med anledning av skr. 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik
Motion till riksdagen
1997/98:U61
av Eva Go�s m.fl. (mp)
med anledning av skr. 1997/98:89 M�nskliga r�ttigheter i svensk utrikespolitik
Grundv�rderingar
Att leva �r mer �n att bara finnas till. Att leva �r att k�nna,
�lska, gr�ta, ta ansvar och v�xa. Vi kan som m�nniskor inte
v�xa om vi inte ges m�jlighet att verkligen delta i samh�llets
utveckling. Vi m�ste kunna p�verka det bygge som �r v�r
framtid. D�rf�r verkar vi milj�partister f�r en deltagande
demokrati.
En deltagande demokrati f�ruts�tter att f�rdelningen i samh�llet �r
r�ttf�rdig och att alla m�nniskor, efter sina f�ruts�ttningar, ges r�tt och
m�jlighet att v�xa i frihet. Genom en r�ttvis f�rdelning med garanterad social
och materiell grundtrygghet f�r alla skapar vi goda f�ruts�ttningar f�r ett
samh�lle i balans.
Alla m�nniskor har samma v�rde och gemensamma grundl�ggande behov.
Milj�partiet vill med politiska medel garantera alla b�de r�tten och
m�jligheten att tillfredsst�lla dessa behov. M�nniskan �r i f�rsta hand en
biologisk, social och andlig varelse. Men i den politiska och ekonomiska
debatten har hon reducerats till en ekonomisk enhet, vars fr�msta uppgift �r
att vara en kugge i det ekonomiska hjulet. En f�ruts�ttning f�r att vi
m�nniskor ska kunna �terer�vra v�r v�rdighet �r att ekonomin underst�lls
ekologiska, demokratiska, sociala och kulturella m�l.
Den rika delen av v�rlden utg�r bara 20 procent av jordens befolkning men
l�gger beslag p� 80 procent av jordens naturresurser. Det �r oh�llbart och
or�ttf�rdigt. H�gkonsumerande v�rldsdelar m�ste �ppna sig mot omv�rlden,
skriva av u-l�ndernas penningskulder, st�tta en ny solidarisk v�rldsordning
och �verge kraven p� materiell tillv�xt.
P� en enda jord med begr�nsade resurser �r vi alla beroende av varandra.
Ansvaret f�r tillst�ndet i v�rlden �r gemensamt. Vi vill verka f�r en
utj�mning och en mer r�ttvis f�rdelning av jordens resurser. Alla m�nniskor
m�ste f� sina grundl�ggande behov tillgodosedda.
V�r politik vilar p� en fyrfaldig solidaritet
- solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet
-
- solidaritet med kommande generationer
-
- solidaritet med v�rldens folk
-
- solidaritet med m�nniskor i v�rt eget land
-
Respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna kr�nks �verallt i
v�rlden i Sverige som i Kina, i Australien som i Nigeria, i
Kosova som i Rwanda.
Milj�partiet de gr�na uppmanar Sveriges regering att agera genom EU:s
ministerr�d genom de medlemsstater som f�r n�rvarande �r medlemmar i
FN:s kommission f�r m�nskliga r�ttigheter och eftertryckligt driva de fr�gor
som ing�r i Europaparlamentets resolutioner, i synnerhet f�r de m�nskliga
r�ttigheterna i Kina, Nigeria, Burma, Sudan, Iran, Irak, Kongo, Turkiet,
Afghanistan, Kambodja, �sttimor, Kuba, Nordkorea och Colombia. Vi
uppmanar vidare regeringen att inf�r det kommande m�tet med FN:s
kommission f�r m�nskliga r�ttigheter ta upp Algeriet.
Sverige bryter mot de
m�nskliga r�ttigheterna
�ven Sverige m�ste f�lja FN:s deklaration f�r m�nskliga
r�ttigheter. Det betyder att ingen myndighetsperson har r�tt
att beg� n�got som helst fysiskt v�ld mot n�gon utan mycket
starka sk�l. Nyligen kunde man p� DN debatt l�sa om ett
�vergrepp p� en 18-�rig flicka av v�ktare samt polis. �r den
version som �tergivits riktig, d� har v�ktare och polis brutit
mot denna deklaration. Ett annat brutalt �vergrepp av poliser
skedde vid en demonstration mot pornografi, d�r kvinnor
blev slagna med batonger. Detta �r mycket allvarligt,
speciellt som Sverige g�r i br�schen p� andra h�ll i v�rlden
f�r att s�dana �vergrepp inte ska ske.
I riksdagen har vi varje �r debatter om polis, r�ttss�kerhet och trygghet f�r
medborgarna. Det kan inte anses vara tryggt f�r medborgarna om dessa blir
antastade av v�ktare utan att ha utgjort n�got som kan uppfattas som hot mot
vare sig v�ktare eller andra. Det verkar som om man inte f�r tillr�cklig
utbildning i konstitutionella fr�gor och f�rst�r sin egen roll i samh�llet, n�r
s�dant h�r intr�ffar.
Milj�partiet de gr�na anser att det �r mycket viktigt att v�ktare och poliser
f�r en tillr�ckligt omfattande utbildning i m�nskliga r�ttigheter, s� att de
f�rst�r deklarationens inneb�rd om varje m�nniskas r�tt att bli respekterad.
Vi anser ocks� att det �r n�dv�ndigt att det f�rmedlas en kvinnosyn i
utbildningen, som leder till att flickor och kvinnor kan k�nna sig trygga i v�rt
r�ttssamh�lle.
Kosova
Rukie Nebihu d�dades i sitt k�k. Rukie var havande. Valon 4
�r och Valentina 1,5 �r var �gonvittnen till mordet p� sin
mor. Rukie bodde i Qirex i Kosova. Paramilit�ra styrkor
invaderade g�rden och tog livet av henne och sv�gern.
Mannen hade redan d�dats.
Sextio lik har fraktats till Skenderaj i Drenica. Serberna s�ger: "G�r vad ni
vill med kropparna, vi har redan gjort v�rt jobb!"
Order har kommit fr�n serberna om att br�nna liken, men den
kosovoalbanska Kommitt�n f�r f�rsvar av m�nskliga fri- och r�ttigheter i
Pristina v�djar till v�rldssamfundet om inr�ttandet av en internationell
r�ttsmedicinsk kommission f�r att identifiera liken och utr�na vad som h�nt.
Kropparna kastas i en massgrav!
Ett 400 man starkt paramilit�rt terrorf�rband, de s.k. Tigrarna, utf�r de
grova �vergreppen mot civilbefolkningen i samarbete med serbisk
milit�rpolis. Tigrarna leds av krigsf�rbrytaren Zeljko Raznjatovic, "Arkan".
Den internationellt efterlyste Arkan har hotat att st�lla till med ett nytt
blodbad i Kosova, v�rre �n i Bosnien. Arkan misst�nks av krigsf�r-
brytartribunalen i Haag f�r flera av de gr�vsta massakrerna i folkmordets
Bosnien.
Det �r lovv�rt att Sveriges regering har satsat miljontals kronor p� att
upplysa svenska folket om att F�rintelsen under andra v�rldskriget verkligen
�gde rum. Men Sveriges regering borde ha agerat snabbare n�r liknande
m�nskliga grymheter h�nder igen som i Rwanda, Burundi och Kosova. Det
�r viktigt att ta avst�nd fr�n andra nationers inhumanism under historisk tid,
men �nnu viktigare att ta avst�nd fr�n samma inhumanism i v�r egen samtid.
Att ignorera inhumanismen d� den visar sig p� v�r egen bakg�rd �r
of�rl�tligt.
Historisk bakgrund
Kosova var fram till mars 1989 en autonom provins innanf�r
den f.d. jugoslaviska federationen. I ett omr�de lika stort som
Sk�ne bor 2,1 miljoner m�nniskor (uppsk. 1994), varav 90
procent albaner.
Huvudstaden Pristina har c:a 150 000 inv�nare.
1988 gick nationalister ut i massdemonstrationer i Serbien med krav p� en
begr�nsning av Kosovas autonomi, varvid autonomin upph�vdes och
undantagstillst�nd inf�rdes. Detta utl�ste omfattande protester i Kosova, som
kulminerade i en generalstrejk i februari 1989. Efter detta har Kosova
utvecklats till ett apartheidliknande samh�lle, d�r det albanska folket byggt
upp ett parallellt sjukv�rds- och utbildningssystem efter att ha avvisat
undertecknandet av serbiska lojalitetsf�rklaringar.
1991 f�rklarade kosovoalbanerna Kosova som en sj�lvst�ndig republik
efter en folkomr�stning utan godk�nnande fr�n v�rlden i �vrigt, och Ibrahim
Rugova blev dess president. Rugova har accepterat Daytonavtalet, men den
albanska befolkningen i Kosova kr�ver att �tminstone den status av autonomi
som Serbien ber�vade dem ska �terinf�ras.
V�ldet har trappats upp
Situationen i Kosova har f�rv�rrats f�r varje �r, varje m�nad,
varje dag, varje minut sedan Kosova fr�ntogs sin autonomi
1989. Med dagens teknik har informationen n�tt oss i
Sverige och ingen kan blunda f�r det f�rtryck och brott mot
m�nskliga r�ttigheter som �ger rum i denna del av Europa.
Brott mot de m�nskliga r�ttigheterna har blivit regel utan
undantag. Det apartheidsystem som byggts in i samh�llet
genom skilda skol- och v�rdsystem, den massiva
arbetsl�sheten bland kosovoalbanerna och det strukturella
serbiska v�ldet �r ov�rdigt ett land i Europa. Ett land som
Sten Andersson kallade "en medlem i familjen Europa" den
30 november 1990. Han gl�mde n�mna att familje-
medlemmen m�dde mycket illa.
�r 1990 v�djade Milj�partiet till utrikesministern att g�ra n�got. Vi
p�pekade f�ljande: "Tillst�ndet i Kosova har f�rv�rrats drastiskt och m�nni-
skornas ot�lighet kan utmynna i ett inb�rdeskrig."
Men inget h�nde. Han ville k�ra med tyst diplomati. Och kriget kom. Ett
nytt folkmord till�ts ske. Med svenska vapen, med svenska minor.
Milj�partiet har st�tt president Rugova i hans fredliga kamp f�r Kosovas
autonomi. Vi har lagt motioner, interpellationer och fr�gor sedan 1990, d�r vi
kr�vt att regeringen ska agera i FN:s s�kerhetsr�d, i EU och nationellt f�r
Kosovas fri- och m�nskliga r�ttigheter.
Kosova bl�der
Idag �r det tyst i husen i Drenica och Decanomr�det.
Kvinnor och barn flyr fr�n byarna. Byarna st�r �de. M�nnen
g�mmer sig i terr�ngen eller har d�dats.
Kosovoalbanerna v�djar till Sverige f�r m�nniskornas liv. Kosova bl�der!
Massakern f�r inte forts�tta. V�rldssamfundet m�ste reagera, inte vara tyst.
Milosevic vill inte ha n�gon inblandning. L�tt att f�rst�. En som h�ller p�
att m�rda sin n�rmaste vill inte ha n�gon inblandning.
Milj�partiet anser att det �r v�rldssamfundets skyldighet att ingripa innan
det �r f�r sent! Innan det blir ett blodbad!
Kina
Kina h�vdar att man inte ska ingripa i ett lands inre
angel�genheter. Kina har n�mligen sitt Tibet ist�llet f�r
Kosova. Regimen bryter mot de m�nskliga r�ttigheterna.
Rapporter kommer om avr�ttningar av olikt�nkande, om hur
demokratir�relser stoppas m.m. Den nyligen frigivne
v�rldsber�mde samvetsf�ngen Wei Jingsheng, som bes�kt
Sverige i samband med mottagande av Olof Palmes pris, har
vittnat om sin besvikelse �ver Sveriges och EU:s svaga
agerande gentemot Kina. Han har efterlyst ett internationellt
uttalande mot Kinas st�ndiga brott mot de m�nskliga
r�ttigheterna. Ist�llet valde ministerr�det i mars att inte l�gga
fram n�gon kritik mot Kina. Signalen blir att USA och EU �r
mer intresserade av att bedriva handel med Kina �n att
k�mpa f�r de m�nskliga r�ttigheterna. Dessa supermakter ser
Kina som en jungfrulig marknad! Medan Kina tar tystnaden
fr�n v�rldssamfundet som ett tecken p� att landet betraktas
som en demokrati.
Bist�nd
Att Sverige, i sitt bist�nd f�r att g�ra f�ngelserna mera
humana, utbildat kineser och resultatet blivit en mer
inhuman f�ngelsev�rd, �r ytterligare en f�rsv�rande
omst�ndighet, vilket inte f�r bagatelliseras. Bland Weis
pl�goandar fanns h�ga kinesiska f�ngvaktare som utbildats i
Sverige.
Wei �nskade att Sveriges regering skulle agera f�r demokratin, f�r de
demokratiska organisationer som h�ller p� att v�xa fram i Kina. Bist�nd
borde kanaliseras direkt till dessa organisationer. Samma sak har Milj�partiet
f�reslagit skall ske i �sttimor. De mest p�litliga organisationerna �r demo-
krati-, m�nniskor�tts- och kyrkliga organisationer.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att den i internationella organ b�r verka f�r en politik som bygger
p� Milj�partiets grundv�rderingar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige aktivt skall agera f�r m�nskliga r�ttigheter i
ministerr�det och FN:s kommission f�r m�nskliga r�ttigheter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om respekten f�r de m�nskliga r�ttigheterna i Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om v�rldssamfundets skyldighet att hindra ett blodbad i Kosova,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att ut�va starka p�tryckningar mot regimen i F�rbundsrepubliken
Jugoslavien p� internationell niv� f�r att g�ra slut p� r�dande apartheid,
statsterrorn, v�ldet och massakrerna i Kosova,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att ge bist�nd direkt till demokrati-, m�nniskor�tts- och kyrkliga
organisationer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att uttala sig mot Kinas brott mot de m�nskliga r�ttigheterna.