttigheterna. �nd� har leveranser av vapen n�stan oavbrutet
skett till Indonesien de senaste 20 �ren.
Den svenska lagstiftningen har sk�rpts under dessa �r, men inte praxis,
eftersom Sverige godk�nt f�ljdlevererans av bl a kanoner. Detta har
motiverats med att de nya kanonerna var reservdelar till tidigare levererade
kanoner.
Ytterst ansvarig f�r vapenleveranserna till Indonesien �r idag
utrikeshandelsministern. Till sin hj�lp har han den parlamentariskt
sammansatta Inspektionen f�r strategiska produkter, ISP.
V�ren 1997 visade sig att s� m�nga som fem av de sju representerade
partierna var emot vidare leveranser till Indonesien. De reserverade sig i
utrikesutskottet mot vapenexport, inkluderande f�ljdleveranser, till
Indonesien. F�ljande skrevs i reservationen: " All form av krigsmateriel-
export till Indonesien, (dvs b�de krigsmaterel f�r strid och �vrig
krigsmateriel), som omfattas av de svenska exportreglerna st�r i strid med de
riktlinjer f�r svensk krigsmaterielexport som riksdagen st�llt sig bakom."
Detta, menar vi, visar klart och tydligt p� det motst�nd som finns till
vapenleveranser till Indonesien. Vi anser ocks� att det �r viktigt att de
ansvariga h�rsammar detta motst�nd, och inte i forts�ttningen undl�ter sig
till att g�ra, som vi tycker, grova feltolkningar i rekommendationerna f�r
vapenexport.
England, som mycket h�rt kritiserats f�r vapenexport till Indonesien, har
genom den nya regeringen och dess utrikesminister Robin Cook tagit i p�
allvar med Indonesien, MR-situationen och �sttimor. Han har f�reslagit att
EU p� h�g niv� skall engagera sig i dessa fr�gor. Den brittiska regeringen har
dessutom avslagit ans�kningar om export till Indonesien av pansarfordon
och precisionsskjutvapen med h�nvisning till att dessa kan komma att
anv�ndas i �sttimor. England g�r allts� f�re och �r ett gott exempel. Vi
menar att svenska regeringen b�r agera i samma riktning och g�ra gemensam
sak med den brittiska regeringen.
Vi kr�ver att
- Den svenska regeringen omedelbart inf�r embargo mot Indonesien,
vad g�ller all form av vapenexport. Det m� g�lla f�ljdleveranser,
reservdelar eller ammunition.
-
- Den svenska regeringen s�som England agerar p� h�g EU-niv� i
�sttimorfr�gan.-
- 10F-
- P
-
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om David Alex d�d och de �vriga gerillamedlemmarnas �den,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i s�kerhetsr�det och generalf�rsamlingen uppmuntrar
och st�djer generalsekreteraren vad g�ller att hitta en fredlig l�sning p�
konflikten i �sttimor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i s�kerhetsr�det st�djer �sttimors r�tt till
sj�lvbest�mmande genom en folkomr�stning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sveriges regering i s�kerhetsr�det och annorst�des aktivt
verkar f�r att �sttimor skall vara representerat i de p�g�ende
trepartssamtalen om �sttimor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om ut�kat bist�nd till �sttimor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige inom ramen f�r FN-organen agerar f�r att det
timorianska folkets s�kerhet garanteras genom en permanent n�rvaro av FN,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att st�dja id�n om civil freds�vervakning fr�n oberoende NGO:er,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om stopp f�r all vapenexport och f�ljdleveranser till Indonesien,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige s�som England skall agera p� h�g EU-niv� i
�sttimorfr�gan.
Stockholm den 4 oktober 1997
Eva Go�s (mp)
Lennart Rohdin (fp)
Ingbritt Irhammar (c)
Eva Zetterberg (v)
Ingrid N�slund (kd)