Den algeriska regimen har all politisk makt i sina h�nder.
Likafullt f�r vi g�ng p� g�ng rapporter om omfattande illd�d
beg�ngna mot en oskyldig befolkning. Det handlar om
nattliga r�der mot oskyddade byar och in i vissa av
storst�dernas stadsdelar. Det handlar om urskillningsl�sa
massakrer p� m�n, kvinnor och barn. F�r n�gra �r sedan
uppgavs antalet offer f�r v�ldet, eller inb�rdeskriget som en
del vill beteckna situationen, till cirka 60 000 m�nniskor. I
dag �r antalet d�da med all s�kerhet �nnu st�rre.
Amnesty International skriver i den inledande sammanfattningen till sin
�rsrapport f�r 1997 f�ljande om l�get i Algeriet:
Tusentals m�nniskor d�dades av s�kerhetsstyrkor och regeringsst�dd milis.
Hundratals av dem blev utomr�ttsligt avr�ttade. Hundratals civila blev
�verlagt och egenm�ktigt d�dade av v�pnade oppositionsgrupper, b�de i
riktade angrepp och vid urskillningsl�sa bombattentat, medan andra f�rdes
bort och d�dades. Hundratals m�nniskor greps, anklagade f�r brott mot
statens s�kerhet; bland dem fanns samvetsf�ngar... En mycket stor m�ngd
politiska f�ngar som varit f�ngslade sedan 1992 h�lls fortfarande kvar utan
r�tteg�ng. R�tteg�ngar mot personer som �talats f�r terrorism stred
fortfarande mot internationella normer f�r korrekt r�tteg�ng. Tortyr och
annan misshandel av f�ngar f�rekom fortfarande i stor omfattning. S�rskilt
utsatta var f�ngar i hemligt h�kte. Hundratals m�nniskor som gripits av
s�kerhetsstyrkor under 1996 och tidigare �r fortfarande f�rsvunna...
Detta �r vad Amnesty International skriver och det handlar
d� endast om en del fall. Amnesty International tar endast
upp det som man med s�kerhet k�nner till. Man registrerar
inga os�kra fall, anger inga m�rkertal.
Vem beg�r alla dessa brott, d�r hundratals m�nniskor mejas ner i den ena
v�ldsaktionen efter den andra? Ofta n�mns islamitiska gerillagrupper som
f�r�vare. Men ingen vet s�kert. En del menar att det �r myndigheternas verk
och att det har till syfte att misskreditera islamiterna. Inte s�llan har
illd�den
beg�tts i n�rheten av milit�rf�rl�ggningar och polisstationer.
Men det kan lika g�rna vara islamitisk gerilla som beg�tt d�den f�r att
misskreditera regeringen. Det kan ocks� vara s� att man inom arm�n och
milit�ren inte �r enig om hur man skall handskas med d�den.
Den islamitiskt f�rgade organisationen FIS (Front Islamique du Salut) h�ll
f�r n�gra �r sedan p� att vinna ett allm�nt val i Algeriet. �ven om valet
ogiltigf�rklarades av regeringen visade det att FIS inte �r utan inflytande i
samh�llet. Varf�r skulle inte organisationen ocks� ha ett visst inflytande
inom arm� och polis? D� kan bristen p� ingripande f�rklaras med att
oenighet inom myndigheterna inverkar handlingsf�rlamande. F�rh�ller det
sig s� �r regeringens st�llning inte heller s� stark som vi beskrev inlednings-
vis.
Det kan ocks� vara s� att det finns mots�ttningar mellan regering och
milit�r som ocks� fungerar f�rlamande n�r det g�ller att ingripa mot
massakrerna.
Men om dessa ting �r det mycket sv�rt att veta n�gonting best�mt. Det vi
ser �r de st�ndigt �terkommande massakrerna p� oskyldiga m�nniskor.
Sv�ra sociala problem
En sak som vi med s�kerhet vet �r att den sociala situationen
i Algeriet under flera �r varit mycket sv�r. Arbetsl�sheten var
och �r fortfarande mycket h�g. Alldeles s�rskilt h�g �r den
bland unga m�nniskor. De ser ingen framtid i Algeriet.
Den algeriska staten har l�nge dragits med sv�ra ekonomiska problem och
en omfattande ekonomisk skuldb�rda. Allt detta har med stor sannolikhet
bidragit till att skapa social desperation och en grogrund f�r grov
kriminalitet.
N�r m�nniskor tvingas att leva ett outh�rdligt liv utan att sk�nja n�gra
framtidsutsikter v�rdes�tter de s�llan vare sig sitt eget eller andras liv
s�rskilt
h�gt. En s�dan social situation som den i Algeriet skapar ett s�dant politiskt
och ideologiskt klimat i samh�llet att politiska, religi�sa och andra r�relser
med enkla l�sningar l�tt kan skapa och utnyttja missn�jet med den
samh�lleliga situationen f�r obskyra syften.
Visserligen har Algeriets ekonomiska situation n�got f�rb�ttrats p� senare
�r. Stora utl�ndska investeringar har gjorts i landet. Att ett lands totala
ekonomi f�rb�ttras beh�ver dock inte automatiskt inneb�ra f�rb�ttrade
villkor f�r befolkningen.
Avbruten demokratisk
process
Den demokratiska processen avbr�ts f�r n�gra �r sedan d�
man ogiltigf�rklarade det val som kunde givit FIS
regeringsmakten. I och med detta gick FIS under jorden.
M�nga FIS-medlemmar f�ngslades och sattes i l�ger. N�r
m�nniskor inte f�r ge uttryck f�r sina id�er och sina �sikter
f�rvandlas samh�llet med tiden till en vulkan som kan f�
ov�ntade och of�ruts�gbara utbrott. I st�llet f�r ett islamiskt
FIS som st�llde upp i val fick man en militant radikal
islamitisk riktning, GIA (Groupe Islamique Arm�) att brottas
med. GIA har inte dragit sig f�r att g�ra bruk av terroristiskt
v�ld. �ven FIS har f�r �vrigt en milit�r gren inom sig.
De grundl�ggande orsakerna till v�ldsutbrotten i Algeriet torde s�kas i
m�nniskors sociala och ekonomiska situation och fr�nvaron av fungerande
demokratiska processer.
De algeriska myndigheterna har hittills v�grat att g� med p� att det
internationella samfundet blandar sig i utvecklingen i landet.
Vissa f�rs�k fr�n regeringen och president Liamine Zerouad har gjorts i
syfte att f� till st�nd en dialog. N�gra islamiska ledare har frisl�ppts men
samtidigt f�rbjudits att yttra sig offentligt.
Den moderate islamiske ledaren Abassi Madani som sl�ppts ur sitt
f�ngelse sattes p� nytt i husarrest n�r han kr�vde att FN skulle ta upp
situationen i Algeriet. Detta torde i l�ngden vara en orimlig h�llning,
eftersom v�ldet accelererar i brutalitet och omfattning. Regeringens f�rs�k
att f� till st�nd samtal med FIS har varit f�r valh�nta.
Inte bara Algeriets problem
N�r v�ldet n�r en s�dan omfattning som i Algeriet och
tenderar att �ka �r situationen d�r inte en fr�ga enbart f�r de
algeriska myndigheterna utan ocks� f�r det internationella
samfundet, f�r FN och dess s�kerhetsr�d. Det �r �ven en
fr�ga f�r EU som f�rhandlar med Algeriet om ett
handelsavtal. L�get torde knappast vara b�ttre f�r EU om
man vill kr�va b�ttre insyn och m�jligheter att f� veta vad det
�r som sker i Algeriet eller n�r det g�ller att p�verka
utvecklingen i landet s� att man f�r stopp p� v�ldet och
brotten mot m�nskliga r�ttigheter.
Nyligen (september 1997) f�rklarade FIS att man beslutat att upph�ra med
sina milit�ra aktioner och samtidigt manat den mer militanta organisationen
GIA att g�ra detsamma. Huruvida detta kommer att leda till en f�rb�ttring av
situationen h�nger bland annat p� om FIS kan f� med sig GIA p� att upph�ra
med sina v�ldsaktioner, men �ven p� om regeringen kan f�rm� sig till att
�ppna en dialog med FIS som leder till mer normala politiska f�rh�llanden.
F�r att detta skall kunna lyckas kr�vs dock med st�rsta sannolikhet att
omv�rlden p� allvar uppm�rksammar situationen i Algeriet.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen i FN:s s�kerhetsr�d verkar f�r att
situationen i Algeriet tas upp p� dagordningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen inom EU tar tillf�llet i akt att i
samband med f�rhandlingarna och dialogen med Algeriet om ett
handelsavtal tar upp fr�gan om v�ldet och brotten mot de m�nskliga
r�ttigheterna i Algeriet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den svenska regeringen i internationella organ d�r den �r
representerad verkar f�r att oberoende organisationer, som t.ex. Amnesty
International eller R�da korset, skall ges m�jlighet att unders�ka orsakerna
bakom v�ldet i Algeriet.
Stockholm den 1 oktober 1997
Eva Zetterberg (v)
Charlotta L Bj�lkebring (v)
Bengt Hurtig (v)
Jan Jennehag (v)