Den 7 februari 1996 arresterades f.d. marinofficeren
Alexandr Nikitin i St Petersburg och anklagades f�r spionage
och f�rr�deri och hotades av d�dsstraff eller minst 10-15 �rs
f�ngelse. Enligt federala s�kerhetstj�nsten, FSB, skall
Nikitin, 45, ha r�jt en rad hemliga milit�ra uppgifter, d� han
f�r den norska milj�r�relsen Bellonas r�kning sammanst�llde
en milj�rapport om norra flottans baser i och kring
Murmanskomr�det. Nikitin och hans f�rsvarsadvokat Jurij
Sjmidt h�vdar dock att alla uppgifter kom fr�n �ppna k�llor,
allts� s�dant som redan publicerats av rysk press eller varit
tillg�ngligt p� bibliotek eller annorst�des.
Den ryske f.d. ub�tskaptenen Alexander Nikitins advokat h�vdar att
�klagarna s�ker undanh�lla material som visar att FSB s�kt fabricera bevis
mot den spionerimisst�nkte officeren. Efter tio m�nader, den 15 december
1996, sl�pptes Nikitin ur h�ktet mot att han undertecknade en skriftlig
f�rbindelse om resef�rbud och att inte l�mna landet.
Frisl�ppandet h�ngde samman med att Rysslands bitr�dande riks�klagare
underk�nde det underlag som den utredande myndigheten, Federala
s�kerhetstj�nsten (FSB), �verl�mnat som grund f�r �tal och �terf�rvisade
�rendet till FSB f�r kompletterande utredning.
I april tilldelades Nikitin det prestigefyllda amerikanska Goldmanpriset f�r
milj�insatser. Men eftersom han inte fick l�mna S:t Petersburg fick hans
hustru resa till Washington och ta emot prissumman, 75 000 dollar.
Ryssland medlem av
Europar�det
I februari 1996 blev Ryssland medlem av Europar�det, vilket
p� sikt kan komma att bidra till att st�rka de r�ttsliga
institutionerna i landet och d�rmed �ven fr�mja
s�kerst�llandet av de m�nskliga fri- och r�ttigheterna. Vad
g�ller yttrande- och mediefriheten m�ste denna s�gas i stort
sett respekteras. I medier r�der stor �ppenhet och pluralism,
s�ger utrikesministern som svar p� en fr�ga.
Hon forts�tter: Ryssland �r part till FN:s grundl�ggande konventioner om
m�nskliga r�ttigheter, d�ribland konventionen om medborgerliga och
politiska r�ttigheter, och �r genom dessa konventioners �vervakningsorgan
f�rem�l f�r en regelbunden granskning. Ryssland �r �nnu inte anslutet till
den europeiska konventionen om m�nskliga r�ttigheter men har f�rklarat sin
avsikt att ratificera konventionen och att underst�lla sig de
�vervakningsorgan som finns enligt denna konvention - Europeiska
kommissionen och EG-domstolen.
President Jeltsin har offentligt utlovat att fallet Nikitin skall behandlas i
enlighet med europeiska r�ttsprinciper.
Allt ovan �r lovv�rt, men verkligheten �r en annan. Nikitins kamp f�r
friheten forts�tter trots att han enligt rysk lag har handlat helt korrekt.
Yttrandefrihet och
m�nskliga r�ttigheter i
Ryssland
Sverige �r direkt engagerat i utvecklingssamarbete som tar
sikte p� yttrandefrihet och andra m�nskliga r�ttigheter i
Ryssland, s�ger utrikesministern tillika ordf�rande i
Barentsr�det. Det g�ller i synnerhet seminarier som riktar sig
till ryska journalister om bl.a. massmediernas roll i ett
demokratiskt samh�lle, unders�kande journalistik,
milj�journalistik m.m.
L�get i Ryssland vad g�ller utvecklingen av demokrati och m�nskliga
r�ttigheter st�r i h�gsta grad i fokus f�r regeringens uppm�rksamhet.
Regeringen forts�tter �ven att s�rskilt f�lja �rendet Nikitin f�r att f�rvissa
sig
om att det �ven forts�ttningsvis handl�ggs i enlighet med de r�ttsprinciper
som g�ller i en r�ttsstat.
Rysk lag
Rysk lag stadgar att advokaten och hans klient har r�tt att ta
del av hela utredningsmaterialet innan en formell st�mning
�verl�mnas till domstol. Men Sjmidt har sagt att han och
Nikitin tills vidare v�grar att studera unders�kningen,
eftersom det saknas viktiga handlingar som bevisar att
utredarna redan i december 1996 hade f�rfalskat
bevismaterial. En av Rysslands mest k�nda advokater, Genri
Reznik, framkastade i v�ras teorin att s�kerhetstj�nsten och
�klagarna framh�rdar med sina anklagelser ''f�r att inte tappa
ansiktet''.
Enligt rysk grundlag f�r man inte hemligh�lla material som �r v�dligt f�r
befolkningen, som kan skada h�lsa och milj�. Om man g�r det, kan man
straffas. Nikitin har handlat korrekt.
I evighet
Aff�ren Nikitin kan komma att p�g� i evighet under det att
den ryske kaptenens m�nskliga r�ttigheter hela tiden kr�nks.
Den 9 september 1997 st�lldes Nikitin inf�r nya anklagelser av den ryska
hemliga polisen, FSB. Anklagelserna �r enbart baserade p� den hemliga
r�ttsparagrafen nr 055, utst�lld av det ryska f�rsvarsministeriet den 1
september 1996. R�ttsparagrafen var med andra ord utst�lld sju m�nader
efter att Nikitin arresterades i St Petersburg och tre och en halv m�nad f�re
hans frigivning.
B�de anv�ndningen av hemliga lagar och det faktum att de ges en
retroaktiv till�mpning �r ett allvarligt brott mot fundamentala principer f�r
individens lagskydd. Dessa principer �r garanterade av ryska konstitutionen
och av Europeiska konventionen om m�nskliga r�ttigheter, men ignoreras.
Det nuvarande l�get visar:
FSB har v�ldf�rt sig p� de grundl�ggande m�nskliga r�ttigheterna vid
upprepade tillf�llen under unders�kningen
FSB har h�llit p� med utredningar i 2 �r
FSB har nonchalerat ordern fr�n riks�klagar�mbetet att �ter genomlysa
anklagelserna
FSB har undanr�jt graverande f�rfalskade dokument fr�n utrednings-
materialet
SB har f�r femte g�ngen inkommit med anklagelser mot Nikitin som i
grunden �r desamma som framf�rdes redan f�rsta g�ngen trots alla
kompletterande utredningar
FSB h�nvisar till en hemlig f�rfattning som �r utgiven av
f�rsvarsministeriet 1996 d� Nikitin redan var anh�llen, som grundval
f�r de framf�rda anklagelserna
FSB har s�ledes visat en flagrant of�rm�ga att f� fram en
v�rdig laglig grund f�r att driva fallet mot Alexandr Nikitin
och �dslat oerh�rt mycken tid p� gamla anklagelser om
h�gf�rr�deri och avsl�jande av statshemligheter.
Om man tar h�nsyn till de h�gr�stade anklagelserna och p� det s�tt
unders�kningen har genomf�rts, finns det ingen st�rre anledning att f�rv�nta
sig en r�ttvis r�tteg�ng.
De nya anklagelserna g�r det �n tydligare att Nikitins fall inte �r ett fall
mot individen Alexandr Nikitin utan ett fall d�r hela Rysslands legala system
pr�vas
Det �r h�g tid f�r ryska riks�klagar�mbetet att avf�rda det genanta fallet
och d�rmed visa att Rysslands r�ttstill�mpning �r starkare �n det papper det
�r skrivet p�, p�pekar Bellona.
Samarbete �stersj�n -
Nordiska r�det
Samarbetet runt �stersj�n skall ut�kas liksom med andra
n�rliggande omr�den i �st. Nordiska r�det har haft uppe hotet
fr�n de k�rntekniska anl�ggningarna p� Kola. Amnesty och
EU-parlamentet har v�djat om att Nikitin skall sl�ppas fri
och de har f�rd�mt FSB:s aktion.
Om Sverige skall bist� Ryssland med ekonomisk hj�lp f�r att minska hoten
fr�n radioaktiva l�ckor och f�rb�ttra milj�n, m�ste regeringen kunna kr�va
�ppenhet och offentliga redog�relser i geng�ld. Den tickande milj�bomb
som Kolahalv�n inneb�r �r inte enbart en inre angel�genhet.
Viktigt �r att f�rhindra fortsatt utbyggnad av k�rnkraftverk p� Kola. Det
grundl�ggande problemet �r att s�kerheten vid de nuvarande reaktorerna p�
Kolahalv�n �r s� otillfredsst�llande att de b�r st�ngas och att den
elproduktion som d� bortfaller p� n�got s�tt beh�ver ers�ttas, men det, anser
vi, m�ste ske med energieffektivisering och f�rnybara br�nslen.
I den ryska energipolicyn ing�r en omstrukturering av energisektorn med
en �kad betoning p� energibesparingar, en �kad anv�ndning av naturgas
samt en �kad anv�ndning av lokala br�nslen och f�rnybara energik�llor.
PHARE och TACIS
Sverige bidrar genom s�v�l bilaterala som multilaterala
insatser till omst�llningen av energisystemen i �steuropa.
Sverige medverkar t.ex.genom EU:s PHARE- och TACIS-
program till att utveckla och f�r�ndra energisystemet i bl.a.
Ryssland. F�rhoppningsvis kan vi p� detta s�tt p�verka den
ryska energipolitiken i r�tt riktning.
Vid m�tet med Barentsregionens Euro-arktiska r�d (Barentsr�det) i
november 1996 besl�t utrikesministrarna att en aktionsplan skall utarbetas
f�r energifr�gor i Barentsregionen.
Sverige har under �r 1997 ordf�randeskapet i Barentsr�det och Sverige har
sammankallat en expertgrupp f�r att utarbeta en aktionsplan som skall
presenteras i b�rjan av �r 1998.
Regeringen och utrikesministern st�der den ryska energipolicyn med
satsning p� naturgas, �kad s�kerhet och tillf�rlitlighet hos befintliga
k�rnkraftsreaktorer och en utveckling av nya reaktorer.
Milj�partiet de gr�na menar att det ekologiskt h�llbara �r att ge bidrag till
milj�v�nliga energislag, inte till en nya k�rnkraftverk. Vi anser ocks� att det
�r viktigt att p� ett tillf�rlitligt s�tt ta hand om allt k�rnavfall, utbr�nda
br�nsleelement, atomreaktorer etc.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att agera p� internationell niv� f�r att f�rvissa sig om att fallet
Alexandr Nikitin forts�ttningsvis handl�ggs i enlighet med de r�ttsprinciper
som g�ller i en r�ttsstat,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen genom sitt ordf�randeskap agerar kraftfullt i
Barentsr�det f�r yttrandefrihet och f�r att f� insyn i de missf�rh�llanden p�
milj�omr�det som r�der p� Kolahalv�n och i dess omgivning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att agera p� internationell niv� f�r fundamentala r�ttsprinciper i
Ryssland, s� att inte hemliga lagar nyttjas eller lagar nyttjas retroaktivt,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att s�v�l bilaterala som multilaterala insatser b�r bidra till en
ekologisk omst�llning av energisystemen i �steuropa,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige aktivt b�r styra och st�dja aktionsplaner samt EU:s
PHARE- och TACIS-program s� att dessa utvecklar och f�r�ndrar
energisystemet i ekologiskt h�llbar riktning och inte st�der nya
k�rnkraftverk.