Bakgrund
Indonesien �r ett land som v�xer lavinartat ekonomiskt. Landet �r en milit�rdiktatur, som i huvudsak styrs av familjen Suharto. Indonesien �r v�rldens fj�rde folkrikaste nation med knappt 200 miljoner inv�nare. Av de 16 300 �ar som Indonesien best�r av �r ca 6000 bebodda. 65 % �r koncentrerade till Java, Bali och Madura. �sttimor �r en del av �n Timor, men �r ej godk�nd av FN som en del av Indonesien.
1975 invaderades �sttimor av Indonesien n�r Portugal drog sig tillbaka efter flera �rhundrades kolonialt herrav�lde �ver �sttimor. Den v�stra delen av �n Timor, som legat under holl�ndskt herrav�lde, accepterade att ing� i Indonesien medan den �stra, Timor Timur s�g fram emot att �ntligen bli ett fritt sj�lvst�ndigt land.
Den sjunde december f�r 22 �r sedan invaderade Indonesien sin mindre granne �sttimor. Under de f�ljande �ren har befolkningen av den �stra delen p� den lilla �n Timor f�tt utst� fruktansv�rda lidanden. En tredjedel av befolkningen, ca 250 000 m�nniskor har f�tt s�tta livet till under dessa �r av indonesisk ockupation. Barn, kvinnor och m�n har leml�stats, torterats ihj�l. Folket har omplacerats i s k "resettlement areas" och �tskilliga har kastats i f�ngelse.
Kr�nkningarna av de m�nskliga r�ttigheterna har dokumenterats av b�de Internationella R�da korset (ICRC), Amnesty International samt av m�nniskor som har lyckats fly fr�n �sttimor och tagit sig till FN:s m�nniskor�ttskommission i Gen�ve.
Den goda dokumentationen har bl a gjort att man i internationella fora, s�som FN:s generalf�rsamling, s�kerhetsr�det, FN:s avkoloniserings- kommitt� samt FN:s kommission f�r m�nskliga r�ttigheter, p�talat och f�r- d�mt m�nniskor�ttskr�nkningarna i �sttimor. �nd� har inga st�rre eller avg�rande framsteg gjorts vad g�ller situationen i �sttimor.
Under de senaste �ren har dock �sttimorfr�gan tagits upp p� m�nga dagordningar. 1991 reagerade v�rlden kraftigt mot den indonesiska milit�rens raid mot ett fredligt demonstrationst�g i �sttimors huvudstad Dili, d�r uppemot 300 m�nniskor s�gs ha m�rdats och ytterligare m�nga "f�rsvunnit". 1995 riktades str�lkastarna �terigen mot �sttimor, d� Carmel Budjardio fr�n �sttimorkoalitionen i Storbritannien bel�nades med det s k Alternativa nobelpriset (the Right Livelyhood Award) och slutligen 1996, d� norska Nobelkommitt�n uts�g Biskop Belo och Jos� Ramos-Horta fr�n �sttimor som fredspristagare. Detta gl�der oss speciellt, eftersom v�rt yrkande fr�n f�rra �rets motion har f�rverkligats p� detta omr�de. Dessa h�ndelser pekar klart och tydligt p� att �sttimorfr�gan �r mer aktuell nu �n n�gonsin och att vi har all m�jligheter att p�verka, utan att vi ocks�, som fredsstr�vande nation, har en skyldighet att f�ra fram de viktiga komponenterna i �sttimorfr�gan.
De senaste �rets h�ndelser har f�rskr�ckt oss. Valr�relsen i Indonesien innebar �vergrepp av olikt�nkande. M�nniskor har d�dats, torterats och f�rsvunnit. I Dili �r gatorna tomma efter m�rkrets inbrott. En paramilit�r organisation f�r ungdomar s�tter skr�ck i folk nattetid. M�nniskor trakasseras och hotas. En ung man d�dades f�r att han bar Bisko Belos bild p� sin T-skjorta.
Efter det att Biskop Belo fick fredspriset har v�ldet trappats upp och det h�vdas att biskopen utsatts f�r mordf�rs�k, bl a i samband med hemkomsten fr�n fredsprismottagningen i Norge d� en folkmassa m�tte honom. Bilder har kablats ut �ver v�rlden som visar brutal tortyr och avr�ttning av olikt�nkande. Massakern den 12 december 1991 vid St Cruz-katedralen lever i folks medvetande. St�mningen �r obehaglig, eftersom det finns en massiv n�rvaro av soldater p� �n. Kontrollen och �vervakningen av det �sttimorianska folket �r minuti�s. Det ursprungliga inb�rdeskriget mellan befrielser�relsen och de indonesiska styrkorna har �verg�tt i ett strukturellt v�ld mot civilbefolkningen.
David Alex d�d
Enligt vad oberoende organisationer erfar, dog den �sttimorianske gerillaledaren David Alex den 25 juni 1997 under oklara omst�ndigheter. Amnesty International h�vdar att han, tillsammans med fyra andra gerillam�n, arresterades efter en konfrontation mellan den indonesiska arm�n och den �sttimorianska gerillan FALINTIL i en by utanf�r Baucau.
David Alex och fyra m�n till hade f�rdats till Baucau f�r att s�ka l�karv�rd �t den sv�rt undern�rde gerillaledaren, n�r den indonesiska milit�ren p�b�rjade sin attack. Alex tillf�ngatogs efter att han hade skjutits i armen och i benet. Indonesiska k�llor h�vdar att han f�rdes till sjukhus, men d�r dog av sviterna. 1996 �rs nobelpristagare, Jos� Ramos-Horta, menar att Alex i st�llet m�rdades p� sjukhuset i huvudstaden Dili efter att ha utsatts f�r sv�r tortyr.
Andra k�llor h�vdar att Alex inte alls d�tt, utan finns hos milit�ren. Mycket tyder p� att det �r p� detta s�tt; Alex blev skjuten i armen och i benet; inga direkt livshotande skador. Vidare indikerar den tidiga begravningen att oklarheter finns huruvida han d�tt eller inte; sl�ktingar har varken sett kroppen eller varit med p� begravningen, som h�lls dagen efter d�dsfallet.
Amnesty International uttrycker sin oro �ver de �vriga gerilla- medlemmarna som arresterades av den indonesiska milit�ren. Tortyr och annan f�rnedrande behandling �r mycket vanligt i Indonesien och �sttimor, menar organisationen.
Vi kr�ver att
- Sverige i FN omedelbart initierar en internationell granskning av omst�ndigheterna kring gerillaledaren David Alex f�rmodade d�d i �sttimor; - - Sverige verkar f�r att FN av de indonesiska myndigheterna beg�r en f�rs�kran om att de fyra andra gerillamedlemmarna som h�lls i f�rvar inte skall uts�ttas f�r tortyr eller annan f�rnedrande behandling, samt att de antingen skall st�llas inf�r en opartisk r�tteg�ng eller omedelbart sl�ppas fria. - Sverige st�djer generalsekreterarens initiativ
Strax efter att Kofi Annan blev utn�mnd som Boutros Boutros Ghalis eftertr�dare som generalsekreterare i FN, b�rjade man sk�nja ett nytt klimat f�r �sttimors fredsprocess. Annan b�rjade med att utse den erfarne diplomaten Jamsheed Marker fr�n Pakistan som sin privata representant i �sttimor. Marker har sedan dess haft diskussioner med regeringen i Portugal och med representanter fr�n �sttimor som numera lever i exil. I mars reste han till �sttimor och Indonesien, d�r han m�tte president Suharto och utrikesminister Ali Alatas samt de tv� �sttimorianska biskoparna Belo och Nascimiento. Han tr�ffade ocks� den f�ngslade ledaren f�r �sttimors motst�ndsr�relse, Xanana Gusm�o.
�ven om vissa k�llor har f�reslagit att nya ministersamtal och nya rundabordssamtal med Intra-�sttimordialoger kommer att h�llas inom den n�rmaste framtiden, har Marker antytt att det kanske kommer att bli f�r�ndringar i strukturen i de framtida fredsf�rhandlingarna. Tillsammans med detta nya intresse p� h�g niv� inom FN, kommer det ocks� att beh�vas verkliga anstr�ngningar att f� med �sttimorianer i dessa samtal.
Vi kr�ver att
- Sverige i s�kerhetsr�det och generalf�rsamlingen uppmuntrar och st�djer generalsekreteraren vad g�ller att hitta en fredlig l�sning p� konflikten i �sttimor. - Sverige i s�kerhetsr�det st�djer �sttimors r�tt till sj�lvbest�mmande genom en folkomr�stning
Under en tv��rsperiod har Sverige, som medlem i FN:s s�kerhetsr�d, ett ypperligt tillf�lle att aktivt st�dja �sttimors r�tt till sj�lvbest�mmande genom en folkomr�stning. Detta �r ett krav som f�rst framf�rdes av den f�ngslade gerillaledaren Xanana Gusm�o, men som f�tt st�d av inte bara Biskop Belo och Jos� Ramos-Horta, utan �ven av Portugal som f�r n�rvarande sitter i trepartssamtal om �sttimor, tillsammans med Indonesien och FN.
En folkomr�stning ser vi som enda m�jligheten f�r �sttimors folk att v�lja sitt �de. Den svenska regeringen har f�tt en unik m�jlighet att g�ra upp med sitt l�ngvariga hyckleri i �sttimorfr�gan. Jos� Ramos-Horta, �sttimors utrikesminister i exil, har lagt fram en detaljerad fredsplan som p� sikt ska leda till fria politiska val och en folkomr�stning i �sttimor om sj�lvst�ndighet. Sveriges regering har nu chansen att aktivt st�dja Ramos- Hortas fredsplan i s�kerhetsr�det, samtidigt som den avbryter all vapenexport till diktaturen.
Vi kr�ver att
- Sveriges regering aktivt st�djer Ramos-Hortas fredsplan i alla sammanhang; - - Sveriges regering aktivt st�djer id�n om en folkomr�stning om sj�lvst�ndighet i �sttimor, b�de i s�kerhetsr�det och annorst�des. - Deltagande i trepartssamtalen
Alltsedan mitten p� 1980-talet p�g�r samtal mellan Portugal och Indonesien om �sttimor under FN:s beskydd. �sttimor �r inte representerat i FN. Som komplement till detta har en Intra-�sttimordialog kommit ig�ng, som representeras av olika r�relser inom �sttimor. Ett �vergripande m�l f�r denna dialog �r att f� �sttimor representerat i de s k trepartssamtalen mellan Indonesien, Portugal och FN.
Under FN:s nye generalsekreterare Kofi Annan har FN blivit aktivare i �sttimorfr�gan. Annan har, som vi n�mnt ovan, utsett den pakistanske diplomaten Jamsheed Marker till sin s�rskilda representant f�r fr�gan. Det har bidragit till att de tidigare ganska resultatl�sa trepartsf�rhandlingarna f�tt mer uppm�rksamhet. Den nionde och senaste omg�ngen av trepartsf�rhandlingarna inleddes den 19 juni 1997 i New York med ett m�te mellan Kofi Annan och utrikesministrarna fr�n Indonesien och Portugal, Ali Alatas respektive Jaime Gama. Marker deltog ocks� och ledde sedan de fortsatta f�rhandlingarna. Trots den st�rre uppm�rksamheten ledde m�tena bara till tv� konkreta resultat. Dels att samtal p� l�gre niv�, troligen ambassad�rniv�, skulle inledas den 28 juli, dels att en ny omg�ng "Intratimorianska" samtal skulle genomf�ras under h�sten. Dessa inleddes i juni 1995 i �sterrike och deltagare var b�de f�retr�dare f�r Fretilin, UDT och CNRM, som alla f�respr�kar sj�lvst�ndighet, och andra som godtagit eller till och med �nskar inf�rlivandet i Indonesien.
Trepartssamtalen mellan FN, Indonesien och Portugal har hittills n�stan uteslutande handlat om fr�gan kring de m�nskliga r�ttigheterna i �sttimor. Indonesien v�grar konsekvent behandla fr�gan om ett sj�lvst�ndigt �sttimor, och d�rmed utesluter de automatiskt �sttimor som en tredje representant i dessa FN-ledda samtal.
Ett av den norska Nobelkommitt�ns motiv till att utse CNRM-f�retr�daren Jos� Ramos-Horta och Biskop Belo till fredspristagare var att stimulera f�rhandlingarna i FN om en fredlig l�sning i �sttimorfr�gan. Horta menar, och vi vill mena, att s� l�nge �sttimor inte sj�lvt �r representerat i dessa f�rhandlingar kommer resultaten av samtalen vara, om inte fruktl�sa, s� ganska godtyckliga.
Vi kr�ver att
- Sveriges regering i s�kerhetsr�det och annorst�des aktivt verkar f�r att �sttimor skall vara representerat i de p�g�ende trepartssamtalen om �sttimor. - Ut�kat bist�nd
N�gra f� svenska initiativ har f�tt bist�nd beviljat, huvudsakligen genom den katolska bist�ndsorganisationen Caritas. Insatserna �r dock otillr�ckliga och b�r ut�kas. Det �r viktigt att man ger st�d till det mycket viktiga arbetet f�r de m�nskliga r�ttigheterna i �sttimor. Detta ocks� med tanke p� vikten av att fr�mja den indonesiska demokratiseringsprocessen.
Vi kr�ver att
- det svenska bist�ndet till �sttimor ut�kas, b�de med avseende p� MR- och utvecklingsbist�nd. - Permanent FN-n�rvaro i �sttimor
Fortfarande uts�tts befolkningen i �sttimor f�r h�rt f�rtryck fr�n Indonesien. N�gra lyckas fly, andra tvingas f�rs�ka �verleva i det helvete det inneb�r att alltid vara p�passad och �vervakad av indonesiska milit�rer. Indonesien till�ter inga andra internationella opolitiska observat�rer i �sttimor �n Internationella R�da korset (ICRC).Vi ser det n�dv�ndigt att FN inr�ttar n�gon form av permanent �vervakning i omr�det f�r att garantera folkets s�kerhet. Detta skulle inneb�ra att de MR-kr�nkningar som beg�tts kommer fram i ljuset och, kanske inte kan vara en garanti mot fortsatta kr�nkningar, men i alla fall vara en form av �vervakning som kanske kan f�rhindra s�dana i framtiden.
Vi kr�ver att
- Sverige inom ramen f�r FN-organen agerar f�r att det timorianska folkets s�kerhet garanteras genom en permanent n�rvaro av FN. - St�dja id�n om civil freds�vervakning fr�n oberoende NGO:er.
�tskilliga rapporterar om hur stort f�rtrycket �r och att civilbefolkningen lever i skr�ck. En m�jlig v�g fram�t vore civil freds�vervakning, d�r Sverige b�r kunna ta en ledande roll med tanke p� hur svenska folkr�relser har utvecklat detta konflikthanteringsinstrument.
Vi kr�ver att
- Sverige verkar f�r att internationell civil n�rvaro i �sttimor ska kunna etableras och att man verkar f�r att det ska bli m�jligt att enskilda organisationer fr�n Sverige och andra l�nder ska ges fritt tilltr�de till �sttimor f�r att bidra till att det inte sker �vergrepp mot de m�nskliga r�ttigheterna. - Stopp f�r all vapenexport till Indonesien
Den svenska vapenexporten till Indonesien har under de n�ra 20 �r som leveranser skett varit en kontroversiell fr�ga. Regeringar har gett tillst�nd till vapenf�retag att exportera s�v�l fartygskanoner som antiub�tsraketer och annat som klassas som f�ljdleveranser. Det har alltid funnits en stark opinion mot dessa leveranser och de riktlinjer som regeringen har till hj�lp f�r att besluta om tillst�nd har tolkats p� olika s�tt genom �ren. Dessa riktlinjer talar om att Sverige inte b�r exportera vapen till l�nder som �r i krig med andra l�nder samt l�nder som har inre v�pnade oroligheter. Vidare b�r inte Sverige till�ta n�gon export till l�nder som beg�r omfattande och grova kr�nkningar av de m�nskliga r�ttigheterna. �nd� har leveranser av vapen n�stan oavbrutet skett till Indonesien de senaste 20 �ren.
Den svenska lagstiftningen har sk�rpts under dessa �r, men inte praxis, eftersom Sverige godk�nt f�ljdlevererans av bl a kanoner. Detta har motiverats med att de nya kanonerna var reservdelar till tidigare levererade kanoner.
Ytterst ansvarig f�r vapenleveranserna till Indonesien �r idag utrikeshandelsministern. Till sin hj�lp har han den parlamentariskt sammansatta Inspektionen f�r strategiska produkter, ISP.
V�ren 1997 visade sig att s� m�nga som fem av de sju representerade partierna var emot vidare leveranser till Indonesien. De reserverade sig i utrikesutskottet mot vapenexport, inkluderande f�ljdleveranser, till Indonesien. F�ljande skrevs i reservationen: " All form av krigsmateriel- export till Indonesien, (dvs b�de krigsmaterel f�r strid och �vrig krigsmateriel), som omfattas av de svenska exportreglerna st�r i strid med de riktlinjer f�r svensk krigsmaterielexport som riksdagen st�llt sig bakom."
Detta, menar vi, visar klart och tydligt p� det motst�nd som finns till vapenleveranser till Indonesien. Vi anser ocks� att det �r viktigt att de ansvariga h�rsammar detta motst�nd, och inte i forts�ttningen undl�ter sig till att g�ra, som vi tycker, grova feltolkningar i rekommendationerna f�r vapenexport.
England, som mycket h�rt kritiserats f�r vapenexport till Indonesien, har genom den nya regeringen och dess utrikesminister Robin Cook tagit i p� allvar med Indonesien, MR-situationen och �sttimor. Han har f�reslagit att EU p� h�g niv� skall engagera sig i dessa fr�gor. Den brittiska regeringen har dessutom avslagit ans�kningar om export till Indonesien av pansarfordon och precisionsskjutvapen med h�nvisning till att dessa kan komma att anv�ndas i �sttimor. England g�r allts� f�re och �r ett gott exempel. Vi menar att svenska regeringen b�r agera i samma riktning och g�ra gemensam sak med den brittiska regeringen.
Vi kr�ver att
- Den svenska regeringen omedelbart inf�r embargo mot Indonesien, vad g�ller all form av vapenexport. Det m� g�lla f�ljdleveranser, reservdelar eller ammunition. - - Den svenska regeringen s�som England agerar p� h�g EU-niv� i �sttimorfr�gan.- - 10F- - P - Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om David Alex d�d och de �vriga gerillamedlemmarnas �den,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige i s�kerhetsr�det och generalf�rsamlingen uppmuntrar och st�djer generalsekreteraren vad g�ller att hitta en fredlig l�sning p� konflikten i �sttimor,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige i s�kerhetsr�det st�djer �sttimors r�tt till sj�lvbest�mmande genom en folkomr�stning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sveriges regering i s�kerhetsr�det och annorst�des aktivt verkar f�r att �sttimor skall vara representerat i de p�g�ende trepartssamtalen om �sttimor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om ut�kat bist�nd till �sttimor,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige inom ramen f�r FN-organen agerar f�r att det timorianska folkets s�kerhet garanteras genom en permanent n�rvaro av FN,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att st�dja id�n om civil freds�vervakning fr�n oberoende NGO:er,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om stopp f�r all vapenexport och f�ljdleveranser till Indonesien,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen anf�rts om att Sverige s�som England skall agera p� h�g EU-niv� i �sttimorfr�gan.
Stockholm den 4 oktober 1997
Eva Go�s (mp)
Lennart Rohdin (fp) Ingbritt Irhammar (c) Eva Zetterberg (v) Ingrid N�slund (kd)