Det politiska f�rtrycket och brotten mot m�nskliga r�ttigheter
har �kat orov�ckande under den senaste tiden i Tibet.
Politiska f�ngar, vilka inkluderar buddistiska nunnor, som
genomf�rt fredliga protester, v�ldtas och torteras i
f�ngelserna. De tappas p� blod och undanh�lles mat, vatten,
luft och v�rme. Bland f�ngarna finns ocks� barn. Enligt
Tibetan Centre for Human Rights and Democracy finns det
�ver tusen politiska f�ngar i Tibet.
Fortsatt f�rtryck
F�rhoppningen att en ny politik skulle inledas i Tibet efter
Deng Xiaopings bortg�ng har inte infriats. Inte heller Jiang
Zemins bef�stande av sin makt vid den femtonde
partikongressen inger n�gra st�rre f�rhoppningar om en
f�r�ndring. Jiang Zemin �r ytterst ansvarig f�r den politik
som inneb�r att Kina, enligt Amnesty International, avr�ttar
lika m�nga f�ngar som resten av v�rlden tillsammans. Han �r
ocks� ansvarig f�r Laogai, dvs. det straffarbetssystem, som
opererar med hj�lp av omkring tusen f�ngelser, arbetsl�ger
och h�kten.
Det politiska f�rtrycket i Tibet �r inte bara v�rre �n i det �vriga Kina utan
skiljer sig ocks� p� viktiga punkter. I Tibet utg�r de politiska f�ngarna dvs.
de som f�ngslats p.g.a. brott mot den nationella s�kerheten, enligt officiella
kinesiska uppgifter elva procent, vilket inneb�r en 20 g�nger s� stor andel
som i det �vriga Kina. Detta uppger medlemmarna i en tysk sjumanna-
delegation, the Parliamentary Foreign Relations Subcommittee on Human
Rights med flera delegationer som under den senaste tiden unders�kt
situationen f�r de m�nskliga r�ttigheterna i Tibet. I Tibet skiljer sig
f�rtrycket fr�n det �vriga Kina s� till vida att det riktar sig direkt mot den
tibetanska kulturen och identiteten.
Omskolningskampanj
Sedan en tid tillbaka p�g�r en omskolningskampanj riktad
mot s�v�l tibetanska tj�nstem�n och kadrer som munkar och
nunnor. Munkar och nunnor tvingas skriva under en
deklaration d�r de f�rnekar Dalai Lama. Som en f�ljd av
v�gran att skriva under f�ngslas och torteras de. Andra flyr
till Indien f�r att slippa skriva p�. Detta har lett till att
omkring 20 000 tibetanska flyktingar kommit till Indien
sedan 1989.
Panchen Lama
Genom den politik som inleddes f�r omkring tv� �r sedan i
samband med Dalai Lamas erk�nnande av den nye Panchen
Lama, den andre laman i den tibetanska buddistiska
hierarkin, och som har intensifierats under den senaste tiden,
utpekas hela den tibetanska kulturen som ett uttryck f�r den
regerande �verklassens kultur, som b�r bek�mpas. Det
framg�r av ett tal som den kinesiske partisekreteraren Chen
Kuiyuan i Tibet h�ll den 11 juli, enligt Tibet Information
Network (TIN).
Skolan
Denna politik p�verkar ocks� skolsystemet, som nu alltmer
kommit att bli ett verktyg f�r att marginalisera den tibetanska
kulturen enligt en rapport om Tibets utbildning fr�n the
Tibetan Centre for Human Rights and Democracy. Trots att
det �r klart att Kina byggt ut skolundervisningen i Tibet, har
den framf�r allt gynnat de kinesiska invandrarnas barn.
Huvuddelen av skolorna har byggts i st�der och t�torter d�r
kineser flyttat in. Omkring en tredjedel av de tibetanska
barnen f�r �verhuvudtaget ingen skolundervisning. Detta
sammanh�nger delvis med att de bor i otillg�ngliga omr�den,
men framf�r allt med de h�ga skolavgifter som tibetanska
barn, men ofta inte kinesiska barn, m�ste betala. Dessa
avgifter kan uppg� till 500 yuan i m�naden i ett land d�r
medelinkomsten ligger p� 784 yuan enligt officiella
kinesiska uppgifter fr�n 1992. Dessutom m�ste f�r�ldrarna i
allm�nhet betala mutor f�r att barnen skall f� g� i skolan.
Skolbarnen tvingas ocks� spionera p� sina f�r�ldrar och
utf�ra arbete f�r milit�ren. De uts�tts ocks� f�r
tortyrliknande straff; bl.a. h�nder det att barn f�r st� p� kn� i
krossat glas med allvarliga skador till f�ljd.
P� senaste tiden har det tibetanska spr�kets st�llning f�rsvagats, s� till vida
att kinesiska, ett spr�k som helt skiljer sig fr�n tibetanskan, numera skall
vara
undervisningsspr�k p� alla niv�er. Detta har ocks� lett till att de tibetanska
barnen diskrimineras och sl�s ut vid intr�desexamina till mellanstadiet och
h�gre niv�er inklusive universitetet. Diskrimineringen mot den tibetanska
befolkningen har lett till �kad arbetsl�shet, ungdomskriminalitet, prostitution
och alkoholmissbruk.
Dalai Lama
Samtidigt fortg�r demokratiseringsprocessen i exil och delvis
i hemlighet i Tibet. Dalai Lama h�ller fast vid
ickev�ldslinjen trots att grupper bland tibetanerna, framf�r
allt i Tibet och bland ungdomen, b�rjar tappa t�lamodet och
talar om att ta till v�ld f�r att befria sig. Det �r allts� av stor
vikt att omv�rlden st�der den tibetanska ickev�ldskampen
f�r oberoende och demokratiseringsprocessen samt ingriper
f�r att f� till st�nd villkorsl�sa f�rhandlingar mellan Dalai
Lama och hans exilregering och den kinesiska ledningen. Det
�r viktigt att FN genom sin generalsekreterare utser en
s�rskild representant f�r att starta och hj�lpa till med
genomf�randet av en s�dan process. Dalai Lama har nu
fr�ng�tt kravet p� sj�lvst�ndighet f�r att undanr�ja hindren
f�r f�rhandlingar. En viktig fr�ga �r ocks� st�det till
tibetanska radiostationer, bl.a. Voice of Tibet, som s�nder
mot Tibet. Genom dessa s�ndningar sprids Dalai Lamas
fredsbudskap och demokratistr�vanden. Det sker genom en
stiftelse i Norge som samarbetar med tibetanska journalister.
I Dharmsala, d�r Dalai Lama har sin exilregering �kar flyktingarna fr�n
Tibet f�r varje �r och det �r mycket viktigt med bist�nd, speciellt med den
stora �kningen av flyktingar.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att verka i s�kerhetsr�det f�r att meningsfulla f�rhandlingar
mellan Dalai lama tillsammans med den tibetanska exilregeringen och den
kinesiska ledningen kommer till st�nd under FN:s �verinseende,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om en s�rskild representant f�r s�dana f�rhandlingar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om radiostationen Voice of Tibet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige internationellt skall verka f�r att Tibets politiska
f�ngar frisl�pps,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om den lille �tta�rige Panchen lama,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna att Sverige b�r
verka f�r att opartiska inspektioner till�ts i f�ngelserna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att alla barn omedelbart b�r sl�ppas fria fr�n f�ngelserna,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om behovet av bist�nd till flyktingbes�ttningen i Dharmsala i
Indien.