USA har under efterkrigshistorien p� m�nga s�tt f�rs�kt att
utm�rka sig som ett exempel framf�r andra l�nder p� global
niv�. Liksom USA teoretiskt �r FN:s st�rsta bidragsgivare,
har USA i rollen som "v�rldspolis" och tidigare
huvudantagonist mot det socialistiska blocket g�tt i spetsen
f�r de stora milit�rallianserna och deltagit aktivt i de flesta
st�rre milit�ra insatserna runt om i v�rlden. USA:s s�v�l
ekonomiska som politiska betydelse och inflytande i v�rlden
�r v�l k�nt och denna korta beskrivning av USA:s st�llning i
v�rlden �r f�r m�nga mycket bekant och beh�ver d�rf�r inte
utvecklas mer. Denna motion uppkommer som en reaktion
bland annat p� den senaste tidens larmrapporter betr�ffande
utvecklingen kring d�dsstraffets till�mpning i USA, samt
med anledning av att v�r uppm�rksamhet p�kallats
betr�ffande de situationer d�r brott mot m�nskliga r�ttigheter
i USA sker. Vi konstaterar �ven vidare att det varje �r
inkommer ett antal motioner till riksdagen betr�ffande MR-
situationen i vissa l�nder. Dessa l�nder brukar dock oftast
vara fattiga l�nder med k�nda interna politiska problem. Vi
tror att m�nskliga r�ttigheter m�ste f�rsvaras i alla
samh�llssystem s�v�l i fattiga som rika, demokratiska som
odemokratiska, kapitalistiska som socialistiska, religi�sa som
sekul�ra, etc. I denna motion kommer dock endast en
begr�nsad del av de m�nskliga r�ttigheterna i USA att
behandlas, ett s� stort land med s� m�nga m�nniskor har
givetvis flera komplexa och komplicerade sociala och
kulturella konflikter, s�v�l som v�rderingar och tradition som
blir sv�r�versk�dliga i en motion. Vissa mycket angel�gna
teman uteblir helt, t.ex. den mycket alarmerande situationen
f�r ursprungsbefolkningarna i USA, d�r vi h�nvisar till
motioner som Milj�partiet tidigare lagt om
ursprungsbefolkningars situation runt om i v�rlden och
generellt.
Av de sk�l som ovan n�mnts kring USA:s betydelse som akt�r i inter-
nationella sammanhang, �r det av yttersta vikt att resten av v�rlden inte
tystnar under den starkes r�st utan agerar aktivt f�r att kritisera �ven den
ledande globala akt�ren i syfte att utveckla demokrati och respekt f�r de
m�nskliga r�ttigheterna. Samtidigt som USA f�rbundit sig via (i USA)
lagligt bindande konventioner att f�lja de internationella principerna f�r
m�nskliga r�ttigheter, p�g�r allvarliga kr�nkningar mot desamma och v�rlden
tiger.
D�dsstraffet i USA
Alltsedan d�dsstraffet efter ett kort uppeh�ll 1972-1976
�terinf�rdes i USA 1976 har mer �n 6 000 d�mts till d�den
varav 40 % tillh�r den svarta befolkningen, att j�mf�ra med
12 % svarta i hela USA:s befolkning. Av dessa har 402
personer hunnit avr�ttas och ungef�r h�lften av d�dsdomarna
har omvandlats till andra straff. I dagens l�ge v�ntar runt
3 200 personer i d�dsceller "death rows", d�r den psykiska
pressen efter, som i vissa fall, decennium av v�ntan p�
avr�ttningsdatum �r fruktansv�rt t�rande. Den genomsnittliga
v�ntetiden f�r en d�dsd�md �r f�r n�rvarande 9,75 �r.
Medel�ldern f�r de avr�ttade �r 37 �r. Under denna period
inskr�nks m�jligheterna att kommunicera med ytterv�rlden
kraftigt i j�mf�relse med vad som g�ller p� t.ex. svenska
f�ngelser. Det finns f�r n�rvarande fem olika s�tt att avr�tta
en d�dsd�md: h�ngning, elektriska stolen, arkebusering,
giftspruta och gaskammare. Vid en "lyckad" avr�ttning ska
den avr�ttade avlida antingen omedelbart eller inom loppet
av n�gra f� minuter. Det finns dock flera exempel p� f�ngar
som genomg�tt fruktansv�rda lidanden innan d�den slutligen
intr�tt. Den enda m�jligheten att slippa undan ett d�dsstraff
�r antingen en ny r�tteg�ng eller ben�dning fr�n delstatens
guvern�r. Sedan 1973, fram till dagens datum har
sammanlagt 69 personer frigivits ur d�dscellerna Detta
motsvarar en procent av det totala antalet d�dsd�mda.
D�dsstraffet existerar f�r n�rvarande i 38 delstater varav
Texas �r den v�rsta med 33 avr�ttningar bara i �r. Det
federala d�dsstraffet �terinf�rdes 1988. Den samh�lleliga
acceptansen f�r d�dsstraffet �r i delstaten Texas h�gre �n i
riksgenomsnittet, vissa politiker g�r till val p� sin effektivitet
n�r det g�ller att eliminera vissa brottslingar f�r gott. En
rapport fr�n Death Penalty Information Center i Washington
visar att de 69 personer som frigavs satt i genomsnitt 7 �r i
d�dscell innan de avr�ttades. Med den nya federala
lagstiftningen kring d�dsstraffet som president Bill Clinton
skrev p� i april f�rra �ret ska den juridiska hj�lpen till
d�dsd�mda inskr�nkas och m�jligheten att �verklaga
minskas. Fr.o.m. april 1996 har den d�dsd�mde allts� bara
en enda m�jlighet att f� sin sak pr�vad i en federal domstol,
vilket betyder att om ny bevisning framkommer �r det �nd�
oerh�rt sv�rt att f� resning. I d�dscellerna sitter f�r
n�rvarande nio personer och v�ntar p� avr�ttningsdatum,
personer som begick brott innan de blev myndiga. I USA �r
det allts� m�jligt att d�ma barn (enligt definitionen i FN:s
barnkonvention) till d�den. Om d�dsstraffet �r en horribel
vederg�llning �r d�dsstraffet mot barn desto mer
fruktansv�rt.
1995 n�ddes vad man trodde var den makabra kulmen f�r d�dsstraff: hela
56 personer avr�ttades i landet, en siffra som sedan sj�nk till 45 avr�ttningar
1996. Inom loppet av det f�rsta halv�ret 1997 hade man redan n�tt den
fruktansv�rda statistiken av 44 avr�ttningar. I �r ber�knas ett nytt rekord
s�ttas f�r personer som f�rlorar livet i USA genom statens f�rsorg. I ett l�ng-
siktigt perspektiv pekar statistiken p� att antalet avr�ttningar hela tiden
�kar.
I mars i �r antog medlemsstaterna i FN:s kommission f�r m�nskliga r�ttig-
heter en resolution d�r man kr�ver att de l�nder som till�mpar d�dsstraff ska
utverka f�rre s�dana. I resolutionen v�djas det ocks� om att havande kvinnor
och personer under 18 �r ska skonas. I detta sammanhang b�r ocks� n�mnas
att Bill Clinton under sin tid som guvern�r i Arkansas 1992 v�grade att
ben�da en person med allvarliga mentala st�rningar d� humanit�ra sk�l
anf�rdes. USA v�grade tillsammans med Kina, Iran och �tta andra l�nder att
anta denna resolution, mot 27 r�ster f�r, och f�ljde konsekvent den linje man
f�ljt sedan 1966 d� man v�grade anta FN:s konvention om medborgerliga
och politiska r�ttigheter (artikel 6), som antogs av generalf�rsamlingen. F�rst
1992 kunde man t�nka sig att skriva p� under f�rbeh�ll f�r m�jligheten att
d�ma personer under 18 �r till d�den, liksom att d�dscellernas utformning
och funktion skulle vara USA:s ensak, saker som stred direkt mot konven-
tionens inneh�ll. Vi anser att Sverige inom FN:s kommission f�r m�nskliga
r�ttigheter och alla de andra internationella organ som har mandat att
behandla dessa fr�gor (och d�r Sverige �r medlem) verkar f�r att f�rd�ma
USA:s d�dsstraff. Sveriges ambassad�r och chef f�r UD:s enhet f�r folkr�tt
och m�nskliga r�ttigheter, Johan Molander, skriver i en artikel att "Sverige
�r ocks� ett av de f�tal l�nder som hos FN:s generalsekreterare officiellt har
protesterat mot USA:s reservationer g�llande just artikel 6, n�r USA sent
omsider ansl�t sig" (Dagens Nyheter, Debatt 4/8 -79). Han h�nvisar i artikeln
�ven till ett uttalande av bitr�dande utrikesminister Pierre Schori: "Sverige
f�rd�mer starkt bruket av d�dsstraff och reagerar mot det varhelst det
f�rekommer, i norr eller i s�der, i v�st p� andra sidan av Atlanten eller i �st
p� andra sidan av �stersj�n, och oavsett om det till�mpas av demokratiska
regeringar eller av f�rtryckarregimer." Detta �r givetvis ett starkt uttalande
och vi tvivlar inte p� att Sveriges f�retr�dare i internationella sammanhang
betonat v�r gemensamma inst�llning till d�dsstraffet. Dock menar vi att
n�dv�ndigheten av att protestera �r desto starkare mot de l�nder d�r ett
demokratiskt statsskick legitimerar brutala och folkr�ttsligt kriminella hand-
lingar, som i fallet USA. Vi kr�ver att Sverige i alla sammanhang d�r fr�gan
kan behandlas uttalat kr�ver att USA ska ompr�va sin lagstiftning betr�ffan-
de d�dsstraffet.
Frige Mumia Abu-Jamal
Den f.d. Svarta Panter-medlemmen och sedemera
medborgarr�ttsaktivisten och journalisten Mumia Abu-Jamal
f�ngslades 1981 efter att ha anklagats f�r att ha skjutit en vit
polis till d�ds. H�ndelsen ska ha intr�ffat en kv�ll samma �r
d� Abu-Jamal arbetade som taxichauff�r och s�g sin bror bli
brutalt misshandlad av tv� vita poliser. Abu-Jamal stannade
till och vad som sedan h�nde skiljer sig enligt polisens och
enligt Mumias versioner. Enligt polisen ska Mumia ha skjutit
polisen tv� g�nger i huvudet och enligt Mumia sj�lv s� hann
han inte ingripa d� en stor skara samlades och en person ur
folkskaran sk�t polisen. Under r�tteg�ngen anf�rde �klagaren
som bevis att Mumias politiska f�rflutna och politiska ideer
klart talat f�r att han haft en �verlagd avsikt att m�rda en
polis och f�r att st�rka sin bevisning f�rh�rde �klagaren
under r�tteg�ngen Mumia ing�ende om hans politiska
st�llningstaganden. Som vittne presenterade �klagarsidan tv�
prostituerade kvinnor som under vittnesf�rh�ren flera g�nger
�ndrade sin beskrivning av s�v�l h�ndelsef�rloppet som
Mumias utseende p� flera viktiga och avg�rande punkter.
Trots att de tv� kvinnorna efter r�tteg�ngen uppgav att de
k�nt sig pressade att vittna p.g.a sin egen situation och att de
blivit mer eller mindre pressade av poliserna att uppge ett
vittnesm�l mot Mumia, har han inte f�tt n�gon resning.
Mumia har nu suttit runt fjorton �r i d�dscell. Under sin tid i
f�ngelset har Mumia, som ju �r journalist till yrket
producerat en m�ngd texter. N�r dessa f�r f�rsta g�ngen
utgavs 1993 blev han �terigen anklagad, men denna g�ng f�r
att bryta mot det yrkesf�rbud som r�der f�r f�ngar enligt
USA:s lag. Vi vill h�r p�peka att det �r anm�rkningsv�rt att
en person, som r�kar vara d�md och journalist, bel�ggs med
munkavle och enligt lag kan f�rbjudas att praktisera en
grundl�ggande fri- och r�ttighet, n�mligen yttrandefriheten,
som g�ller f�r alla andra medborgare. Mumia har f�tt ett nytt
avr�ttningsdatum i �r, det fj�rde sedan han hamnade i
d�dscell. Vi kr�ver med anledning av detta att den svenska
regeringen hos USA:s politiska ledning v�djar f�r Mumia
Abu-Jamal och kr�ver att han ges en ny, opartisk r�tteg�ng
utan politiska f�rtoner och att avr�ttningsbeslutet upph�vs.
Att vara f�nge i USA
Det finns f�r n�rvarade en miljon m�nniskor i USA:s
f�ngelser. En anm�rkningsv�rt h�g siffra �ven med tanke p�
befolkningsstorleken. Trenden har dessutom visat att antalet
f�ngslade hela tiden �kar. Minder�riga i f�ngelset h�r inte
l�ngre till ovanligheterna. Vi vill s�rskilt p�tala denna
enorma grupp av amerikanska f�ngars situation. Det
amerikanska r�ttssystemet har vid ett flertal tillf�llen visat
sig vara otillr�ckligt ur r�ttss�kerhetssynpunkt. Human
Rights Watch har vid flera tillf�llen p�talat bristerna och den
oj�mlika behandlingen f�r medborgare utifr�n deras hudf�rg
eller etniska tillh�righet. Denna oj�mlikhet �r inte lagstadgad
men uppst�r som en konsekvens av ett samh�lle som f�r bara
n�gra decennier sedan avvecklade ett rasistiskt r�tts- och
samh�llssystem. I en rapport fr�n Human Rights Watch
(HRW), (All to familiar, H.R.W.12/96) p�talas �ven de
kvinnliga f�ngarnas situation. I denna rapport, som omfattar
en tv��rig studie av de kvinnliga f�ngarna situation, p�talas
allvaret med problemet med sexuellt utnyttjande av de
kvinnliga f�ngarna. Enligt HRW p�g�r allt fr�n sexuellt
ofredande, till utnyttjande och v�ldt�kt systematiskt inne i
f�ngelserna av medf�ngar och - i skr�mmande h�g
utstr�ckning - av f�ngelsepersonal mot de kvinnliga
f�ngarna. F� - om inga - m�jligheter finns att f� hj�lp vilket
utnyttjas av f�r�varna. Sedan 1980 har antalet kvinnliga
f�ngar i USA �kat med n�stan 400 procent och problemet
med sexuellt utnyttjande v�xer i �kande utstr�ckning utan att
tillr�ckliga insatser g�rs f�r att bek�mpa problemet. Vi
uppmanar Sveriges regering att bilateralt eller i annat
l�mpligt sammanhang protestera mot USA:s behandling av
sina f�ngelseinterner och uppmana dem att ta initiativ till att
se �ver sitt r�ttssystem s� att trenden med fler och fler
interner varje �r hejdas. F�r homosexuella f�ngar r�der ocks�
en kritisk situation d�r flera inom f�ngelsernas v�ggar
upplever sig vara hotade till livet. Vi kr�ver �ven att Sveriges
regering i dialog med USA:s politiska ledning uppmanar
dem att ta best�mt avst�nd fr�n de f�rslag som f�rts fram -
"Three and out" - som inneb�r att efter tredje f�ngelsestraffet
kan personen, vid ny f�rseelse bara d�mas till livstid. Detta
�r enligt v�rt syns�tt en r�ttsvidrig reglering som inte b�r
inf�ras. Med anledning av det ovan beskrivna f�rloppet f�r
Mumia Abu-Jamal kr�ver vi �ven att f�ngar i USA:s
f�ngelser inte ska f�rlora yttrandefriheten och bel�ggas med
munkavle bara f�r att de till yrket �r skribenter i n�gon form.
Politiska flyktingar fr�n USA
Ritt Goldstein grundade medborgarr�ttsr�relsen SCOLED
(The Standing Committee on Law enforce Development)
som arbetar aktivt mot polisv�ld och polisbrutalitet. Efter det
internationellt uppm�rksammade fallet med
d�dsmisshandeln av Rodney King, d�r ett antal vita poliser
misshandlade en svart man till d�ds och blev filmade av en
amat�rfotograf och flera andra uppm�rksammade fall, kan vi
konstatera att SCOLED �r en befogad och viktig r�relse.
Emellertid kom situationen f�r Ritt Goldstein att bli s�
hotfull att han, med fruktan f�r sitt liv, s�kte politisk asyl i
Sverige i b�rjan av detta �r. Vi yrkar att alla personer som
anf�r skyddsbehov f�r att f� politisk asyl i Sverige ska f� sin
sak noga pr�vad - �ven om de kommer fr�n USA - ett land
som Sverige annars i andra sammanhang karakteriserat som
en demokratisk r�ttsstat och d�r den svenska bed�mningen
varit att m�nniskor inte riskerar f�rf�ljelse p� grund av sina
politiska aktiviteter. Vi kr�ver �ven att Sverige ska ta
initiativ till att p�tala situationen med polisv�ld i USA med
anledning av FN:s arbete och erbjuda USA polisi�rt st�d och
utbyte i liknande form som genomf�rs i de l�nder d�r
tidigare diktatur r�tt eller d�r polisen allvarligt kr�nker de
m�nskliga r�ttigheterna genom maktmissbruk och brutalitet
och att Sverige verkar f�r att utbilda och tr�na polisen i andra
metoder och syns�tt.
Kvinnobilden fr�n USA
I USA uppger hela 30 % av den kvinnliga befolkningen att
de n�gon g�ng under sitt liv antingen blivit utsatta f�r en
v�ldt�kt eller befunnit sig i en situation d�r de uppfattade
hotet om v�ldt�kt som reellt och akut. Detta �r en ofattbar
siffra. Den kvinnobild som generellt f�rekommer i USA
utg�rs i regel av en sexualiserad och exploaterad kvinna,
med allvarliga konsekvenser f�r kvinnors s�kerhet och
kvinnofrid. Denna kvinnobild exporteras sedan via
kommersiella intressen vidare och genomsyrar de kulturer
som har t�tt utbyte med USA. Detta p�st�r vi utan att f�r den
sakens skull h�vda att den sexualiserade och exploaterade
kvinnobilden inte skulle existera om den inte kom fr�n USA
- vi �r mycket medvetna om att problemet ligger djupare �n
hos ett enda land, men vi �r samtidigt �vertygade om att den
nordamerikanska kvinnobilden har en betydande inverkan
f�r resten av v�rldens kvinnor. D�rf�r �r det viktigt att
Sverige med anledning av FN:s Kvinnokonferens i Beijing
som h�lls 1995 f�ljer upp och kritiserar den kvinnobild som
str�mmar ut �ver planeten fr�n bland annat USA och som
ger s� negativa konsekvenser f�r j�mst�lldhet och
kvinnofrid.
USA:s gr�nser
USA gr�nsar till ett flertal l�nder. Fr�n Mexiko i s�der sker
en stor legal och illegal invandring. Enligt en rapport fr�n
Human Rights Watch (Slipping through the cracks, H.R.W.
4/97) bryter de nordamerikanska myndigheterna p� ett
flagrant s�tt s�v�l mot de m�nskliga r�ttigheterna som mot
barnens r�ttigheter vid omh�ndertagande av ensamma barn
som korsar gr�nsen. Enligt H.R.W. s�tts dessa barn i
f�ngelseliknande f�rh�llanden under l�ng tid och under
bekl�mmande omst�ndigheter av INS, U.S. Immigration and
Naturalization Service. H.R.W. h�vdar att INS, i motsats till
sitt eget regelverk, inte bara underl�ter att f�ra statistik �ver
antalet omh�ndertagna barn (som enligt H.R.W. uppg�r till
flera hundra varje �r), utan �ven underl�ter att informera dem
p� ett korrekt s�tt om deras legala situation. Man underl�ttar
inte kontakten med sl�ktningar, blockerar barnens
m�jligheter till juridisk assistans och deporterar dem under
f�rnedrande och h�nsynsl�sa omst�ndigheter. Vi kr�ver att
Sveriges regering beg�r att USA:s invandrarverk b�ttre
respekterar de ensamma barnens situation och protesterar
mot den behandling de f�r i dag. Vi kr�ver ocks� att man i
s�kerhetsr�det agerar f�r att de problem som uppst�r kring
USA:s gr�nser och d�r m�nniskor riskeras att behandlas
ov�rdigt eller direkt farligt hamnar p� dagordningen.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om Sveriges agerande i fr�ga om d�dsstraffet i USA,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om Mumia Abu-Jamal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige skall protestera mot de kvinnliga amerikanska
f�ngarnas situation,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige skall protestera mot det �kande antalet interner i USA,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om r�ttss�kerheten i USA,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om minder�riga i f�ngelse i USA,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om inskr�nkning i yttrandefriheten via yrkesf�rbud f�r skribenter i
USA:s f�ngelser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om politiska flyktingar fr�n USA,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om svenska insatser f�r att minska polisbrutalitet i USA,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om kvinnobilden i USA i Sveriges uppf�ljning av
Beijingkonferensen,
11.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att kr�nkning av barnens r�ttigheter och m�nskliga r�ttigheter vid
USA:s gr�nser uppm�rksammas i FN:s s�kerhetsr�d.