I den kinesiska kultursf�ren har vi under senare �r sett stora
f�r�ndringar. I Folkrepubliken Kina har den nya ekonomiska
politiken lagt grunden f�r stora ekonomiska f�rb�ttringar,
levnadsstandarden har tagit stora steg fram�t och en
v�lb�rgad medelklass har uppst�tt.
P� det politiska omr�det �r fortfarande situationen under all kritik. Nyligen
har man fr�n stats- och partiledningen f�rklarat att det inte finns anledning
att �ngra det som skedde i samband med massakern p� Himmelska fridens
torg f�r n�gra �r sedan.
Det faktum att Sverige och m�nga andra l�nder g�r aff�rer med det
kommuniststyrda j�ttelandet ger oss p� inget s�tt r�tt att avst� fr�n att
kritisera regimen f�r de �vergrepp den beg�r mot den egna befolkningen.
Vi kan aldrig acceptera att man f�rf�ljer och f�rtrycker de m�nga etniska
minoriteter, fr�mst i Tibet, som bor inom landet. Inte heller f�r vi blunda f�r
de st�ndigt �terkommande juridiska �vergreppen i form av summariska
r�tteg�ngar, sk�deprocesser utan m�jlighet att �verklaga och offentliga
avr�ttningar som n�r oss via pressrapporter och folkrepublikens egna TV-
reportage.
Man m�ste f�rst� den k�nsla av stolthet som kineser b�de inom och
utanf�r Kina k�nde n�r Hong Kong upph�rde att vara ett omr�de under
fr�mmande administration. Men det �r minst lika l�ttf�rst�eligt att gl�djen
hos Hong Kong-borna var begr�nsad. Redan i samma �gonblick som
suver�niteten l�mnades �ver br�ts p� v�sentliga punkter avtalet mellan Kina
och Storbritannien .
Den av folket i Hong Kong valda lagstiftande f�rsamlingen saknade enligt
Peking legitimitet. Man kan d� undra vad man skall s�ga om det
handplockade r�d utan folklig f�rankring som nu har tr�tt till och som
f�rmodligen skall betraktas som regimens marionetter. Snabba lag�ndringar
och s.k. sj�lvcensur av medierna har f�rt Hong Kong flera steg bak�t sett i
perspektiv av vad som allm�nt uppfattas som fundamenten f�r ett
demokratiskt samh�lle. Hela v�rldssamfundet m�ste noggrant f�lja vad som
h�nder och st�ndigt p�minna ledarna i Peking och deras representanter i den
forna kronkolonin om att en fortsatt tillbakag�ng f�r demokratin �r
oacceptabel.
Som en positiv kontrast framtr�der Taiwan. Efter en l�ng �verg�ngsperiod
efter kriget framtr�der landet nu som en demokratisk f�rebild i ett Asien d�r
m�nga l�nder �nnu lider under diktaturer eller regimer som bara tagit enstaka
steg p� demokratins v�g. Mycket talar f�r att Taiwan kan tj�na som modell
och inspirationsk�lla f�r demokratiseringen av hela den kinesiska
kultursf�ren.
N�r Taiwan h�ll demokratiska presidents- och parlamentsval var detta s�
sv�rsm�lt f�r Folkrepubliken Kina att regimen d�r genomf�rde milit�r- och
missil�vningar bara n�gra mil utanf�r Taiwans kust. Taiwan genomf�rde
dessb�ttre �nd� valen. Den 18 juli 1997 fattade parlamentet ytterligare
konstitutionella beslut som vidgar den lokala sj�lvstyrelsen, st�rker
r�ttss�kerheten och �kar m�jligheten till �ppen offentlig granskning av de
styrande.
Det �r Taiwan som �r det demokratiska Kina. Den h�ngivenhet med vilken
den nya unga generationen av politiker och inte minst journalisterna g�r till
verket, skulle �ven kunna vara en f�rebild i m�nga s k v�stl�nder. Det m�ste
vara v�r uppgift att lyfta fram Taiwan som exempel och st�dja landet p� alla
de s�tt vi kan.
Statsministern v�rderingsl�s
om Kina
G�ran Perssons numera s� v�lk�nda stabilitetsuttalande
visade en v�rderingsl�s syn p� utrikespolitiken och en
nyvakenhet inf�r utvecklingen i Asien.
Det �r en sak att ber�mma "politisk stabilitet" i Sverige, d�r det f�r en
socialdemokrat rimligen betyder centersamarbete. Det �r en helt annan sak
att ber�mma "politisk stabilitet" i Kina, d�r inneb�rden �r f�rtryck av folket.
Det visar inte bara p� utrikespolitisk oerfarenhet, utan ocks� p� m�nsklig
blindhet att statsministern inte ins�g skillnaden.
Ledningen i Folkrepubliken Kina s�ker legitimera f�rtrycket med just
behovet av politisk stabilitet. D�rf�r var statsministerns j�mf�relse med och
indirekta kritik av Ryssland s� olycklig. Ryssland �r ett land som g�tt fr�n
diktatur mot demokrati och som h�ller fria val. Detta �r fundamentalt och
positivt. Det ligger i Sveriges intresse att st�dja de demokratiska krafterna i
Ryssland, inte att se ner p� dem.
Demokratir�relsen ville se en frig�relse i Kina liksom i Ryssland. Li Peng
och kommunistledningen var - alldeles korrekt - �vertygade om att en s�dan
f�rr eller senare skulle ber�va dem makten. Stabilitet i Kina, kontrasterad
mot os�kerheten i Ryssland, var och �r f�r dem det avg�rande argumentet
varf�r massakern, morden och brutaliteten var n�dv�ndiga.
Det sa Carl Bildt i
DN.
Det finns ett annat Kina, som visar att Persson har fel b�de
moraliskt och i sak. Taiwan �r n�got av v�rldsm�stare i
ekonomisk tillv�xt. D�r Taiwan g�tt mot demokrati och fria
val, har ledarna i Peking s�kt bef�sta sin makt med v�ld och
f�rtryck. D�r Folkrepubliken Kina fortfarande har att ta
steget till marknadsekonomiska institutioner, har Taiwan
kommit mycket l�ngt p� v�g. Taiwan hotades s� sent som f�r
ett halv�r sedan med vapenmakt av det Kina, som
statsministern ber�mmer f�r "politisk stabilitet". Orsaken var
att Taiwan skulle h�lla fria presidentval.
En central del av svensk utrikespolitik �r att v�rna respekten f�r m�nskliga
fri- och r�ttigheter. Folkrepubliken Kina har inslag av ekonomisk
liberalisering, men saknar helt motsvarande t�v�der p� den politiska sidan.
Kina �r ett land som kr�nker m�nskliga fri- och r�ttigheter. Tusentals
m�nniskor avr�ttas efter summariska r�tteg�ngar. Oppositionen f�ngslas och
saknar yttrandefrihet.
Det �r om�jligt att gl�mma massakern p� den Himmelska fridens torg
1989, d� hundratals och �ter hundratals m�nniskor slaktades av samma
politiska styre som fortfarande styr Kina.
Sverige skall alltid st� p� demokratins sida och markera att �vergrepp mot
Taiwan inte accepteras.
H�g utvecklingsniv�
Taiwan �r ett av de h�gst utvecklade l�nderna i Asien vad
avser ekonomi och teknik och ger viktiga bidrag till s�v�l
den egna kontinentens som den globala utvecklingen inom
m�nga omr�den. De kommersiella f�rbindelserna med v�rt
land �r ocks� mycket omfattande och s� sent som i
september 1997 avh�lls i Stockholm en taiwanesisk
handelsm�ssa, som v�ckte stort intresse.
�ven utbytet inom andra omr�den �r allt mer omfattande. Det finns sk�l
f�r Sverige att uppmuntra �kade kontakter och ett v�xande utbyte med
Taiwan. Vi m�ste bygga relationer mellan Sverige och v�rldens snabb-
v�xande ekonomier. Det �r viktigt f�r v�r internationella konkurrensf�rm�ga.
M�nga av de framv�xande starka ekonomierna handlar helst med v�nner.
Politiskt och ekonomiskt utbyte beh�vs f�r att �ppna d�rrar och bygga
handelsf�rbindelser.
Sverige beh�ver v�norter i �stasien, d�r relationerna kan och beh�ver
st�rkas. Taiwan och Hongkong �r broar f�r handel med Fastlandskina,
v�rldens st�rsta marknad i framv�xande. Genom kontakter med moderna
delar av den kinesiska kultursf�ren kan vi l�ra oss kultur och efterfr�ge-
m�nster. Taipeis borgm�stare har personligen sagt att man g�rna ser v�norter
i V�steuropa.
Ett s�llan diskuterat faktum �r att det p�g�r en utbildningsexplosion i
m�nga asiatiska l�nder. Sverige hade �r 1991 2 409 personer i h�gskole-
utbildning per 100 000 inv�nare. Taiwan hade 1995 3 518 i h�gskolestudier
per 100 000 inv�nare. Sydkorea hade 4 756 personer i h�gskoleutbildning
per 100 000 inv�nare �r 1993. Det var den n�sta h�gsta siffran i v�rlden efter
USA.
Vi skulle vilja se intensifierade utbytesprogram mellan Sverige och
universitet i t.ex. Taiwan och Sydkorea, inte minst f�r att det �r ett led i
marknadsbyggande f�r v�ra f�retag. Engelsm�nnen pratar om "The old
school tie", dvs det faktum att har man en g�ng g�tt p� samma skola ger det
sammanh�llning livet ut. Goda personliga n�tverk blir allt viktigare, b�de i
aff�rer och politik. Kalifornien och England har l�nge haft ett stort antal
utl�ndska utbytesstudenter. N�r dessa s� sm�ningom hamnar i ledningen f�r
politik och f�retag i sina heml�nder vet de vart de skall v�nda sig f�r att g�ra
aff�rer.
Vi kan ocks� l�ra av goda exempel i andra l�nder n�r vi bygger v�rt eget
universitet, inte minst vad g�ller n�ringslivssamarbete. I Taiwan har man
kommit l�ngt i integration av h�gskola och n�ringsliv, bl a i Hsinchu Science
Based Industrial Park, som har beskrivits som en av v�rldens kanske mest
lyckade teknikparker. I parken finns tv� universitet och ett stort antal f�retag
lokaliserade. P� 16 �r har n�stan 50 000 h�gl�nearbeten v�xt fram i parkens
f�retag. Bara under 1996 skapades �ver 5 000 nya jobb i parken. 1995
omsatte f�retagen d�r mer �n 73 miljarder kronor. S�kerligen finns
kulturella, politiska och andra f�rh�llanden som �r annorlunda �n i Sverige
och som vi inte kan �verta f�r att de inte skulle fungera h�r, men s�kert finns
ocks� mycket att l�ra. Exportr�det gjorde i fjol en utv�rdering av
teknikparken.
P� den politiska sidan talar mycket f�r att Sverige b�r �verv�ga
m�jligheten att ge Taiwans representationskontor i Stockholm samma
behandling som best�s Sveriges exportkontor i Taipei och som andra l�nder
inom EU till�mpar.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att st�dja den positiva utvecklingen mot demokrati och ekonomi i
Taiwan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om svensk utrikespolitik i relationerna till Taiwan och
Folkrepubliken Kina.