Demokratier blir allt vanligare i v�rlden. Fr�n att f�r ett
decennium sedan ha varit undantag �r nu demokrati den
dominerande styrelseformen. Idag finns endast enstaka
diktaturer kvar i Europa och Latinamerika, n�mligen i
Vitryssland och p� Kuba. Situationen �r dock oroande �ven i
Federala republiken Jugoslavien (Serbien-Montenegro) och
Slovakien.
I Central- och �steuropa har demokratin gjort stora framsteg, och �ven om
situationen �r br�cklig p� sina h�ll har de brutala diktaturerna f�rsvunnit
n�stan �verallt. M�nskliga r�ttigheter respekteras i betydligt st�rre omfatt-
ning nu �n tidigare. Men brott mot de m�nskliga r�ttigheterna f�rekommer
trots allt. Att detta sker �r allvarligt och skall alltid p�talas i Europar�det
och
i andra organ.
I Latinamerika, som tidigare pl�gades av m�nga milit�rdiktaturer, �r det
enbart Kuba som nu inte har en folkvald regering. Men �tskilliga av demo-
kratierna �r br�ckliga och respekten f�r m�nskliga r�ttigheter �r inte
tillfreds-
st�llande i vissa av l�nderna. Viljan till fred och f�rsoning i Centralamerika -
nu senast i Guatemala - �r dock tydligt m�rkbar.
I Asien �r utvecklingen ocks� p� r�tt v�g. De stora undantagen �r de fem
sex l�nderna i det socialistiska blocket fr�n Myanmar i v�ster till Nordkorea i
�ster. H�r kan man inte se n�gon vilja till demokratisering och de m�nskliga
r�ttigheterna ignoreras.
Indonesien �r det stora undantaget fr�n regeln att icke-socialistiska l�nder i
denna del av v�rlden �r demokratier. �ven d�r saknas tyv�rr tecken p� att
utvecklingen g�r i demokratisk riktning.
I ett b�lte fr�n Centralasien �ver Afghanistan, Iran och Arabv�rlden ner
mot Central- och V�stafrika �r demokratin satt p� undantag. Situationen
betr�ffande de m�nskliga r�ttigheterna �r inte b�ttre. I begr�nsad, men dock
v�xande omfattning finns en islamsk fundamentalism som ut�var f�rtryck
mot m�nniskor med en annan religi�s �vertygelse och mot kvinnor. Sudan
och Iran �r uppr�rande exempel p� detta. Den afrikanska och arabiska
socialismen �r liksom annat sekul�rt maktbeg�r, som t.ex. i Irak och Libyen,
fortfarande den vanligaste orsaken till diktatur och f�rtryck.
Det �r emellertid gl�djande att demokratin i det �vriga Afrika inte bara f�tt
fotf�ste utan �ven breder ut sig. Fler �n 30 l�nder i Afrika har haft sina
f�rsta
demokratiska val. I s�dra Afrika �r demokrati vanligare �n diktatur. �ven om
situationen d�r �r br�cklig, har betydande framsteg gjorts j�mf�rt med hur
det var bara f�r n�gra �r sedan. En viktig uppgift, mot bakgrund av
utvecklingen efter f�rtryck som i vissa fall utmynnat i folkmord, �r att
etablera normer f�r hur f�rsoning kan �stadkommas. Gemensamt accepterade
former f�r att utkr�va ansvar kan �ven f� preventiva konsekvenser med tanke
p� m�nga afrikanska konflikters nya karakt�r.
Medelhavsomr�det
Demokratin har sv�rt att f� f�ste i arabv�rlden. B�rjan till en
positiv utveckling kan dock sk�njas i Kuwait och Jordanien.
I syfte att fr�mja m�nskliga r�ttigheter och demokrati liksom
ekonomisk utveckling och milj�samarbete, har EU en
Medelhavsstrategi. Den inneb�r att alla l�nderna vid
Medelhavets s�dra och �stra kust, utom Libyen som �r under
FN-sanktioner, erbjuds s.k. Euromediterrana-avtal. Detta �r
associationsavtal som inneb�r att dessa Medelhavsl�nder och
EU skall utg�ra ett frihandelsomr�de �r 2010.
I denna dialog med EU:s samarbetsl�nder i Medelhavsomr�det �r det
viktigt att fr�gor om m�nskliga r�ttigheter och demokrati betonas starkare.
Den hittillsvarande utvecklingen har visat att respekten f�r m�nskliga
r�ttigheter och utvecklingen mot demokrati inte kommit s� l�ngt som det �r
rimligt att kr�va.
Sker inte en demokratisk utveckling och �kar inte respekten kraftigt f�r
m�nskliga r�ttigheter, kommer s�dra och �stra delen av Medelhavsomr�det
forts�ttningsvis att vara en mycket instabil region.
S�dra Afrika
Genom avvecklingen av apartheid i Sydafrika och freden och
f�rsoningen i Mo�ambique �r situationen i s�dra Afrika
gynnsam f�r framv�xt och stabilisering av demokratin. Inom
SADC-samarbetet kommer den ekonomiska integrationen att
accelerera, Sydafrikas frihandelsavtal med EU och
f�rest�ende anslutning till Lom�konventionen b�r kunna ge
ett v�rdefullt st�d till den ekonomiska utvecklingen i hela
regionen �ven om villkoren kunnat vara mer gener�sa fr�n
EU:s sida.
F�r att respekten f�r m�nskliga r�ttigheter och demokrati skall bli best�en-
de i denna del av Afrika, �r det viktigt att bygga upp strukturer som fr�mjar
och kontrollerar att utvecklingen g�r i r�tt riktning. Sverige b�r d�rf�r i
dialogen med l�nderna i s�dra Afrika betona vikten av att det skapas
regionala strukturer f�r m�nskliga r�ttigheter och demokrati.
Europar�det kan h�r vara en f�rebild. Erfarenheterna visar att integra-
tionssamarbetet startade just med m�nskliga r�ttigheter och demokrati n�r
Europar�det bildades f�r 50 �r sedan.
SADC-samarbetet kan ges fastare strukturer n�r det g�ller att �vervaka
efterlevnaden av m�nskliga r�ttigheter och demokrati bland de tolv l�nder
som �r medlemmar. Det framv�xande parlamentariska samarbetet inom
organisationens ram g�r detta m�jligt. Europar�dets konventioner och
mekanismer skulle kunna tj�na som f�rebilder. En s�dan verksamhet skulle
kunna finansieras genom EU-bist�ndet d� det handlar om regional integra-
tion d�r erfarenheterna fr�n det europeiska integrationssamarbetet kan vara
intressanta. Sverige b�r agera f�r detta inom EU.
Utf�rlig rapport om mottagarl�nderna
Sverige arbetar f�r respekt f�r m�nskliga r�ttigheter och
demokrati genom FN-systemet, genom EU och bilateralt. F�r
ett litet land som Sverige kan det emellertid vara sv�rt att
bilateralt ut�va inflytande i s�dana fr�gor. Men en
genomf�rbar uppgift �r att f� fler l�nder att inse att det �r
inom ett demokratiskt styrelseskick som medborgarna har de
b�sta m�jligheterna att forma ett samh�lle som v�rnar om
r�ttsstaten och d�r yttrandefrihet, politisk pluralism och
flerpartisystem kan utvecklas.
I de l�nder som mottar ett betydande svenskt bist�nd har Sverige ett
s�rskilt ansvar f�r att respekten f�r m�nskliga r�ttigheter och demokrati
st�rks och f�r att etablerade regler och principer efterlevs.
Hittills har Sveriges agerande varit f�r svagt. Bist�nd har utbetalats utan
n�gra direkta krav p� att utvecklingen skall g� i riktning mot demokrati med
�kad respekt f�r m�nskliga r�ttigheter. �ven statsmakter som i decennier har
f�rtryckt sitt folk har kunnat r�kna med svenskt bist�nd.
Sverige m�ste nu p� ett mycket aktivare och tydligare s�tt st�lla krav och
driva p� utvecklingen mot demokrati och respekt f�r m�nskliga r�ttigheter.
I flera �r har vi beg�rt att regeringen �rligen i god tid f�re, eller senast i
samband med, budgetf�rslaget skall ge riksdagen en utf�rlig rapport om
situationen och utvecklingen n�r det g�ller respekten f�r m�nskliga r�ttig-
heter och demokrati i mottagarl�nderna.
En s�dan rapport skulle utg�ra ett underlag f�r en utf�rlig debatt inf�r
beslut om framtida svenska bist�ndsinsatser. Vetskapen om att den svenska
riksdagen noggrant f�ljer och v�rderar utvecklingen av m�nskliga r�ttigheter
och demokrati skulle vara en viktig signal till mottagarl�nderna.
Utrikesutskottet uttalade sig positivt redan i mars 1995 i bet�nkandet om
internationellt utvecklingssamarbete �ver detta f�rslag, och nu senast i
bet�nkande 1996/97:UU12 f�rutsattes att en samlad bild av l�get betr�ffande
respekten f�r m�nskliga r�ttigheter och demokrati i mottagarl�nderna skulle
komma att ges, l�mpligen som en bilaga till budgetpropositionen.
Tyv�rr har regeringen inte heller denna g�ng uppfyllt f�rv�ntningarna n�r
det g�ller att redovisa denna samlade bild �ver situationen i mottagar-
l�nderna. Den redovisning som nu sker i riksdagen �r minimal och har
snarast f�rs�mrats j�mf�rt med redovisningen f�r ett par �r sedan. Det finns
d�rf�r anledning att �terigen rikta anm�rkning mot regeringen f�r bristande
intresse f�r att redovisa l�get f�r m�nskliga r�ttigheter i de l�nder som mottar
svenskt bist�nd.
F�rb�ttrad kontroll
Det internationella regelsystem som syftar till att v�rna den
enskilda m�nniskans r�tt �r v�l utbyggt. �ven om det finns
vissa brister �r det stora problemet att l�nder inte ansluter sig
till internationella konventioner eller, vilket �r vanligare, att
f�rpliktelserna inte uppfylls.
Det finns en rad ideella internationella organisationer som g�r ett viktigt
arbete n�r det g�ller att �vervaka situationen och i rapporter redovisa l�get
f�r m�nskliga r�ttigheter och demokrati. Tiden borde dock nu vara mogen att
ocks� FN:s generalf�rsamling f�r en detaljerad rapport om l�get betr�ffande
efterlevnaden av de principer som organisationen sj�lv �r grundad p�.
Barnkonventionens uppf�ljningsmekanism kan tj�na som f�red�me, men
granskningen b�r ske direkt i generalf�rsamlingen. En s�dan �rlig rapport
borde bli f�rem�l f�r en ing�ende och bred debatt med alla medlemsl�nder.
Den 10 december 1998 �r det 50 �r sedan den universella deklarationen
om de m�nskliga r�ttigheterna antogs av FN:s generalf�rsamling. Denna dag
kunde vara ett bra tillf�lle att f�r f�rsta g�ngen genomf�ra en uppf�ljnings-
debatt.
Villkor f�r svenskt bist�nd
Noggranna rapporter om l�get f�r de m�nskliga r�ttigheterna
och demokrati i de l�nder som mottar bist�nd fr�n Sverige
skall utarbetas �rligen och redovisas i god tid innan beslut
om bist�ndssamarbete, senast i samband med att
budgetpropositionen avl�mnas. Bist�nd f�r inte utbetalas till
statsmakter som grovt och systematiskt kr�nker m�nskliga
r�ttigheter och ut�var f�rtryck mot sina medborgare.
Allvarlig korruption skall ocks� utesluta bist�nd.
Ekonomisk tillv�xt och demokrati
En snabb ekonomisk tillv�xt har oftast positiva effekter
ocks� vad det g�ller m�nskliga r�ttigheter och demokrati. Ett
snabbt utrotande av fattigdomen i kombination med en h�gre
bildningsniv� fr�mjar detta. Uth�llig ekonomisk tillv�xt �r
dessutom f�rknippad med ekonomisk frihet d�r ett stort antal
akt�rer best�mmer samh�llsutvecklingen. Detta kan inte
kombineras med ett totalit�rt samh�lle, d�r statsmakten g�r
anspr�k p� att styra varje del av samh�llets utveckling.
De fria f�retagen och de sj�lv�gande b�nderna �r viktiga ingredienser i ett
pluralistiskt samh�lle och d�rmed f�ruts�ttningen f�r demokrati och m�nsk-
liga r�ttigheter.
Sambandet �r dock inte absolut. �ven om f�rtrycket har l�ttat i l�nder som
Folkrepubliken Kina och Vietnam �r det likv�l l�ng v�g kvar innan l�nderna
ens kan betraktas som framv�xande demokratier. Att dra slutsatsen att de
ekonomiska f�rbindelserna med s�dana l�nder skall avbrytas eller minskas
vore dock alldeles felaktigt.
Huvudregeln m�ste vara att stimulera en snabb fattigdomsavveckling. Det
g�ller att fr�mja handel, direktinvesteringar och andra privata insatser. F�r-
delen �r att dessa stimulerar den av statsmakten frist�ende delen av sam-
h�llet.
Ibland framf�rs kravet att handelsbojkotter eller avbrytande av de ekono-
miska f�rbindelserna med ett land skall anv�ndas s�som p�tryckningsmedel.
Erfarenheten visar att detta mycket s�llan leder till framg�ng. Sanktioner
leder normalt till att landet isoleras och att diktaturen f�rdjupas. Regimen
kan skylla problemen p� en fientlig omv�rld.
I vissa s�rskilt allvarliga fall �r sanktioner dock n�dv�ndiga. De m�ste i s�
fall vara beslutade av FN:s s�kerhetsr�d f�r att de skall f� effekt och f�r att
de skall ha den moraliska legitimiteten. Det kan inte accepteras att enskilda
l�nder f�rs�ker utstr�cka sin egen sanktionslagstiftning till att ocks� g�lla
andra l�nder.
Om handel och investeringar fr�mjar f�retagsamhet och det civila sam-
h�llet g�ller motsatsen om bist�nd till statsmakten i diktaturer eller andra
l�nder d�r de m�nskliga r�ttigheterna f�rtrycks. Bist�nd skall inte tillf�ras de
strukturer som st�r f�r f�rtrycket. I st�llet �r bist�nd via fria och frivilliga
organisationer s�rskilt viktigt i s�dana situationer.
Hemst�llan
Hemst�llan
Med h�nvisning till det anf�rda hemst�lls
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen inom ramen f�r EU:s Medelhavspolitik betonar
kravet p� m�nskliga r�ttigheter och demokrati i dialogen med de associerade
l�nderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att Sverige i den bilaterala dialogen och inom EU verkar f�r en
struktur f�r att fr�mja och kontrollera respekten f�r m�nskliga r�ttigheter och
demokrati i s�dra Afrika,
3. att riksdagen hos regeringen beg�r en redovisning av l�get och
utvecklingen betr�ffande m�nskliga r�ttigheter och demokrati i
mottagarl�nderna f�r svenskt bist�nd i enlighet med vad som anf�rts i
motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att svenskt bist�nd ej b�r ges till regimer som grovt och
systematiskt bryter mot de m�nskliga r�ttigheterna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om att regeringen i det internationella samarbetet inom FN f�resl�r
att dess generalf�rsamling f�r en utf�rlig rapport och genomf�r en �rlig
debatt om l�get betr�ffande m�nskliga r�ttigheter och demokrati i
medlemsl�nderna,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till k�nna vad i motionen
anf�rts om ekonomiska sanktioner.
Stockholm den 3 oktober 1997
G�ran Lennmarker (m)
Inger Koch (m)
Bertil Persson (m)
Lars Hjert�n (m)
Sten Tolgfors (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Gustaf von Essen (m)
Henrik Landerholm (m)